Sida 468
Georg ...
1831, inköpte 1857 i Halmstad ett boktryckeri, som ännu eger bestånd, och anlade 1871 i Stockholm ett nytt tryckeri, som efter hand utvecklade sig till ett af de mera framstående i landet. Från dessa tryckerier, först i Halmstad och derefter i Stockholm, utgaf han 1864–82 den af honom redigerade illustrerade månadsskiiften Svenska Familj-journalen (se d. o.), som vann allmänt erkännande för sitt goda innehåll. Såsom ledande princip och störste delegare i det bolag, hvilket 1873 öfvertog affären, har G. vidare varit förlagsgifvare till Nordisk familjebok (18 bd, 1875–94), och det är i främsta rummet hans uthålliga intresse och efter svenska förhållanden storartade offervillighet man har att tacka för att detsammas fortsatta utgifvande och fullbordan möjliggjordes (se derom »Slutord», bd 18). Det på grundvalen af ifrågavarande verk af d:r B. Meijer utarbetade Gernandts konversationslexikon (4 bd, 1890–94) har sitt namn efter honom. G. lemnade äfven den ekonomiska grundvalen till den 1889 uppsatta Stockholmstidningen. I början af 1893 sålde han denna till ett aktiebolag, och s. å. drog han sig tillbaka äfven från sin öfriga affärsverksamhet, i det att tryckeriet såldes till Iduns tryckeriaktiebolag och förlaget genom köp öfvergick till W. Landgren, som lemnade affären till C. & E. Gernandts förlagsaktiebolag (uppkalladt efter de störste delegarna, G:s söner Christian och Ernst G.). — G:s brorsdotter Jane Gernandt-Claine [-klen], född i Lund d. 4 Okt. 1864, gift 1893 i Paris med num. franske konsuln i Rosario (Argentina) Jules Claine, har författat bl. a. de liffulla novellerna Fata morgana och andra berättelser (1893) samt Hella och andra historier om qvinnor (1896).
Gerningssynd. Se Verksynd.
*Gerok, K., afled i Stuttgart 1890. Hans »Palmblätter» hafva utgifvits i öfver 100 uppl.
Gerolamo de Rada, albanesisk skald. Se Albaneser. Suppl., sp. 141.
Geroldseck [hårdt g]. Se Kufstein.
Geronimo [djerå'-], påfven Nikolaus IV:s (se denne) egentliga namn.
Geronimo [djerå'-], italiensk skald. Se Folengo, T.
Gerresheim [hårdt g], stad i preuss. regeringsområdet Düsseldorf, Rhenprovinsen, vid statsbanan, 6 km. ö. om Düsseldorf. 7,264 innev. (1890). Glasbruk, som lär vara det största på jorden.
*Gers. 2. Departementets folkmängd uppgick 1896 till 250,472 pers.
Gerschom. Se Rabbinska språket och literaturen, sp. 621.
Gersdorf [hårdt g], två byar, Alt-G. och Neu-G., i kretsen Bautzen, konungariket Sachsen, vid statsbanan och nära Böhmens gräns, med betydande textilindustri samt fabrikation af redskap för väfnadsindustrien m. m. och en folkmängd af sammanlagdt nära 9,000 pers.
Gersdorffit, miner. Se Nickelglans.
Gersen, zool. Se Gersslägtet.
*Gerss, J. V., blef 1816 akademiens sekreterare.
Gerstad, socken. Se Jerstad (äfven i Suppl.).
Gerstäcker, Karl Eduard Adolf, tysk zoolog, f. 1828, d. 1895, blef 1856 föreståndare för kungl. entomologiska samlingen i Berlin, 1873 zool. professor derstädes samt 1876 professor i zoologi och direktor vid zoologiska museet i Greifswald. G. var en framstående entomolog, som skref bl. a. Monographie der endomychiden (1858) och Arthropoda (utgörande 5:te bandet af Bronns »Klassen und ordnungen des thierreichs», 1866–93). Han utgaf äfven en Handbnch der zoologie (2 bd, 1863–75).
Gerthriful, Nord. mytol. Se Gerdriful.
Gertz [hårdt g], Martin Clarentius, dansk filolog, f. d. 14 Dec. 1844 i Svendborg, blef 1864 student, 1870 filol. kandidat, 1874 filos. doktor, 1876 docent och 1880 professor vid universitetet. Redan som kandidat hade han varit Madvig behjelplig vid utarbetandet af hans »Adversaria critica» och tillegnade sig dervid dennes kritiska metod. Han använde den med stor skärpa vid utgifningen af Senecas skrifter (»Libri de beneficiis et de elementia», 1876, och »Dialogorum libri XII», 1886). 1881 utgaf han en förträftlig öfversättning af valda skrifter af Lukianos samt senare, för användning i skolorna, en del af dennes skrifter (1883), af Senecas (1889–93) och af Sallustius »Catilina» (1895). G. har ock utsträckt sina kritiska studier till andra af silfverålderns författare och till några af Danmarks latinska författare från medeltiden. Så utgaf han 1892 Andreas Sunesons stora dittills otryckta skaldeverk »Hexaëmeron» och är f. n. sysselsatt med en kritisk upplaga af Saxo Grammaticus. E. Ebg.
*Gerum. 1. Socken i Gotlands län. 1,337 har. 180 innev. (1895). — 2. Vestra G. (förut Gerum), socken i Skaraborgs län, Skånings härad. 1,766 har. 485innev. (1895). — 3. Östra G. (förut Gerum), socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 866 har. 259 innev. (1895).
Gerunda, det latinska namnet på Gerona.
Gervais [ṡjärvä], Alfred Albert, fransk sjömilitär, f. 1837, var som kadett med på Östersjö-eskadern under Krimkriget och deltog i kriget mot Kina 1860, blef löjtnant 1862 och deltog såsom ordonnansofficer i expeditioner längs Afrikas öst- och Vestkust (1864–70). Han utmärkte sig under Paris' belägring 1870 och innehade derefter kommandon å aflägsna farvatten och i Medelhafvet. 1886 blef han stabschef och kabinettsdirektör hos sjöministern och utnämndes 1887 till konteramiral. G. förordnades 1889 till chef öfver norra pansareskadern, med hvilken han 1891 besökte Östersjön och erhöll ett hjertligt emottagande i Köpenhamn och Stockholm, på väg till Kronstadt, der denna franska flottas närvaro framkallade entusiastiska uttryck af den nyknutna vänskapen mellan Frankrike och Ryssland. Derigenom fick denna expedition en historisk betydelse. På hemvägen hedrades G:s eskader med ett lysande emottagande i Portsmouth. G. blef 1892 Viceamiral och chef för marinministeriets generalstab samt 1895 chef för den aktiva Medelhafsflottan, det högsta kommandot inom den aktiva franska marinen, hvilket han lemnade hösten 1896. Han valdes 1897 till led. af Krigsvet.-akad.
Gervex [sjärva], Henri, fransk målare, f. i Paris 1848, utbildades under Cabanel, Brisset och Fromentin och har blifvit en af sitt lands mest uppburna konstnärer i våra dagar. Han började med att måla mytologiska scener (Satyr lekande
Källa: Project Runeberg · ·




