Sida 470
Georg ...
Getingen (Allmänna getingen). Se Vespa.
*Getklöfver (Getblad, Getkål), bot., i norra Sverige namn på Menyanthes trifoliata.
Getpors, bot. Se Ledum.
Getväppling, bot. Se Anthyllis. Suppl.
Getz [hårdt g], Bernhard, norsk jurist, f. på Strinden vid Trondhjem d. 21 Mars 1850, blef 1868 student, aflade 1873 juris kandidatexamen med det sällsynta betyget »med utmärkelse» och utnämndes 1876 till professor i juridik vid Kristiania universitet. Vid Köpenhamns univ:ts jubelfest 1879 kreerades han till hedersdoktor. Som universitetslärare har han utöfvat ett mycket stort inflytande på den yngre generationen af jurister, hvarjämte han utvecklat stor produktivitet såsom juridisk författare. Han har utgifvit Om den saakaldte delagtighed i forbrydelser (1875), Om vindikationsrettens begrænsning efter norsk ret (s. å.), Om en reform i varetægtsarrestvæsenet (1878), Om omstödelse af svigagtige retshandlinger efter norsk ret (s. å.), Om paaanke til höiere ret i civile og kriminelle sager (1884) m. fl. afhandlingar. G. var ledamot af komitén ang. förslag till lag om höjd stämpelafgift (1876–77) och af komitén ang. statens räkenskapsoch uppbördsväsende (1878–79). Under striden om juryväsendet på 1880-talet utarbetade han i förening med Bachke (och delvis J. Bergh) ett »Forelöbigt udkast til lov om rettergangsmaaden i strafsager samt til lov om sikkerhedsfaengsel» (1885), i hvilket yrkades på införande af meddomsmandsinstitutionen och muntligt processförfarande. Han var derefter ordförande i en departemental komité, hvars »Udkast till lov om rettergangsmaaden i straffesager med motiver» (1886) ligger till grund för den 1887 antagna jurylagen. Såsom ordförande i strafflagskomitén framlade G. »Udkast til borgerlig straffelov for Norge, almindelig del, med motiver» (1887) och »Forslag til forelöbige förandringer i straffeloven» (1888), hvilka lades till grund för de förändringar i strafflagstiftningen, som under de följande åren vidtogos. 1889 utnämndes G. till riksadvokat. Tillsammans med F. Hagerup utgaf han s. å. »Lov om rettergangsmaaden i straffesager med oplysende anmerkninger og henvisninger» (2:dra uppl. 1890), och 1893 framkom han med ett fullständigt motiveradt förslag till allmän civil strafflag. 1895 utnämndes han till medlem af unionskomitén. G. är en reformernas man. Men hans verksamhet går icke i en nedbrytande riktning, utan med sin klara blick och sin stora förmåga att erkänna det berättigade äfven i andras idéer begagnar han sig i fullt mått af det bestående, på samma gång som han tillegnar sig det nya och har sålunda kunnat skapa verk, som beteckna en stor utveckling. Till sina politiska åsigter är han moderat högerman. O. A. Ö.
Get-öarna. Se Egadiska öarna.
*Gevaërt, F. A., har i Nouveau traite d'instrumentation (1885) och dess fortsättning Cours méthodique d'orchestration (1890) fullständigt omarbetat sitt tidigare verk af detta slag och tillika öfverflyglat Berlioz' berömda instrumentationslära, numera föråldrad i skildringen af blåsinstrumenten. I Les origines du chant lithurgique (1890) har G. alldeles kullkastat traditionerna om Gregorius den stores förtjenster om tonkonsten, och i La mélopée antique dans le chant de l'église latine (1895) har han ställt sammanhanget mellan kyrkosången och antiken i ny belysning. A. L.
Gevelsberg [gefels-], stad i preuss. reg.-omr. Arnsberg, Westfalen, vid vestra änden af Enneper strasse och flere statsbanor. 10,698 innev. (1895). G., som blef stad 1886, har stor tillverkning af jern- och stålvaror.
*Gevär. Om de i de europeiska staterna f. n. antagna gevär m. m. se Eldhandvapen. Suppl.
*Gevärsfaktori. Rörsmeder och harneskmakare funnos redan under Erik XIV:s tid på landsbygden i Vestmanland och Helsingland och i staden Arboga. Under början af 1600-talet drefs fabrikationen äfven i Upland, Nerike, Småland, Vestergötland samt i Jönköpings stad. Sedan under åren 1620–40 åtgärder vidtagits för att förmå rörsmederna att inflytta till städerna, funnos vid midten af 1600-talet faktorier i Örebro, Arboga, Vesterås, Upsala, Norrtelge, Söderhamn, Norrköping och Jönköping. Den svenska vapentillverkningen hade sin blomstringstid under senare hälften af 1600-talet, men drabbades hårdt af industriens allmänna förfall under Karl XII:s krig. För att tillgodose statens stora vapenbehof höllos likväl faktorier fortfarande i gång i Örebro, Norrtelge, Söderhamn, Norrköping, Jönköping (med Husqvarna), Ronneby (endast en kort tid) och Hedemora. Sedan riksdagen 1756 beslutit att öfverlåta gevärstillverkningen åt enskilde, öfvergingo 1757 de då återstående faktorierna i Örebro, Norrtelge, Söderhamn, Norrköping och Husqvarna i privat ego, hvarvid en del särskilda förmåner medgåfvos de nye innehafvarna. Sedan faktorirörelsen upphört 1795 i Örebro (dess tillverkningsrätt flyttades till Husqvarna), i slutet af 1700-talet i Norrköping och 1813 i Söderhamn, anlade staten för att trygga sitt behof af inhemsk tillverkning 1814 Karl Gustafs stads gevärsfaktori. Norrtelges faktori nedlades 1842. Husqvarna är numera Sveriges enda enskilda gevärsfabrik. –fz–
Gevärspost. Se Post, krigsv.
Geyger [hårda g], Ernst Moritz, tysk etsare, f. i Rixdorf 1861, utbildade sig först till målare vid akademien i Berlin, men öfvergick 1886, påverkad af kopparstickaren Hans Meyer, till gravering på koppar. I knappt mindre grad än M. Klinger och K. Stauffer-Bern räknas G. till den nyare tyska sjelfständiga koppargravyrkonstens främste representanter. Han beherskar med fullkomligt mästerskap sin konsts mångfaldigt vexlande tekniska metoder och är särskildt den förnämste utöfvaren i Tyskland af den s. k. »grafstickelraderingen ». G:s verk äro af en utpräglad originalitet. Ett slags modern Aisopos, uttrycker han sina satiriska och humoristiska tankar genom representanter ur djurens verld och röjer dervid ett fint sinne för djurens karakteristiska egenskaper. Bland hans arbeten märkas Lejonpar i bur, Elefanterna, Marabut (satir på en sjelfbelåten lärd pedant), Apor i bur, Darwinistisk disputation (1888) samt en reproduktion efter Botticellis »Våren». G. är äfven skulptör. Några grupper i brons (Lejon, Kamp mellan ett lejon och en flodhäst) röja genom ett energiskt naturstudium en med den franske djurskulptören A. L. Barye jämförlig talang. J. K–e.
Källa: Project Runeberg ·
