Sida 484
Goosen ...
Lindström: »Anteckningar om Gotlands medeltid» (1892–95).
Gotlands artillerikår (n:r 7) utbröts 1886 ur Gotlands nationalbeväring och utgöres af 2 batterier och ett fästningskompani med en stamtrupp af 100 man, förlagd i Visby. Kårens fredsstyrka uppgår till 11 officerare, 11 underofficerare och 102 manskap (af hvilka 25 konstaplar och 2 trumpetare). C. O. N.
Gotlands infanteriregemente (n:r 27) bildades 1886 ur Gotlands nationalbeväring och utgöres af 2 bataljoner. Dess fasta personal består af 60 officerare, 47 underofficerare och musikunderofficerare, 4 civilmilitärer och 192 volontärer (af hvilka 140 korpraler och 12 spel). Regementets chefsstation är Visby och mötesplats Visborgs slätt nära staden. C. O. N.
Gotlands jernväg. Se Gotland. Suppl.
Gotlandslagen. Se Landskapslagar.
*Gotlands nationalbeväring upphörde i sjelfva verket att finnas till genom bestämmelse af år 1886, ehuru benämningen bibehölls till slutet af 1892. Gotlands stridskrafter utgöras numera af Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår, hvilka med afseende på tjensten på platsen stå under befäl af chefen för förstnämnda regemente. Samma bestämmelser rörande värnpligt o. d. gälla numera på Gotland som på fastlandet.
Gotlands Norra domsaga sammanfaller med Gotlands norra härad (se d. o. Suppl.).
Gotlands Norra härad omfattar socknarna Visby Norra landsförsamling, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby, Roma, Björke, Follingbo, Akebäck, Fole, Lokrume, Vestkinde, Bro, Hejnum, Bal, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Othem, Boge, Hangvar, Hall, Lärbro, Hellvi, Rute, Fleringe, Bunge, Fårö, Gothem, Norrlanda, Hörsne med Bara, Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Östergarn, Gammelgarn, Ardre, Kräklingbo, Ala, Anga. 1,777,5 qvkm. 21,537 innev. (1896).
Gotlands Södra domsaga sammanfaller med Gotlands Södra härad (se d. o. Suppl.).
Gotlands Södra härad omfattar socknarna Stenkumla, Vesterhejde, Träkumla, Vall, Hogrän, Atlingbo, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Hejde, Väte, Klinte, Fröjel, Öja, Hamra, Vamlingbo, Sundre, Hafdhem, Näs, Grötlingbo, Fide, Rone, Eke, Alfva, Hemse, Hablingbo, Silte, Eksta, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, Levede, Gerum, När, Lau, Burs, Stånga, Alskog, Lye, Garde, Etelhem. (Någon Visby Södra landsförsamling finnes ej.) 1,359,5 qvkm. 22,685 innev. (1896).
*Gotska Sandön har enligt nyare mätningar en areal af 3,601 har. Om öns naturbeskaffenhet se G. Eisen och A. Stuxberg: »Bidrag till kännedomen om G. S.» (i »Öfversigt af k. Vet.-akad:s förhandlingar», 1868) och J. G. Andersson: »Mellan haf och dyner» (i »Sv. turistföreningens årsskrift», 1895).
Gottfridsdal. Se Gårdveda (äfven i Suppl.).
Gottfried Flamberg, psevdonym. Se Ebrard.
*Gottman, L. Se Rättelser, bd 18, sp. 840.
Gott mit uns, T., »Gud med oss», ett af konung Gustaf II Adolfs valspråk.
*Gottröra, socken. 5,112 har. 756 innev. (1896).
*Gottschall, R. von, upphöjdes 1877 i ärftligt adelsstånd. Han lemnade 1888 redaktörskapet för »Unsere zeit» och »Blätter für literarische unterhaltung». På senare tiden har han hufvudsakligen skrifvit romaner.
*Gouda [chauda'] hade 20,037 innev. 1891. I G. fanns förr ett birgittinkloster, Mariae stella, dotterkloster från birgittinklostret i 'sHertogenbosch.
Gouda,[chauda'], Cornelius von. Se Houtman.
*Gough, J., afled i Filadelfia 1886. En samling af hans nykterhetsföredrag utgafs 1890 i svensk öfvers. under titeln »Eko från talarestolen» (2:dra uppl. 1892).
*Goujon, J., dog 1567 eller 1568.
Goulburn [gōlbörn], stad i brit. kolonien Nya Syd-Wales, vid Wollondilly river och jernvägen Sydney–Albury–Melbourne. Omkr. 12,300 innev. (1894). Säte för en anglikansk och en katolsk biskop.
*Gould, Jay, f. 1836, dog i New York 1892. De genom G. byggda eller af honom beherskade jernvägarnas sammanlagda längd anslås till 40,000 km. Han efterlemnade en förmögenhet af omkr. 350 mill. kr.
*Gould, B. A., återvände 1885 till Boston och utgaf der en inflytelserik »Astronomical journal», som 1849–61 hade redigerats af honom, men legat nere under hans vistelse i Syd-Amerika. Till G:s »Uranometria argentina» sluta sig vidare hans zonkatalog, med noggrant angifvande af 73,160 stjernors på södra himmelen läge, och hans generalkatalog, upptagande 32,448 dylika stjernor. Död i New York 1896.
Gould [gåld], Sabine Baring-G. Se Baring-Gould. Suppl.
Goulette [göulä'tt], La, franska namnet på Goletta (se d. o.).
*Gounod, C. F., dog d. 18 Okt. 1893. Bland hans senaste arbeten böra främst nämnas oratorierna Rédemption (1882) och Mors et vita (1885).
Goura coronata, zool. Se Krondufvan.
Gourock [gou-], hafsbad i skotska. grefskapet Renfrew, nära Ciydes mynning, 2 km. nedanför Greenock. 4,475 innev. (1891).
Gouru-nöten. Se Olacineae.
Govan [gå'vvn], stad i skotska grefsk. Lanark, vestlig förstad till Glasgow, på Clydes venstra strand, med stora skeppsvarf, maskinfabriker, jerngjuterier m. m. 63,625 innev. (1891).
Govean, Felice, italiensk publicist och dramatiker, f. 1819 i Piemont af högadlig slägt, blef tjensteman i ett försäkringsbolag, sedermera skådespelare och arbetade en längre tid som typograf. 1848 uppsatte han med J. B. Bottero den demokratiska tidningen »Gazzetta del popolo», som vann mycket stor spridning. Samtidigt verkade han på folket med patriotiska lefnadsteckningar och originella kraftdramer, som genom bjert färgläggning och antiklerikal tendens voro afsedda för söndagspubliken, bl. a. I valdesi, Gesù Cristo (»Jesus Kristus», 1875), L'assedio cd Torino, Il Guttemberg och Maometto.
Governor's Harbour. Se Eleuthera. Suppl.
*Gower, J. Hans Confessio amantis trycktes af Caxton 1483 (ej 1493, såsom det står å
Källa: Project Runeberg ·
