Sida 489
Gram-molekyl ...
fantasi, som förenar sig med ett det finaste dekorativa sinne, hemtar med förkärlek sina motiv från medeltiden. J. K–e.
*Grassi, Angela, föddes 1826.
Gratianus, Johannes, påfven Gregorius VI:s (se denne) egentliga namn.
Gratia probatum. Se Tilly-droppar.
*Graudenz hade 24,228 innev. 1895.
Grauert, Heinrich Wilhelm, tysk historieskrifvare, f. 1804, blef 1827 e. o. och 1836 ord. professor i historia i Münster, utgaf 1837–42 i 2 bd sitt förnämsta verk, Christina Königin von Schweden und ihr hof, och kallades 1850 med anledning af detsamma till professor i historia i Wien. G., som var äfven en framstående klassisk filolog, afled 1852.
Graumann, Mathilde, sångerska. Se Marchesi, S.
*Graun, K. H., dog 1759.
*Gravallius, K. V., afled vid Tumba d. 22 Nov. 1884.
Gravatena. Se Blåsrör.
'sGraven-Brakel. Se Braine-le-Comte. Suppl.
Graville [-vill], Anne Malet de, fransk skaldinna, född omkr. 1490 (dödsåret äfvenledes okändt), var dotter till Louis Malet de G., amiral af Frankrike, och enleverades 1509 af sin kusin Pierre de Balsac, baron d'Entragues, som hon skänkte elfva barn. Hon tjenade som hofdam hos Frans I:s gemål Claude (d. 1524), var vid sidan af drottning Margareta af Navarra den mest framstående, qvinliga representanten för de literära böjelser, som utmärkte den tidens förnäma verld, och gynnade liksom hon reformationen. Hennes förnämsta verk är en lyckad bearbetning af Boccaccios »Teseide», Palamon et Arcita (förf. 1521 eller 1522; utgifven första gången af svensken A. Börtzell, Stockh. 1892). Jfr C. Wahlund: »Über A. M. de G., eine vernachlässigte französische renaissancedichterin» (Halle 1895).
Gravosa. Se Ragusa.
*Gray, Stephen. Se vidare Elektricitet, sp. 364.
*Gray, Asa, författade vidare Synoptical flora of North-America (2 bd, 1878–84). Efter hans död, i New Cambridge 1888, utgåfvos hans Scientific papers (2 bd, 1889) och Letters (2 bd, 1894).
Gray [grē], Elisha, amerikansk uppfinnare, född 1825 i Ohio, nära Cleveland, var först snickaremästare, egnade sig sedermera åt studiet af elektricitet och inrättade ett mekaniskt och elektriskt laboratorium i Highland Park, 40 km. från Chicago. Bland hans uppfinningar må nämnas »annunciatorn» och en dermed förenad tänjbar kabel, en s. k. harmonisk telegraf, på hvilken ända till 20 meddelanden samtidigt kunna afsändas, samt telautografen.
Grays l. Grays Thurrock [grēs thörr-], köping i engelska grefsk. Essex, på venstra stranden af Thames, 31 km. s. ö. om London. 12,219 innev. (1891).
*Graz hade 112,069 innev. 1890, de fleste tyskar och katoliker. På venstra Murstranden hafva tillkommit ett par nya förstäder: Jakomini och Geidorf, och öfver Mur leda 7 broar, af hvilka den nyaste är Frans-Karlbron (1891).
Great Barrington [grēt ba'rringtön], stad i vestra delen af nord-amerik. staten Massachusetts, vid Housatonic. 4,612 innev. (1890). Sommarkurort.
*Great Eastern såldes 1885 för 26,200 pd st. och söndertogs 1890.
Great Falls [grēt fåls], 1. Stad i nord-amerik. staten Montana, vid Missouri, som der bildar flere fall af sammanlagdt 135 m. höjd. Omkr. 5,000 innev. Stora smälthyttor. — 2. Stad i nord-amerik. staten New Hampshire, vid Salmons-fallen. 6,207 innev. (1890), med Somersworth.
Great Harwood [grēt hāroudd], stad i engelska grefsk. Lancaster, 6 km. n. ö. om Blackburn. 9,073 innev. (1891).
Great Kanawha, flod. Se Kanawha.
Great Marlow, stad. Se Marlow.
Great salt lake [grēt sålt lēk], Eng. Se Saltsjön, Stora.
Great Sandy Island. Se Frazer. Suppl.
Great slave lake [grēt slēv lēk], Eng. Se Slafsjön, Stora.
Great Yarmouth [grēt jārmöth]. Se Yarmouth.
*Grebbestad. Sedan 1890 tillämpas i »strandlägenheten» G. byggnads- och brandstadgarna för rikets städer. Telefonstation.
*Grebe, K. F. A., dog 1890.
*Grebo, socken i endast Bankekinds härad. 7,057 har. 1,152 innev. (1896).
*Gredbäck. 4,689 har. 934 innev. (1896).
Greely [grīli], Adolphus Washington, amerikansk polarfarare, f. 1844 i Newburyport, Mass., deltog som frivillig i inbördeskriget, befordrades derunder till officer och anställdes efter dess slut vid kustsignaltjensten. 1881 utsågs han till ledare af en polarexpedition för anläggning af en iakttagelsestation i Discoverybay på Grantland under 81° 45' n. br. Med 24 följeslagare ombord å den förträffligt utrustade »Proteus» lemnade G. d. 7 Juli 1881 S:t Johns på Newfoundland och kom till bestämmelseorten d. 12 Aug. Der qvarstannade expeditionen två år; på en slädfärd nådde man Lockwood-ön, 83° 24' n. br., den nordligaste punkt, till hvilken expeditionen kom. Då till följd af ogynsamma isförhållanden de båda utsända undsättningsexpeditionerna icke nådde Discoverybay, försökte G. sjelf i Aug. 1883 komma söderut, först i båtar, derefter drifvande på ett isflak, hvarunder större delen af hans följeslagare dukade under af köld och hunger. Först d. 22 Juni 1884 anträffades G. med qvarlefvande sex kamrater, nära hungersdöden, af en tredje till hans undsättning utsänd expedition (under Winfield Schley) i isen i närheten af Kap Sabine vid Smith sound, under 78° 40' n. br. För sina förtjenster om polarforskningen erhöll G. guldmedaljer af geografiska sällskapen i Paris och London. 1887 blef han chef för kustsignaltjensten. För sin expedition redogjorde han i Three years of arctic service (1886, ny uppl. 1894).
Green [grīn], Alexander Henry, engelsk geolog, f. 1832, professor i geologi vid Yorkshire college i Leeds 1875 och vid Oxfords universitet 1888, d. 1896, skref bl. a. Physical geology (3:dje uppl. 1882).
Green [grīn], John Richard, engelsk historieskrifvare, f. i Oxford 1837, d. i Mentone 1883, var 1860–67 kyrkoherde och sedan 1868
Källa: Project Runeberg ·
