Sida 501
Grisopolis ...
1882, då stångjernstillverkningen upphörde. Derefter byggdes tråddrageri och dermed i samband stående manufaktureringar af tråd, såsom finare kettingar, nät, duk och stift, möbler, stängselnät m. m. Drifkraften fås från de 4,5–7,6 höga vattenfallen. Brukets specialitet är tillverkning af stängselnät och möbler (af rundt stål). 1895 tillverkades 400,000 kg. jerntråd, 50,000 kg. ketting samt 12,000 kg. diverse jernmanufaktur. Arbetareantalet var s. å. omkr. 100.
*Grythyttan. 44,743 har. 4,781 innev. (1896).
*Grythytte och Hellefors, bergslag. 90,316 har. 9,631 innev. (1896).
*Grytnäs, socken (i Hedemora fögderi). 10,525 har. 2,191 innev. (1896). Vid nuv. presterskaps i G. afgång skall Avesta frånskiljas till eget pastorat.
Gråa ekorren, zool. Se Katt-ekorren.
Grå-dådra, bot. Se Sandhvita.
*Grågås. Sp. 117, r. 3, står Ulftjut läs Ulfljut.
Grå kopparmalm, miner. Se Kopparglans.
Gråkrut, en af ingeniör I. V. Skoglund 1889 uppfunnen röksvag krutsort, som består af trinitrocellulosa och salpetersyrad ammoniak.
*Gråmanstorp. 4,392 har. 2,742 innev. (1896).
Grå-pil, bot. Se Sälg.
Gråspinken, zool. Se Gråsparfven.
Grått i grått, målarek. Se Camaïeu.
Gråvide, bot. Se Sälg.
*Gräb, K. G. A., afled i Berlin d. 8 April 1884. — Sonen Paul afled 1892.
Grädde. Se Mjölk, Mjölkhushållning.
Gräddost. Se Ost, sp. 440.
*Grädener, K., dog 1883.
Gräf, Gustaf. Se Graef. Suppl.
*2. Gräfe, A. von. — Hans son Karl Alfred lemnade 1892 professuren. Med Sämisch o. a. utgaf han »Handbuch der gesamten augenheilkunde» (7 bd, 1874–80).
Gräflingssommar. Se Indian summer.
Gräfslårna, zool. Se Ormödlorna.
*Gräfsnäs öfvergick 1897 genom köp i svensk ego.
*Gräfve, socken. 2,242 har. 421 innev. (1896).
Gräfödlorna, zool. Se Ormödlorna.
Grängesberg-Hörken, kapellag, som år 1892 bildades af en del af Grangärde socken i Kopparbergs län och en del af Ljusnarsbergs socken i Örebro län, på hvilka kommuner det ock är deladt. Den förra delen kallas Grängesbergs-delen, med 2,296 innev., och den senare Hörken-delen, med 1,959 innev. (1896). — Inom kapellaget ligger Grängesbergs station å Frövi–Ludvika jernväg, 61 km. n. om Lindesberg.
Grängesberg–Oxelösund, trafikbolag, med stort engelskt kapital, erhöll k. sanktion d. 3 Juli 1896 och har inköpt Oxelösund–Flen–Vestmanlands samt Frövi–Ludvika jernvägar, Köping–Hults jernvägsbolags egendom så när som på bandelen Frövi–Örebro, vidare Grängesbergs grufaktier och vissa grufvor från Klotens bolag.
Gränsbevakning. Se Gränsridare. Jfr Kustbevakning.
Gränsnytta, nationalekon. Se Värde, sp. 1593–94.
Gränssträngen. Se Sympatiska nerven.
Gräsa. Se Rikochettering.
*Gräsgård. 1. Härad. 23,187 har. 5,118 innev. (1896). — 2. Socken. 3,413 har. 778 innev. (1896).
Gräsholmen. Se Kristiansö.
*Gräsmark. 40,743 har. 4,161 innev. (1896).
Gräsnate, bot. Se Potamogeton.
Gräsrosten, bot. Se Uredineae.
*Grässe, J. G. T., lemnade 1882 tjensten och dog 1885.
Grästrädet. Se Xanthorrhoea.
Grästång, detsamma som bandtång (se Zostera).
*Gräsö, socken. 11,498 har. 1,403 innev. (1896).
*Grätz, H., afled i München d. 7 Sept. 1891.
Gröber, Maximilian Gustaf, tysk romanist, f. i Leipzig 1844, blef filos. doktor derstädes 1869 på grund af en för sin tid betydelsefull afhandling (Die handschriftlichen gestaltungen der Chanson de geste »Fierabras» und ihre vorstufen), docent i Zürich 1871 samt professor 1874 i Breslau och 1880 i Strassburg. G. har af trycket utgifvit bl. a. Die altfranzösischen romanzen und pastourellen (1872), Die liederhandschriften der troubadours (1877) och Vulgärlateinische substrate romanischer wörter (1884 och följ. år). Han utgifver sedan 1877 »Zeitschrift für romanische philologie» och sedan 1886, jämte ungefär ett trettiotal medarbetare, »Grundriss der romanischen philologie», hvaraf till 1897 utkommit 3 bd. C. W–d.
*Grödinge. 11,583 har. 1,895 innev. (1896).
Gröna glansfogeln, zool. Se Jakamaren.
*Grönahög. 5,304 har. 676 innev. (1896).
Grönalger, bot. Se Chlorophyceae. Suppl.
Gröna mandlar, farmak. Se Pistacier.
Grönbo, kronopark inom Örebro revir, har skogsskola sedan d. 1 Juli 1895.
*Grönby, socken. 1,514 har. 1,246 innev. (1896).
*Grönland. Geologi. G. utgöres till största delen af urberg, der gneis är öfvervägande, granit mindre vanlig. Den såsom ett stort lins- eller stockformigt parti i gneisen förekommande kryoliten vid Ivigtut omgifves på sidorna af en granitbreccia och uppfattas af Johnstrup såsom en eruptiv massa. Den på sällsynta mineral, såsom eudialyt o. a., rika sodalitsyeniten i Julianehaabs distrikt är möjligen yngre än urberget. En i samma distrikt vid Igaliko o. s. v. förekommande postarkeisk sandstensbildning, genomsatt af porfyr- och trappgångar och äfven betäckt af trappmassor, är antagligen af prekambrisk ålder och synes erbjuda vissa likheter med dalasandstenen i Sverige. Troligen af samma ålder äro den mäktiga sandstensbildningen vid Inglefield Gulf, vissa bildningar på östra sidan af Robesons kanal, den röda sandstenen i Scoresbyfjordens inre samt aflagringarna på norra sidan af Franz Josefs fjord. Siluriska bildningar äro kända endast från Washingtons land ö. om Kennedys kanal (79°–81,5° n. br.). De mesozoiska och tertiära aflagringar, som förekomma, äro ofta betäckta af basalt, som i form af lavaströmmar utbredt sig öfver desamma och derigenom skyddat dem mot förstöring. Jurabildningar äro kända endast från östra G., nämligen dels växtförande lager af rätisk ålder vid Scoresbyfjorden, dels marina lager motsvarande Kelloway-etagen på samma ställe, dels marina aucella-lager samt dogger längre norrut (74° 50').
Källa: Project Runeberg ·
