Sida 520
Göteborg-Borås jernväg ...
Långedrag, Bratten och Grebbestad; badinrättningar af mindre omfång finnas dessutom å andra ställen inom länet, bl. a. Stjernvik, Arvidsvik å Koön, Henån och Stillingsön. Endast en helsobrunn finnes, vid Gustafsberg. På Styrsö finnes sedan 1890 en hafskuranstalt för skrofulösa barn. — Länets representanter i riksdagens Första kammare äro 9, af hvilka 3 för Göteborgs stad, och i dess Andra kammare för landsbygden 7, för Göteborgs stad 9, för Uddevalla och Strömstad 1 samt för Marstrand och Kungelf jämte två städer i Elfsborgs län 1. — Af hela egovidden (489,559 har) beräknades 1894 den odlade jorden utgöra 20,7 proc., den naturliga ängen 2,3 proc. och den skogbärande marken 23,8 proc. Ladugårdsskötseln har gjort framsteg icke så mycket genom ökning af ladugårdsbesättningen, utan fastmer genom rikligare utfodring och omsorgsfullare skötsel af mjölkdjuren. Mejerier finnas nu i stort antal. — Hafsfisket har under de gångna 15 åren varit af stor betydelse, särskildt sillfisket. Enligt uppgifter hafva de olika hafsfiskena under fiskesäsongen 1/4 1894–1/4 1895 lemnat fiskarena en sammanlagd bruttoinkomst af mer än 3,5 mill kr., fördelad på de olika fiskena enligt följande siftror: storsjöfisket (på fiskevattnet bortom Skagen) 422,000 kr., makrillfisket (i Kattegatt, Skagerack och Nordsjön) 476,900 kr., kummelfisket 3,100 kr., vinterfisket (torsk) 107,000 kr., gråsejfisket (124,300 st.) 27,400 kr., sillfisket 2,152,900 kr., skarpsillfisket nära 45,000 kr., flundrefisket 24,000 kr., laxfisket 21,600 kr., strandfisket (omfattande torsk, kolja, hälleflundra o. s. v.) 91,000 kr., hummerfisket 151,000 kr., ostronfisket 9,500 kr. Rörande det vigtiga sillfisket hänvisas till art. Sillfiske, sp. 1073–75 (äfven i Suppl.) Under fiskeåret 1894–95 ökades antalet fabriker för sillguano och sillolja från 11 till 20, med en tillverkning af 7,427,600 kg. guano, representerande ett försäljningsvärde af minst 1 mill. kr., och 7,277 fat olja, värda omkr. 350,000 kr. – Fabrikstillverkningen 1895 vid 489 fabriker med 19,930 arbetare upptogs till ett värde af omkr. 56,4 mill. kr. (13,47 proc. af hela rikets), hvaraf 151 fabriker, med 7,180 arbetare och öfver 25 mill. kr. tillverkningsvärde (11,3 proc. af tillverkningen i rikets städer), kommo på Göteborg. Med afseende på tillverkningsvärdet såväl för hela länet som ensamt för landsbygden öfverträffas G. endast af Malmöhus län. De mest betydande anläggningarna vora 7 bomullsspinnerier (tillverkningsv. 3,7 mill. kr.), 27 jernförädlingsverk (3,9 mill kr.), 10 tobaksfabriker (2,37 mill.), 8 bomullsväfverier (3,28 mill.), 13 snickerifabriker (5,9 mill. kr.), 96 fiskberedningsanstalter (sillsalterier och ansjovisfabriker, 1,26 mill. kr.), 2 segel- och tältduksväfverier (0,84 mill. kr.). Bränvinsbränning drefs vid 1 bränneri. Handtverkerinäring idkades s. å. af 1,154 pers. med 3,049 arb., deraf resp. 320 och 325 å landsbygden. Fabrikanternas och handtverkarnas sammanlagda bevillning utgjorde 52,846 kr. Handel idkades af 2,727 pers. med 4,810 biträden, deraf å landsbygden resp. 528 och 326; i bevillning erlades 126,927 kr. Länets handelsflotta räknade s. å. 273 segelfartyg, om 51,082 tons, och 188 ångfartyg, om 64,713 tons och 14,096 hästkrafter, och utgjorde i fråga om drägtighet nära 1/4 (24 proc.) af svenska handelsflottan. Länet är synnerligen vanlottadt på jernvägskommunikationer (vid 1895 års slut endast 90 km., deraf 75 km. enskilda banor) och står i detta hänseende efter endast för Gotlands län; flere jernvägsanläggningar äro föreslagna, bl. a. en längdbana Strömstad–Göteborg och en tvärbana Strömstad–Mon på Dalslandsbanan. — Hemmantalet utgör 2,878,858 mtl, deraf 35 för städerna. Taxeringsvärdet 1896 utgjorde för jordbruksfastigheter 75,810,200 kr. å landsbygden och 2,393,800 kr. i städerna samt för annan fastighet 40,201,300 kr. å den förra och 187,722,300 kr. i de senare. I dessa summor ingår ej värdet af statens och menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden till 9,865,715 kr. och i städerna till 27,135,400 kr. Endast en fideikommissegendom finnes, taxerad till omkr. 100,000 kr. Fast egendom tillhörig inhemska aktiebolag var 1890 taxerad till 23,6 mill., och den, som egdes af främmande makters undersåtar, till 1,57 mill. kr.
*Göteborgsposten försåldes i Juni 1896 till ett nytt bolag, i hvilket Skandinaviska tryckeriaktiebolaget var starkast intresseradt, och i sammanhang dermed företogs d. 1 Okt. s. å. en förändring i tidningens hållning från utprägladt konservativ till liberal. Redaktör är Valfrid Södergren. Tidningens förra redaktion bildade deremot ett nytt konseryatiyt blad, »Morgonposten».
Göteborgs stadsbibliotek, bildadt 1890. Se Bibliotek. Suppl., sp. 837.
*Göteborgs stift omfattar hela Göteborgs och Bohus län (utom den romersk-katolska och den mosaiska församlingen i Göteborgs stad), 6 kontrakt, 40 pastorat och, utom 1 fängelse- och f. n. 2 garnisonsförsamlingar, 100 församlingar; hela Hallands län, 5 kontrakt, 45 pastorat, 90 församlingar samt del af 1 moderförsamling, som i öfrigt tillhör Kristianstads län; af Elfsborgs län Flundre, Vätle, Ale, Kinds, Marks och Bollebygds härad, 3 kontrakt, 24 pastorat, 80 församlingar; tillsammans i stiftet 18 stads- och 253 landsförsamlingar. Frånsedt Tyska församlingen i Göteborgs stad, fängelse- och de 2 garnisonsförsamlingarna äro af de 109 pastoraten 76 regala, 24 konsistoriella, 6 patronella, 1 alternerande regalt och patronelt, 1 prebende och 1 ärftligt. Areal 15,034 qvkm. Stiftets folkmängd uppgick vid 1896 års slut till 555,734 pers., af hvilka 317,636 i Göteborgs och Bohus län, 139,707 i Hallands län, 229 i Kristianstads län samt 98,162 i Elfsborgs län.
Göteborgssystemet. Se Nykterhetsrörelsen.
*Götene. 1,178 har. 402 innev. (1896). G. är ej vidare prebende-, utan konsistorielt pastorat.
*Göteryd. 16,246 har. 3,198 innev. (1896).
*Göteve, socken. 2,253 har. 576 innev. (1896). Annex till Floby, Vånga kontrakt.
*Göthe, J. W. v. Se Rättelser, bd 18, sp. 841. — Statyer öfver G. finnas i Frankfurt a. M. af Schwanthaler (1849) och af Marchesi (1840, i marmor), i Weimar af Rietschel (1857; dubbelstaty öfver G. och Schiller), i München af Widnmann (1869) och i Berlin af Schaper (1880). G:s brefvexlingar med olika personer hafva efter hand utgifvits af en mängd forskare. Bland
Källa: Project Runeberg ·
