Sida 539
Hannover ...
Audunsson, som af Ole Bull framdrogs inför konsertpubliken. A. L.
*Hardeberga. 2,027 har. 744 innev. (1896). Annexet heter numera Södra Sandby.
*Hardemo. 1. Härad, omfattar socknarna Hardemo och Kräklinge. 9,398 har. 3,302 innev. (1896). — 2. Socken, i endast Hardemo härad. 5,484 har. 2,065 innev. (1896).
*Hardy, G., var såsom president i privy council medlem af Salisburys första kabinett (Aug. 1886–Aug. 1892).
Hardy [hārdi], John, engelsk mekaniker, f. 1820, sedan 1840 föreståndare för österrikiska sydbanebolagets verkstäder, d. 1896, gjorde sig känd genom uppfinningen af vacuumbromsen (se Broms).
Hardy [ardī], Leopold Amédée, fransk arkitekt, f. 1829, d. 1894, elev af Nicolle och École des beaux arts, var öfverarkitekt vid verldsutställningarna i Paris 1867 och 1878 samt inspektör för civilbyggnader. Bland hans verk märkas kyrkan i Cunault (Maine-et-Loire) samt Rosenkranskyrkan i Lourdes. J. K–e.
Haren, Willem och Onno Zwier van. Se Holländska literaturen, sp. 1423.
*Hare-ris. Se äfven Spartium.
*Harestad. 2,066 har. 810 innev. (1896).
Harfotsspinnare, zool. Se Ullfotingar.
*Harg. 1. 19,412 har. 2,433 innev. (1896). — 2. Vestra H. 11,982 har. 1,750 innev. (1896). — 3. Östra H. 6,312 har. 725 innev. (1896).
*Hargraves, E. H., afled 1891.
Hargreaves [-grīvs], James, engelsk väfvare och uppfinnare, död 1778. Se Jennystol och Spinning.
Harha. Se Gandak. 2. Suppl.
Haringvliet, flodarm. Se Meuse 1.
Harit. Se Gassanider och Moallakat.
*Harjager. 1. Härad. I det ingår Vestra Sallerup och (från 1898 års början) Saxtorp i sin helhet, men ingen del af Borrlunda. 21,664 har. 16,339 innev. (1896). — 2. Kontrakt. 22,210 har. 17,109 innev. (1896).
Harjavalta, socken i Åbo och Björneborgs län, Eura domsaga, Loimijoki härad, Finland. Imperielt pastorat af 3:dje kl., Björneborgs öfre prosteri, Åbo ärkestift. Areal 70 qvkm. land. 1,714 innev. (1895), nästan uteslutande finsktalande.
Harka. Se Ålfiske.
*Harkort, F. W., afled 1880.
Harksmide. Se Jern, sp. 1122.
Harkängurun, zool. Se Lagorchestes.
Harling, Hedvig, skådespelerska. Se Willman. 3.
*Harlösa. 3,694 har. 1,313 innev. (1896).
Harmalin, »turkiskt rödt». Se Färgning, sp. 610, och Peganum.
Harmotom, miner. Se Zeolitgruppen.
*Harms, Friedrich, afled 1880 i Berlin.
Harmus-slägtet, zool. Se Lagidium. Jfr Harmössen.
*Harmånger. 13,743 har. 2,525 innev. (1896). H. pastorat tillhör Helsinglands Norra öfre kontrakt.
Harnack, Adolf, tysk teolog, är son af den tysk-lutherske teologen Theodosius H. (f. i Petersburg 1817, professor i Dorpat 1843–73, med undantag af 1853–66, då han var professor i Erlangen, d. 1889). Han föddes d. 7 Maj 1851 i Dorpat, blef 1874 docent i kyrkohistoria och 1876 e. o. professor i Leipzig, 1879 professor i Giessen och 1886 i Marburg samt kallades 1888 trots lifligt motstånd af öfverkyrkorådet till professor i kyrkohistoria vid Berlins universitet. 1890 invaldes han i Berlins vetenskapsakademi. H:s ståndpunkt är den historisk-kritiska. I teologiska frågor öfverensstämmer han närmast med Ritschl. Hans studier omfatta företrädesvis den äldre kyrkohistorien och dogmbildningens tidehvarf. Epokgörande är i synnerhet hans Lehrbuch der dogmengeschichte (3 bd, 1886–90; 3:dje uppl. 1894), i hvilken han framställer den kyrkliga dogmens upprinnelse och utbildning samt bevisar densamma vara »ett den grekiska andens verk på evangelii mark», hvilket uppstått genom en i apologetiskt intresse företagen inställning af den kyrkliga traditionen i den grekisk filosofiska verldsåskådningen. En del af 3:dje bandet öfversattes 1891 till svenska af F. Fehr under titeln »Dogmhistoriens trefaldiga utmynning». Ett af H. sjelf gjordt sammandrag utkom under titeln Grundriss der dogmengeschichte (1889–91; 2:dra uppl. 1893). Med v. Gebhardt har han utgifvit »Evangeliorum codex graecus purpureus Rossanensis» (1880) samt »Texte und untersuchungen zur geschichte der altchristlichen literatur» (1882 o. f., hittills 13 bd), en fortlöpande samling af egna arbeten samt meningsfränders och lärjungars, och med v. Gebhardt och Zahn »Patrum apostolicorum opera» (3 bd, 1875–78; editio minor 1877). De vigtigaste af hans öfriga skrifter äro Das mönchtum, seine ideale und seine geschichte (1881; 4:de uppl. 1895), Das apostolische glaubensbekentniss. Ein geschichtlicher bericht nebst einem nachwort (1892; en mängd uppl.; svensk öfvers. af F. Fehr s. å.), som framkallade en hel flod af motskrifter, af hvilka han besvarade H. Cremers till svenska öfvers. med Antwort auf die streitschrift Cremers »Zum kampf um das Apostolikum» (1893; sv. öfvers. s. å.) samt Geschichte der altchristlichen litteratur bis Eusebius, af hvilken 1893 utkom 1:sta bandet: Die überlieferung und der bestand der altchristlichen litteratur. — H:s tvillingbroder, Axel, sedan 1877 professor vid tekniska högskolan i Dresden, död 1888, var en framstående matematiker.
Harney Pik. Se Black hills. Suppl.
Haro-arkipelagen. Se San Juans arkipelag.
Harpagophytum, D. C., bot., detsamma som Uncaria procumbens Burch. Se Pedalineae.
Harpa ventricosa, zool. Se Davidsharpan.
Harper [hārpör], nord-amerikansk bokförläggarefamilj, hvars affär grundlades 1817 såsom boktryckeri i New York af bröderna James H. (f. 1795, d. 1869) och John H. (f. 1797, d. 1875). Förlaget har utvecklat sig till ett af de största, som finnas, sysselsätter i affären 1,000 personer och omfattar nästan alla grenar af vetenskap och vitterhet. Harper and brothers voro bland de första, som införde träsnittet i Amerika. Deras illustrerade tidskrifter »Harper's new monthly magazine» (sedan 1850), »Harper's weekly» (1857), »Harper's bazar» (1867) och »Harper's young people» (1881) äro vidtbekanta.
Källa: Project Runeberg · ·
