Sida 541
Hannover ...
publikens sida gent emot mästarens verk, uppvisar, att »icke Wagners musik, utan dennes eget personliga, teoretiskt polemiska ingripande förorsakat alla missförstånd». A. L.
Hartmann, Ellen, skådespelerska, född Hedlund i Stockholm d. 31 Juli 1860, debuterade 1877 å Nya och 1878 å Dramatiska teatern, åtnjöt derefter några år undervisning vid k. teaterns elevskola och uppflyttades på aktrisstat. Hon var en skälmsk och poetisk Puck i »En midsommarnattsdröm», sann och muntert verklighetstrogen såsom den fjortonåriga Gurlii »En räddande engel» (den första af de många »backfische», som blifvit hennes specialitet, i hvilken hon står oupphunnen på svensk scen), en behaglig Siri i »I telefon» o. s. v. 1891–93 utbildade hon sig i Paris och uppträdde t. o. m. på fransk scen, men erhöll 1893 å nyo engagemang vid Dramatiska teatern, der hon med framgång uppträdt i stora courtisane-roller sådana som Froufrou m. fl. och med betydande konstnärlighet spelat Madame Sans-Géné, men äfven väckt högtider af skratt genom sin öfverdådigt lustiga framställning af barnroller, såsom Agapetus i »Herr Dardanells upptåg på landet» och Erika i »Blommor i drifbänk». Fru H. var 1881–91 gift med skådespelaren V. L. Hartman (se denne).
Hartola. Se Gustaf Adolf, finsk socken.
Hartsvin. Se Aleppotall. Suppl.
Hartwell House [härtoell haus]. Se Aylesbury. Suppl.
Harun el-vathik-billah. Se Kalif, sp. 56.
Hásan, kalif (se d. o., sp. 54).
*Hasdrubal. Se Rättelser, bd 18, sp. 842.
*Hase, K. A. von, lemnade 1883 professuren, upphöjdes s. å. i adligt stånd och dog 1890. Han utgaf Kirchengeschichte auf der grundlage akademischer vorlesungen (3 bd, 1885–94). Hans »Gesammelte werke» (i 12 bd) började utgifvas 1890.
*Hase, K. W., lemnade 1894 professuren.
Häsebroek [-bruk], Johannes Petrus, holländsk skald, f. 1812, reformert prest, d. 1896, utgaf diktsamlingar, bl. a. Poëzij (1837), Windekelken (1859), Sneeuwklokjes (1878) och Vesper (1887), hvilka andas en ren religiös stämning, och vann rang bland den holländska prosaliteraturens moderna klassiker genom sitt arbete Waarheid en droomen door Jonathan (1840; 8:de uppl. 1891), en samling humoristiska skisser. H. offentliggjorde äfven en mängd predikningar och föredrag.
*Hasenauer, K. von, var sedan 1884 lärare i byggnadskonst vid Wienakademien och dog 1894.
*Hasenclever, W., tillhörde tyska riksdagen till 1887. Han dog (sinnesrubbad) 1889.
Haslad vall. Se Holmgång.
*Hasle (Hassled). 7,058 har med inräkning af Enåsa kapell. 1,133 innev. (1896). H. pastorat tillhör Mariestads kontrakt.
*Hasle-Bösarp. 402 har. 214 innev. (1896).
Haslund, Otto Karl Bentzon, dansk porträtt- och djurmålare, född d. 4 Nov. 1842 i Köpenhamn, genomgick konstakademien, vistades 1873–74 i Italien och fick 1887 utställningsmedaljen för en skämtsam skildring ur borgarelifvet, Konsert, inköpt för den k. tafvelsamlingen. 1892 blef han medlem af akademirådet och fick 1894 titel af professor. Han har målat en mängd utmärkta porträtt samt dessutom flere lifliga genretaflor och väl uppfattade framställningar af djur. Ph. W.
*Hasner. — 1. L. von A. H. afled 1891. — 2. J. von A. H. lemnade professuren 1884 och afled 1892.
*Hasse, J. A. — Faustina H., föddes, enl. Burney, 1693.
*Hasse, K. E., lemnade professuren 1879.
*Hassela. 43,800 har. 2,310 innev. (1896). H. tillhör Helsinglands Norra öfre kontrakt.
Hasselberg, Klas Bernhard, astronom, fysiker, f. i Vånga församling, Skara stift, d. 3 Sept. 1848, blef student i Upsala 1866 samt filos. kand. och filos. doktor 1872. Han antogs s. å. till e. o. astronom i Pulkova, företog 1873 studieresor till observatorierna i Vilna, Berlin, Schwerin, Hamburg och Bothkamp, hufvudsakligen i och för solfotografiska studier, och ledde såsom chef den astronomiska expedition från Pulkova, som i Possiet, Amurlandet, observerade Venuspassagen d. 9 Dec. 1874. Han utnämndes 1875 till adjunkt-astronom för astrofysik, 1879 till hofråd och 1883 till äldre astronom för astrofysik med rang af statsråd. Jämte observatoriets direktor deltog hau som ombud för Ryssland i den astrofotografiska kongressen 1887 i Paris. 1889 kallades han till svenska Vet. akad:s fysiker. Sedan 1890 är han led. af nämnda akademi och af Vet. soc. i Upsala.
H:s vetenskapliga undersökningar tillhöra samtliga skilda områden inom astrofysiken och spektralanalysen. För sina observationer af Venuspassagen 1874 har han redogjort i Bearbeitung der photographischen aufnahmen im Hafen Possieth (1874). I afhandl. Über die spectra der cometen und ihre beziehung zu denjenigen gewisser kohlenverbindungen har han i historiskt sammanhang undersökt kometernas spektra. Han har vidare lyckats uppvisa, att de band, som förekomma i kometspektra, tydligen äro modifierade kolväteband och att elektriska fenomen spela en stor rol hos kometerna. Norrskenets spektrum här han med ungefär samma resultat som Ångström och Vogel studerat i Über das durch electrische erregung erzeugte leuchten der gase bei niedriger temperatur. Till den rena fysiken höra hans experimentelt väl utförda undersökningar öfver vätets, qväfvets och jodgasens spektra samt Studien auf dem gebiete der absorptions-spektralanalyse. Han egnar numera sina krafter hufvudsakligen åt en fullständig revision af specielt metallernas spektra, ett arbete af fundamental betydelse. Han utgår härvidlag från den förutsättning att endast genom en med stor noggranhet vunnen kännedom om de jordiska stoffens spektra kan studiet af himlakropparnas fysiska beskaffenhet med större framgång fortsättas. Hittills har han i Vet. akad:s handlingar offentliggjort undersökningen af brom, krom, titan och nickel. Utom redan omnämnda arbeten har H. publicerat afhandlingar och uppsatser af astronomiskt och fysikaliskt innehåll i lärda samfunds handlingar och facktidskrifter. N. V. E. N.
Hasselberg, Pehr, bildhuggare, född arbetareson d. 1 Jan. 1850 i Hasselstad invid Ronneby,
Källa: Project Runeberg · ·
