Sida 544
Hasselriis ...
Hausegger, Friedrich von, österrikisk musikskriftställare, f. 1837, studerade juridik, men samtidigt äfven musik under Salzmann och Dessoff, blef först advokat i Graz, derpå (1872) docent i musikens historia och teori vid universitetet derstädes. Som hans hufvudarbete anses Die musik als ausdruck (1885), ett kort, sakrikt och med alla den nyare fysiologiens rön riktadt repetitorium i tonkonstens estetik, högst fjättrande och specielt af wagneristerna uppstäldt såsom ett »standard work», men dess värre delande wagnerskolans ensidighet att ej kunna betrakta musiken i och för sig såsom något sjelfständigt, utan blott i oupplöslig förbindelse med språket eller åtbörden. H:s senaste bok, Das jenseits des künstlers (1893), innehåller många fina och djupgående undersökningar om den konstnärliga verksamheten i dess såväl analogi med som åtskillnad från drömmen och vansinnet. A. L.
Hausen, Reinhold Teodor, finsk historiker, arkivman, f. å Bomarsund på Åland d. 9 Okt. 1850, blef student 1869, filos. kandidat 1876 och filos. licentiat 1882. Sedan 1872 tjenstgjorde han som extra amanuens i Finlands statsarkiv, blef 1876 andre, 1878 förste amanuens och 1880 aktuarie samt utnämndes 1883, efter att sedan 1881 förestått chefsämbetet, till statsarkivarie. H. har af trycket utgifvit bl. a. Anteckningar gjorda under en antiqvarisk forskningsresa 1870 i vestra Nyland (1872), 1871 uti Egentliga Finland samt på Åland (1873) och 1876 i östra Nyland (1881), planschverket Kuustö slott (1883), Öfversigt af Finlands statsarkivs uppkomst, tillvext och närvarande organisation (s. å.), urkundspublikationerna »Bidrag till Finlands historia» (I–II, 1, 1881–83, 94), »Åbo domkyrkas svartbok» (1890), »Utdrag ur Åbo domkyrkas räkenskaper 1551–1634». F. n. (1897) är H. sysselsatt med förarbeten till ett finländskt medeltidsdiplomatarium och ett planschverk öfver finländska medeltidssigill.
*Hauser, Miska, afled 1887 i Wien.
Hauser, Anton, österrikisk arkitekt, f. 1824, d. 1870, byggde slottet Miramar vid Trieste och vattenledningen vid Pola. J. K–e.
*Hausjärvi tillhör sedan 1897 Borgå stift.
*Haussmann, G. E., dog 1891 i Paris. Mémoires du baron H. utgåfvos i 3 bd 1890–93.
*Haussonville. — 1. J. O. B. de C. d'H. afled 1884. Louise d'H. afled 1882. — 2. G. P. O. de C. d' H. invaldes 1888 i Franska akademien. Han var 1891–94 (efter Bocher) ledare af det orleanska partiet. Bland hans senare arbeten märkas Études biographiques et litteraires (2 bd, 1879–88), Le salon de m:me Necker (2 bd, 1888) och Madame de La Fayette (1891).
Haustorier (af Lat. haustor, som dricker l. hemtar), näringssugande organ hos parasitväxter. Jfr Rot, bot.
Haute-Garonne [åt garå'nn]. Se Garonne 2.
Haute-Loire. Se Loire, Haute.
Haute-Marne. Se Marne, Haute.
Hautes-Alpes. Se Alpes. 2. Äfven i Suppl.
Haute-Saône. Se Saône. 3.
Haute-Savoie. Se Savoie. 2.
Hautes-Pyrénées. Se Pyrénées. 2.
Haute-Vienne [åt]. Se Vienne. 3.
*Haut-Rhin. Se vidare Belfort. Suppl.
*Haüy, B. J. Se vidare Kristallografi, sp. 1576–77.
*Havaii hade 26,754 innev. 1890. Hufvudort är Hilo, på östkusten, vid Vailukus utlopp i Hiloviken, med omkr. 6,000 innev. Omkr. 3 km. ofvanför staden bildar Vailuku ett mycket berömdt. 25 m. högt vattenfall.
*Havaii-öarna, numera republik, hade enligt folkräkningen 1890 89,990 innev. (58,714 män och 31,276 qvinnor), fördelade på de olika öarna på följ. sätt: Havaii 26,754, Oahu 31,194, Maui 17,357, Kauai och Niihau 11,859, Molokai och Lanai 2,826. Af dessa voro 34,436 af ren havaiisk ras, 6,186 af blandad ras, 7,495 födda på H. af främmande föräldrar, 15,301 kineser, 12,360 japaner, 8,602 portugiser, 1,928 nordamerikaner, 1,344 briter, 1,034 tyskar, 588 polynesier, 227 norrmän, 70 fransmän och 419 andra främlingar. Under de senare åren har den infödda befolkningen varit stadd i aftagande, medan en kinesisk och i synnerhet en japansk immigration rent af öfversvämmat öarna. I slutet af 1896, då befolkningssiffran öfversteg 100,000, voro således endast 31,000 infödda, medan 24,500 voro japaner och 21,600 kineser. Enligt statistiken för 1884 voro 29,685 protestanter, 20,072 katoliker och 72 judar. Enligt uppgift för 1892 funnos 168 folkskolor, med 392 lärare och 10,712 lärjungar. I två tredjedelar af skolorna undervisas endast på engelska språket. Folkskoleundervisningen är obligatorisk. Dessutom finnas tre högre skolor (high schools) i Honolulu, Lahaina och Hilo. Kyrka och skola äro skilda. — Ögruppen proklamerades som republik d. 4 Juli 1894 under en president, som måste vara minst 35 år gammal, infödd öbo eller hafva bott på ögruppen sedan 15 år tillbaka. Lagstiftande församlingen består af en senat af 15 (30 år fyllda) medlemmar, valda indirekt för 6 år, och en representantkammare af 15 (25 år fyllda) medl., valda indirekt för 2 år. Hvarje till myndig ålder (20 år) kommen medborgare, som kan tala, läsa och skrifva vare sig havaiiska eller engelska, är röstberättigad. Presidenten väljes för 6 år af de båda husen i gemensam session. Han kan icke omväljas för påföljande ämbetsperiod. Dessutom finnes ett statsråd af 15 pers., af hvilka 5 utses af senaten, 5 af representantkammaren och 5 af presidenten. – Budgeten bestämmes för två år i sänder. För perioden 1892–94 beräknades inkomsterna till 3,874,559 doll. och utgifterna till 3,690,449 doll. Statsskulden uppgick vid 1895 års slut till 3,811,000 doll. Krigsstyrkan består blott af en milis. Flaggan har 8 horisontala strimmor: hvit, röd, blå, hvit, röd, blå, hvit, röd; venstra öfre hörnet har liksom den britiska flaggan det britiska unionsmärket (Georgs- och Andreas-korset i rödt, kantadt med hvitt, på blå botten). — De vigtigaste näringsgrenarna äro jordbruk, får- och nötkreatursafvel. Mest odlas sockerrör och ris. Hela rikets export hade 1894 ett värde af 9,14 mill. doll. (deraf socker för 8,47 mill., ris för 0,3 och bananer för 1/2 mill. doll.), importen 5,7 mill. doll. S. å. inlöpte i hamnarna 340 fartyg (250 amerikanska) om 336,400 tons. Öarnas egen handelsflotta räknade 1894 51 inregistrerade fartyg, om 21,459 tons. Jernvägarna hafva en längd af 114 km., näml.
Källa: Project Runeberg ·
