Sida 556
Heimdalshö ...
fruntimmers- (och förberedande) skola. I staden finnas derjämte, utom universitet och polyteknikum, en af staten bekostad läroanstalt för blinda, en industriskola, ett privat handelsinstitut, en navigationsskola, en centralskola för konstflit o. s. v. År 1895 utbetalade staden för sin sundhetsoch sjukvård 148,000 mark, för sin fattigvård 278,000 och för sitt undervisningsväsende 480,000 mark. Dess egen förvaltning kostade s. å. 366,000 mark och dess polis- och fångvård 204,000 mark.
Degerö (sp. 989) var fordom skild från fasta landet genom ett sund, men detta är numera igengrundadt. En kanal, som genombryter ett smalt näs, förmedlar ångslupstrafiken till de östra hafsfjärdarna. Bland på Degerölandet belägna egendomar äro de förnämsta Degerö gård, Turholm och Stansvik. A. G. F.
Helsingfors dagblad uppsattes 1862. Förste hufvudredaktör var E. Bergh, som 1865 efterträddes af R. Lagerborg, under hvars ledning bladet utvecklade sig till ett pressorgan i modern mening, som med en i Finland förut okänd vaksamhet följde med såväl inhemska som utländska förhållanden. Hufvudsynpunkten var att arbeta för en frisinnad utveckling af Finlands politiska institutioner. Hållningen i språkfrågan var förmedlande. De ledande artiklarna författades vanligen af medredaktören A. H. Chydenius, som kraftigt arbetade på frihet i fråga om handel och näringar. Efter Lagerborgs död öfvertogs hufvudredaktörskapet 1882 af R. Castrén, och efter dennes död, 1883, af A. H. Chydenius. Numera minskades bladets popularitet och läsarekrets, väsentligen, till följd af missnöje med dess kyliga hållning i språkfrågan. Det bolag, som upprätthållit tidningen, upplöstes vid slutet af 1887, hvareftet den under namnet »Dagbladet, tidning från Helsingfors» utgafs af Chydenius intill d. 31 Mars 1888, då han öfverlemnade tidningen åt ett nytt bolag, af hvilket tidningen under namnet »Helsingfors Dagblad» och med G. Lönnbeck till redaktör fortfor att utgifvas till d. 31 Mars 1889. M. G. S.
*Helsingfors universitet. Vårterminen 1897 voro 2,062 studenter inskrifna, af hvilka 201 tillhörde den teol., 545 den jur. och 187 den med. fakulteten samt 562 den historisk-filologiska och 567 den matematiska sektionen; bland dessa voro 215 qvinliga. F. n. finnas 34 ord. professorer, 6 e. o. professorer på fast stat, 12 personligen anställde professorer och 7 adjunkter. De ord. professorernas och bibliotekariens löneförmåner utgöra 8,000 mk, som efter 5 och 10 år ökas med 1,000 mk hvardera gången. E. o. professorer åtnjuta en lön af 5,000 mk, som efter 5 och 10 år ökas med 750 mk hvardera gången. För docenterna finnas 16 understöd ä 3,500 och 2,500 mk, hvilka behållas för 3 år i sänder. Enligt kejs. förordnande kommer den högre landtbruksundervisningen att förläggas till universitetet. M. G. S.
*Helsingland. Om arealen se Gefleborgs län. Suppl. Likasom fögderierna benämnas de tre domsagorna. Vestra och Östra tingslagen äro Södra Helsinglands vestra och S:a H:s östra tingslag. Kontrakten äro sedan år 1892 till antalet 5, då H:s norra kontrakt delades i tvänne, H:s norra nedre och H:s norra öfre. Innevånarnas antal vid slutet af år 1896 var 136,933, hvilket visar en ökning af fullt 10 proc. på de sista tio åren. K. S.
*Helsinglands norra kontrakt delades 1892 i ett nedre och ett Öfre kontrakt. Se nedan.
Helsinglands norra nedre kontrakt omfattar de sex pastoraten Hudiksvalls stad med Idenor; Delsbo; Forsa med Hög; Enånger med Njutånger och Nianfors kapell; Helsing-Tuna; Norrbo med Bjuråker. 2,330 qvkm. 30,461 innev. (1896).
Helsinglands norra öfre kontrakt omfattar de fem pastoraten Harmånger med Jättendal; Bergsjö; Hassela; Rogsta med Ilsbo; Gnarp. 1,692 qvkm. 15,996 innev. (1896).
*Helsinglands vestra nedre kontrakt. Matsmyra kapellag förlades år 1885 från Ofvanåkers till Voxna församling. 3,606 qvkm. 28,152 innev. (1896).
*Helsinglands vestra öfre kontrakt. 5,383 qvkm. 24,897 innev. (1896).
*Helsinglands östra kontrakt. »Ljusne och Maråkers kapell» m. fl. lägenheter utgöra fr. o. m. år 1896 Ljusne kapellförsamling. 1,756 qvkm. 37,447 innev. (1896).
Helsing-Tuna, socken i Gefleborgs län, förut benämnd Tuna. 10,571 har. 3,987 innev. (1896). H.-T. tillhör Helsinglands norra nedre kontrakt.
Helsingus. Se Olaus Nicolai.
*Helsingör hade 11,350 innev. 1895. Det står genom ångfärja i förbindelse med Helsingborg.
Helsinki, finska namnet på Helsingfors.
Helso-polis. Se Sundhetspolis.
Helsosalt. Se Sundhetssalt.
Helsovännen. 1. En af dr J. O. Lagberg 1842–56 utgifven periodisk »folkskrift om vattnet och andan såsom menniskans bästa läkemedel». – 2. En af dr E. V. Wretlind sedan 1886 utgifven populär halfmånadsskrift för »allmän och enskild helsovård». Sedan 1890 åtföljes tidskriften en gång i månaden af en illustrerad gratisbilaga, hvari ett för året sammanhängande ämne behandlas. Dessa ämnen hafva varit »Mannens släktlif» (1890), »Kvinnans släktlif» (1891), »Våra barns fostran och vård» (1892; af S. Ribbing) och »Läkarebok för alla» (sedan 1893). Upplaga: 3–6 tusen exemplar. Prenumerationspris: 2 kr. 50 öre.
*Helsted, E., var 1863–69 konsertmästare, blef 1890 professor och flyttade till Fredensborg. – Carl H. blef 1866 sånglärare vid konservatoriet, 1869 konsertmästare i k. kapellet och 1885 pensionerad med professors titel. A. L.
2. Helsted, Axel Theofilus, dansk genremålare, den föregåendes kusins son, född d. 11 April 1847 i Köpenhamn, har genomgått konstakademien och utfört flere stora taflor med humoristisk uppfattning. 1882 fick ban utställningsmedaljen för Fader och son och är sedan 1887 medlem af akademiens plenarförsamling, fick 1892 titel af professor och har sedan 1895 varit ordförande i utställningskomitén. Han har målat äfven en rad mindre, religiösa taflor, vittnande om mycken känsla. Hans stora tafla Byrådet tillhör Kunsthalle i Hamburg. Ph. W.
Helt-Stokade, holl. målare. Se Stokade.
Heluan, bad- och luftkurort i egyptiska prov. Gise, 23 km. s. om Kairo, med hvilket det är
Källa: Project Runeberg ·
