Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 574
Originalsida 574
Originalsida 574
Originalsida 575
574–575

Sida 574

Hodgson ...

mest bekante och berömde af Japans konstnärer, utvecklade en oerhörd produktivitet (öfver 80 verk, med öfver 300 band) och utmärker sig såväl för djerf fantasi som drastisk humor i sina bilder ur det japanska folkets lif. De berömdaste af hans verk äro Mangwa (Flyktiga skisser, 1814 och f. år, 15 bd) och 100 utsigter af berget Fuji (3 bd, 1835). J. K–e.

*Hol, socken i Kullings kontrakt. 3,958 har. 892 innev. (1896).

Hólar, Isl. Se Holum.

*Holberg, L. I sammanhang med firandet af tvåhundrade årsdagen af H:s födelse restes hans kolossala (af J. Börjeson modellerade) staty 1884 i Bergen och utgåfvos hans skådespel i en jubelupplaga (3 bd, 1883–85) med en mängd utmärkta illustrationer af H. Tegnér och flere upplysande tillägg. »Peder Paars» utkom 1885 illustrerad af H. N. Hansen. Vigtiga kritiska bidrag till H:s skådespel hafva under de senare åren utgifvits af biblioteksamanuensen J. Martensen, och K. V. Bruun har skrifvit lärda monografier öfver drag ur hans lif. K. Warburg har skildrat »Holberg i Sverige» (i Vet. o. vitt. samh:s handl., 1884).

Holborn [håbörn], stadsdel af London, n. om Thames, mellan Waterloo- och Blackfriarsbron, med 141,920 innev. (1891). Öfver Fleet-bäckens 8 m. djupa dal går sedan 1869 den efter Haywoods förslag byggda Holbornviadukten (430 m. lång, 25 m. bred); bredvid ligger Holbornstationen för London–Chatham–Dover-jernvägen.

Holics [hålitsj], köping i ungerska komitatet Neutra, vid March och jernvägen till Pressburg. Omkr. 6,000 innev. Kejserligt slott.

Holinshed l. Hollinshed [hå'llinsjädd], Raphael, engelsk krönikeförfattare, död mellan 1580 och 1584, hopskref med bidrag af andra forskare Chronicles of England, Scotland and Ireland (2 bd, 1577; 2:dra uppl. 1587), ett för kännedom om Englands äldre historia värderikt arbete, ur hvilket Shakspere direkt hemtade ämnen till flere af sina historieoch sägen-dramer, bl. a. Henrik V, Henrik VI, Lear och Macbeth. H:s krönika har utgifvits i flere uppl., kritiskt 1807–08 (i 6 bd).

Holk, bot. Se Blomställning. Suppl.

*Holland. 2. Nord-Holland hade 829,489 innev. 1889, af hvilka 67,5 proc. tillhörde reformerta, 27,5 proc. katolska kyrkan. 1895 beräknades folkmängden till 919,510 pers. Endast omkr. 14 proc. af arealen äro åkerjord. — Syd-Holland hade 949,641 innev. 1889, af hvilka 73,5 proc. tillhörde reformerta, 24,5 proc. katolska kyrkan. 1895 beräknades folkmängden till 1,061,828 pers. Omkr. 22 proc. af arealen utgöra åkerjord.

*Holland, J. G., afled 1881.

*Holland, W. L., dog 1891 i Tübingen.

1. Hollander, Sofia Henrika. Se Lundeqvist, N. V. (äfven i Suppl.).

2. Hollander, Sven August, vitterhetsidkare, den föregåendes broder, f. i Stockholm 1817, erhöll 1846 Svenska akad:s andra pris för skaldestycket Den första bönhörelsen och utgaf 1849 sina Vitterhets-försök (2:dra uppl. 1853) samt 1874 det biografiska arbetet Biskopar och superintendenter i Sverige och Finland efter reformationen. Han samlade och utgaf under titlarna »Minne af» etc. hvad som på vers och prosa skrifvits om skalderna J. O. Wallin (1865), Es. Tegnér (1866), F. M. Franzén (1868) och E. G. Geijer (1869). Dessutom ombesörjde H. upplagor af Wallins »Vitterhetsarbeten» m. m. H. afled i Strengnäs d. 21 Mars 1896.

Hollinshed. Se Holinshed. Suppl.

Hollow-fire [hå'llo fejr], Eng. Se Vällning.

Hollstén, Elis Bruno. Se Eldsläckning. Suppl.

Holländarehusen. Se Barsebäck. Suppl.

*Holländska literaturen. Marnix' satir (sp. 1422) bar titeln De byencorf der H. Roomschie kerke. L. W. van Merken (sp. 1423) föddes 1721. Tollens folksång börjar »Wien Nêerlands bloed»; hans »De overwintering der Nederlanders (ej hollanders) etc.» skrefs 1816. Bosboom-Toussaint dog 1886, Dekkers 1887, Hasebroek 1896 och Conscience 1883.

Holländska trädgårdsstilen. Se Trädgårdskonsten, sp. 859.

Holländsk-reformerta församlingen i Stockholm, hvilkens kyrkoböcker börja med d. 5 Maj 1692, upplöstes 1838 och införlifvades i Tyska församlingen.

Holländskt hvitt, kem. Se Blyhvitt.

*Holm. 1. Socken i Elfsborgs län. 5,639 har 2,559 innev. (1896). — 2. Socken i Hallands län. 2,542 har. 815 innev. (1896). — 3. Socken i Upsala län. 873 har. 221 innev. (1896). — 4. Socken i Vesternorrlands län. 30,255 har. 1,367 innev. (1896). Annex (år 1889) till Indals-Liden, Medelpads kontrakt.

*Holm, Peter Edvard, har vidare utgifvit afhandlingarna Om det syn paa kongemagt, folk og borgerlig frihed, som udviklede sig i den dansk-norske stat 1746–70 (1883), Nogle hovedtrak af trykkefrihedstidens historie 1746–70 (1885), Den offentlige mening og statsmagten i den dansk-norske stat i slutn. af det 18. aarh. (1886), Studier över Frederik IV:s landmilits og dens indflydelse paa bondestandens kaar (1884) och Kampen om landboreformerne 1773–91 (1888). Hans hufvudarbeten äro dock Danmarks og Norges indre historie under enevælden fra 1660 til 1720 (2 bd, 1885–86) och dess fortsättning Danmark-Norges historie fra den store nordiske krigs slutning til rigernes adskillelse, 1720–1814 (2 bd, 1891–93, omfattande tiden till 1746), hvilka vittna om grundliga källstudier, mångsidig historisk begåfning och opartisk uppfattning. Sedan 1882 är H. ordförande i Den danske historiske förening och sedan 1889 i Carlsbergfondets direktion. E. Ebg.

Holm, Olaf Andreas, norsk prest och författare, f. i Bergen d. 26 Juli 1845, blef 1872 teol. kandidat, 1878 kyrkoherde i Tysfjorden, 1884 komminister i Rakkestad, der han ledt mycket besökta repetitionskurser för folkskolans lärare, och 1897 kyrkoherde i Hurum. H. har utgifvit bl. a. diktsamlingen Fra mine fritimer (1877), Hvad og hvorledes. Fire religiöse afhandlinger (1891), Kristus (1892), Kristus eller Ibsen (1893), Hvorledes bliver man kristen? (1893) och Aand og liv (1896). O. A. Ö.

Källa: Project Runeberg ·