Sida 626
Japan ...
Nationalgalleriet i Berlin och Städtische gallerie i Düsseldorf ega arbeten af J. J. K–e.
*Jernboås. 13,334 har. 1,862 innev. (1896).
*Jerndorff, A. A., har under de senare åren målat flere historiska porträtt, såsom generalerna du Plat, Bülow, Olof Rye och öfverstelöjtnant Dalgas m. fl., samt flere stora altartaflor i modern stil. 1884 fick han utställningsmedaljen; han är medlem af akademiens plenarförsamling. 1891 erhöll han professors titel. Ph. W.
Jernjord, Blå. Se Vivianit.
*Jernkontoret erhöll nytt af K. M:t faststäldt reglemente d. 26 Jan. 1894. Styrelsen består af 5 fullmäktige och 5 e. o. fullmäktige, hvilka tillika med 2 suppleanter för de förra och 1 suppleant för hvar och en af de senare utses vid allmän ordinarie sammankomst, fullmäktige och suppleanterna för e. o. fullmäktige för 3 år, men suppleanterna för fullmäktige för 1 år i sender. Styrelsens ledamöter (hvilka lika litet nu som förut behöfva bo i Stockholm) sammanträda i Stockholm till plenum i Maj och Okt. hvarje år och deremellan, då sådant af minst 2 bland fullmäktige äskas. Ledamot af brukssocieteten är hvarje egare af i J. delaktigt jernbruk eller andel deri äfvensom, der sådant bruk eges af aktiebolag eller annat bolag, hvarje delegare i bolaget. Brukssocieteten sammanträder i Stockholm till allmän ord. sammankomst hvarje år i Maj eller Juni. J:s tillgångar, samlade genom en af brukssocietetens ledamöter erlagd årlig afgift, jernkontorsafgift, hvilken fortfarande utgöres med 2 1/2 öre pr ctr, genom introduktionsafgifter samt den rörelse J. drifvit, fördelas i en grundfond, en reservfond och en allmän fond. Vid 1896 års slut var grundfonden kr. 4,002,693,76, reservfonden kr. 1,000,673,44 och allmänna fonden kr. 250,771,27. Det i J. fullt introducerade smidet utgjorde samtidigt 1,412,630,61 centner och introduceradt s. k. gammalt ämnessmide 14,774 ctr. Den 1876 inrättade profningsanstalten vid Liljeholmen har 1896 förflyttats till och öfvertagits af Tekniska högskolan. J:s mekaniska och metallurgiska stater hafva nu indragits, den förra 1896, den senare 1897. »Jernkontorets annaler» redigeras nu af prof. G. Nordenström och ingeniör d:r H. Tholander. J:s stora medalj i guld har ytterligare gifvits åt brukseg. Kr. Aspelin vid Fagersta (1896).
*Jernlunden förbindes genom slussen vid Brokind med Lilla Rengen.
*Jernmalmer. 1894 brötos på jorden omkr. 55,7 mill. ton jernmalm, hvaraf omkr. 12,5 mill. i Storbritannien och Irland, 12,4 mill. i Tyska riket, 12 mill. i Nord-Amerikas förenta stater, 5,6 mill. i Spanien, 3,7 mill. i Frankrike, 2,2 mill. i Österrike-Ungern, 2,1 mill. i Ryssland och 1,926,500 ton i Sverige, deraf ensamt öfver 600,000 ton i Gellivare.
*Jernmasken. Funck-Brentano har i »Revue historique» 1894 bevisat, att »Jernmasken» var grefve Ercole Antonio Mattioli. Jämte andra bevis anföras döds- och begrafningsattester af d. 19 och 20 Nov. 1703 för en fånge i Bastiljen vid namn »Marchioly».
Jernplåt. Se Plåt.
*Jernporten. 4. Se Donau. Suppl.
*Jernskog. 24,100 har. 2,781 innev. (1896).
Jernsocker, ett allmänt stärkande medel, beredes enligt uppgift så, att reduceradt jern (ferrum reductum) löses i vinsyrelösning, hvarefter tillsättes vinsyradt natron-kali. Sådan blandning fogas till ett pulver bestående af 3/4 rent socker och 1/4 hvetestärkelse. Blandningen upphettas, tills sockret börjar smälta, hvarefter den får svalna och males till pulver. C. G. S.
*Jerntrådslina. Se vidare Tågvirke.
Jernved, bot. Se Sideroxylon. Om »kapsk jernved» se Gardenia. — Jfr Jernträ.
*Jernvåg. Se vidare Vågpenningar.
*Jernvägar (sp. 1169). Fr. o. m. 1888 är ledningen äfven af statens jernvägsbyggnader, som dittills handhafts först af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader och efter dess upphörande (1882) af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, lagd i händerna på Styrelsen för statens jernvägstrafik, hvilkens benämning i sammanhang dermed ändrades till K. Jernvägsstyrelsen.
Sedan år 1882 den s. k. Tvärbanan genom Jämtland fullbordats, har statsbanebyggandet fortsatts från Bräcke norrut till Sollefteå, hvilken sträcka fullbordades år 1886, derefter från Långsele (i närheten af Sollefteå) till Vännäs, hvilken sträcka öppnades för trafik år 1801, och slutligen från Vännäs till Boden, hvilken sträcka år 1894 i sin helhet uppläts för begagnande. Genom inköp år 1885 och ombyggnad af den förut befintliga smalspåriga jernvägen mellan Sundsvall och Torpshammar samt af den likaledes smalspåriga jernvägen mellan Söderhamn och Bergvik och dennas framdragande till Kilafors station äro kuststäderna Sundsvall och Söderhamn satta i förbindelse med Norra stambanan. Genom af staten utförda jernvägsbyggnader är förbindelse åvägabragt jämväl mellan Norra stambanan och kuststäderna Hudiksvall, Örnsköldsvik och Umeå. Sidobanan Ljusdal–Hudiksvall öppnades sålunda för trafik år 1888, banan Mellansel–Örnsköldsvik år 1892 och banan Vännäs–Umeå år 1896. Vidare har statsverket genom köp förvärfvat de af enskilda anlagda jernvägarna Luleå–Gellivare år 1891 samt Göteborg–Helsingborg, Höganäs–Åstorp, Landskrona–Engelholm och Malmö–Billesholm år 1896.
Samtidigt med statens har enskildas jernvägsbyygande fortgått i stor utsträckning. Med förbigående af ett antal banor af obetydlig utsträckning antecknas här, att år 1884 fullbordades linierna Gefle–Ockelbo, Borlänge–Insjön (Siljans jernväg), Lenna–Norrtelge och Hvetlanda–Säfsjö, år 1885 Helsingborg–Halmstad, Finspong–Norsholm, Borås–Svenljunga (Kinds härads jernväg), och Stockholm–Rimbo år 1886, Kristianstad–Immeln, Malmö–Trelleborg, Malmö–Billesholm, Halmstad–Varberg, Hörby–Tollarp, Hästveda–Karpalund och Karlshamn–Sölvesborg, år 1887 Striberg–Grängen och Skara–Kinnekulle–Vänern, år 1888 Göteborg–Varberg och Vadstena–Ödeshög, år 1889 Karlsdal–Grythyttehed, Karlshamn–Karlskrona, Halmstad–Bolmen och Mariestad–Kinnekulle, år 1890 Vittsjö–Hessleholm, år 1891 Persberg–Mora (Mora–Vänerns jernväg) och Falun–Rättvik–Mora, år 1893 Malmö–Tomelilla och Hernösand–Sollefteå, år 1894 Malmö–Genarp, Ystad–Gärsnäs, Jönköping–Vaggeryd, Göteborg–Borås och
Källa: Project Runeberg ·
