Sida 640
Juhlin-Dannfelt ...
3. Jäderin, Anna Matilda Charlotta, den föregåendes syster. Se Branting 2. Suppl.
Jädersån. Se Virån.
Jäger, Johannes. Se Crotus Rubianus. Suppl.
*Jägmästare står under öfverjägmästares kontroll.
*Jähns, F. W., afled 1888 i Berlin.
*Jäla, socken. 2,843 har. 582 innev. (1896) Pastoratet tillhör Falköpings kontrakt.
*Jäluntofta. 5,069 har. 409 innev. (1896). Moderförsamlingen heter Södra Unnaryd.
Jämförande religionsvetenskap. Se Religionshistoria.
Jämförande språkforskning. Se Språkvetenskap.
Jämförelsesatser. Se Komparativ 1.
Jämijärvi, kapell. 2,960 innev. (1894). Se Ikalis.
*Jämtland. Landskapets vapen är en i blått fält gående elg (silfver), anfallen i ryggen af en örn (guld) och i bringan af en varg (guld); hertiglig krona. — J. tillhörde ej Upsala stift 1570–1645, utan lydde då under Trondhjems stift (jfr M. Nordström: »Jämtlands kyrkliga ställning före föreningen med Sverige», 1884).
Mot istidens slut uppstod inom J:s slättland och dess stora mot v. utsträckta floddalar ett stort vatten, den Centraljämtska issjön, derigenom att den skandinaviska landisen afsmälte tidigare inom det egentliga fjällområdet än inom låglandet i det centrala Norrland. Derigenom uppdämdes det vatten, som i nutiden söker sig ut från fjälltrakterna mot Östersjöbäckenet, till stora sjöar, som stego, ända till dess de fingo aflopp öfver Skandinaviska halföns vattendelare till Atlanten. Den troligen största och den enda något närmare kända af dessa s. och ö. om halföns vattendelare uppdämda s. k. issjöar var den Centraljämtska. I samband med isens afsmältning öppnades allt lägre passpunkter, hvarigenom sjön gradvis sänktes, ända tills den, då isen helt afsmälte, fullständigt uttappades. De ännu öfverallt i fjälldalarna och utmed höjderna bevarade strandmärkena visa, att sjöns vatten intagit minst 7 skilda nivåer; de, hvilka klarast och allmännast skönjas, ligga på ungefär 465, 410 och 360 m. ö. h. Strandterrasser, strandvallar m. fl. strandbildningar finnas allmänt på nämnda höjd utmed Ovikfjällens fot, Åredalen, Kallsjön, Storsjön m. fl. nutida sjöar. Under sin största utbredning torde den Centraljämtska issjön hafva intagit en yta ungefär tre fjerdedelar så stor som Vänerns. Se närmare Gunnar Andersson: »Den Centraljämtska issjön» (i »Ymer», 1897). G. A.
Jämtlands bibliotek. Se Zetterström, K.
*Jämtlands fältjägarekår har 1892 förändrats till regemente under benämning Jämtlands fältjägareregemente, hvars nummerstyrka genom tillägg af volontärer uppbragts till 700 man (500 indelta, 200 volontärer eller värfvade). Regementets verkliga styrka uppgår till 44 officerare, 53 underofficerare och musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 700 man (af hvilka 108 korpraler och 24 spel och trumslagare). Chefsstation Östersund. — Jämtlands hästjägarekår har samtidigt uppgått i Norrlands dragonregemente (se d. o. Suppl.). C. O. N.
Jämtlands fältjägareregemente. Se Jämtlands fältjägarekår. Suppl.
*Jämtlands län beräknas nu hafva en areal af 50,972 qvkm., hvaraf 36,624 qvkm. komma på landskapet J., 14,051 på Herjedalen och 297 qvkm. ej ännu kunnat fördelas på vare sig land och vatten eller på de särskilda socknarna. Folkmängden i länet vid 1896 års slut uppgick till 105,958 pers. (54,426 mankön och 51,532 qvinkön), af hvilka 99,549 å landsbygden och 6,409 i staden. Folkökningen har de sista 14 åren varit 22,4 proc. Af denna länets folkmängd kommo på landskapet J. 93,804 pers. och på lappförsamlingarna 833. Länet är deladt i 4 domsagor och 4 fögderier, hvilka sistnämnda sammanfalla med och hafva samma namn som domsagorna utom att J:s södra fögderi motsvarar Herjedalens domsaga. Till länet hör hela Ströms socken, men ingen del af Hafverö och Graninge. Länsmansdistrikten äro 26. Länets 4 skogsrevir ingå i Mellersta Norrlands distrikt. Jämte de 7 provinsialläkaredistrikten finnas 3 extra. För länet väljas 3 ledamöter i riksdagens Första kammare och af landsbygden 4 i Andra kammaren; Östersund är förenadt med Hudiksvall till en valkrets. — Af hela egovidden anses nu fullt 1 proc. vara åker, men mindre än 1 proc. naturlig äng. Medelskörden åren 1892–96 beräknades till 12,000 hl. råg, 172,000 hl. korn, 31,400 hl. hafre, 4,400 hl. blandsäd, 13,500 hl. ärter och 205,000 hl. potates. Kreatursantalet 1895 uppgafe till omkr. 14,000 hästar, 58,000 nötkreatur, 54,000 får, 28,000 getter och 7,500 svin. Renarnas antal var omkr. 27,000 vid 1896 års början, men beräknades till 60–70 tusen 1890. Jordbruket går väl framåt, men arbetar under svåra och ogynsamma omständigheter, hvartill hufvudsakligen bidraga skogsafverkningen samt den frostländighet, hvaraf vissa trakter äro besvärade, men till hvars minskande statsanslag utan återbetalningsskyldighet årligen beviljas. Sedan 1884 finnes en landtmannaskola vid Ope i Brunflo socken. De under skogsstatens vård stående allmänna skogarna i länet utgjorde 1895 sammanlagdt 1,220,330 har, hvaraf 136,524 har voro kronoparker, 840,767 har fjäll och skogsmarker, som vid afvittringen utlagts till renbeten, hvarifrån afverkning af öfvermogen skog eger rum för beredande af medel till inköp af mark för renbetets utvidgning; under sista femårsperioden hafva för dessa medel inköpts 213,269 har. Inkomsterna af försåldt virke från statens och ecklesiastika skogar samt från renbetesfjällen voro 1891–95 2,181,100 kr. Under årtiondet 1886–95 utfördes från länet nära 50 mill. sågtimmer (virke reduceradt till sågtimmer). Bruksrörelse bedrifves ej, och endast 32 ton kopparmalm brötos, vid Gustafs koppargrufva i Åre socken och Bjelkes i Kalls socken. Fabriksverksamheten är fortfarande ringa; 1895 uppgåfvos 40 fabriker med 512 arbetare och ett tillverkningsvärde af 1,035,550 kr., deraf 1 trämassefabrik, 3 snickerifabriker och 2 mek. verkstäder, dessutom funnos 17 sågverk. S. å. funnos 387 handtverkare med 439 arbetare, deraf resp. 320 och 204 å landsbygden; fabrikanters och handtverkares sammanlagda bevillning var 3,059 kr. De handlandes antal var 544 med 269 betjente (deraf
Källa: Project Runeberg ·
