Sida 643
Jäst ...
masugnar tillverkades 773 t. tackjern, vid 5 franche-comtéhärdar 373 t. stångjern och vid 1 skrotsmältningshärd 411 t. smältstycken. Sedan 1891 har ingen nickelmalm brutits, men vid Ädelfors-fältet brötos 459 t. skrädd guldmalm, hvaraf erhöllos 6,7 kg. guld och 1,1 kg. silfver, och vid Hohults grufvor i Ödestuga socken 346 t. skrädd manganmalm. Tillverkningsvärdet vid 286 fabriker, med 6,851 arbetare, var 13,810,400 kr., hvaraf på 4 tändsticksfabriker kommo 3,6 mill. kr., på 24 gjuterier och mek. verkstäder samt jern- och stålvarufabriker 3,8 mill. och på 3 pappersbruk och pappfabriker öfver 1,5 mill. kr. Bränvinsbränning drefs vid 1 bränneri. Vid 1895 års slut hade länet 175 km. statsbanor och 302,3 km. enskilda jernvägar, nämligen 147 km. af Halmstad–Nässjö jernväg, 19,9 km. af Jönköping–Gripenbergs, 35 km. af Jönköping–Vaggeryds, 29,8 km. af Hvetlanda–Säfsjö, 69,8 km. af Nässjö–Oskarshamns och 0,8 km. af Kinnared–Fegens jernväg. Under byggnad är en jernväg Skåne–Småland (Markaryd–Värnamo). — Hemmantalet å landsbygden är 3,894 11/32 och å städernas jord 19 3/4. Taxeringsvärdet 1896 utgjorde för jordbruksfastigheter 87,462,900 kr. å landsbygden och 1,990,100 kr. i städerna samt för annan fastighet 12,818,100 kr. å den förra och 21,144,700 kr. i de senare, hvartill kommer värdet af statens och menigheters fasta egendom, taxerad till 8,798,900 kr. å landsbygden och 3,086,600 kr. i städerna. Fast egendom tillhörig inhemska aktiebolag var 1895 taxerad till 4,921,900 kr. och den som egdes af främmande makters undersåtar till 341,700 kr. Fideikommissegendom med ett taxeringsvärde af 2,988,000 kr. innehades 1895 af 11 pers. — Det 3-klassiga läroverket i Värnamo och pedagogien i Grenna indrogos 1893. Folkhögskolorna äro sedan 1887 2 (i Nässjö och Värnamo): i Hvetlanda finnes ett småskolelärareseminarium, i Jönköping en elementarskola för flickor samt ett par andra högre skolor för qvinlig ungdom äfvensom en teknisk yrkesskola. — Jämte 6 provinsialläkare finnas inom länet 5 extra provinsialläkare; utom lasaretten i Jönköping och Eksjö, hvilka liksom Grenna hafva äfven epidemiska sjukhus, finnas mindre sjukhus i Värnamo, Hvetlanda, Gislaved, Tranås, Södra Unnaryd och Säfsjö.
*Jönköpings regemente (N:r 12). Dess verkliga styrka utgör numera 44 officerare, 53 underofficerare och musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 1,000 man (hvaraf 108 korpraler, 44 volontärer och 40 spel och trumslagare). Dess chefsstation är Jönköping. C. O. N.
Jönköping–Vaggeryds jernväg. Se Halmstad–Nässjö jernväg. Suppl.
*Jöns Håkansson dog 1432 (ej 1431). Han utsågs ej till ärkebiskop af konungen, hvilken en sådan rätt ej tillkom.
Jönsson, Bengt, botanist, f. i Kattarp, Skåne, d. 4 Okt. 1849, blef 1874 filos. kandidat i Lund och 1878 licentiat samt utnämndes 1880 till docent i botanik dersammastädes, 1879 till föreståndare för frökontrollanstalten i Lund och 1880 till lärare i botanik vid Alnarps landtbruksinstitut. J:s vetenskapliga arbete har förnämligast gått i tvänne riktningar. Den ena har syftat att utveckla frökontrollverksamheten i Sverige till en efter fullt exakta metoder arbetande botanisk-biologisk undersökning af de frövaror, som föras i marknaden. I en serie afhandlingar har han delgifvit de resultat, som vunnits genom mångåriga undersökningar öfver vilkoren för fröets groning under skilda yttre och inre förhållanden. Den andra delen af J:s arbeten har behandlat växtfysiologiska frågor af mera allmän art. Genom ett stort antal resor inom de flesta af Europas land har J. lärt känna nutidens främsta växtfysiologiska laboratorier; han har ock tagit en väsentlig del i upprättandet af Sveriges första växtfysiologiska institut, det i Lund. G. A.
*Jönåkers härad. 93,688 har. 17,365 innev. (1896).
Jören byggemester. Se Rebher.
Jörgen, psevdonym. Se under Lundström, U. H. M.
Jörgen Latiner, psevdonym. Se Dietrichson, L. H. S.
*Jörgensen, B. S., afled d. 8 Dec. 1888.
Jörgensen, Sofus Mads, dansk kemist, född d. 4 Juli 1837 i Slagelse, blef 1857 student, tog 1863 magistergraden i kemi och 1869 doktorsgraden. Han blef 1867 föreståndare för den polytekniske läreanstalts laboratorium och 1887 professor vid universitetet. Sedan 1882 är han led. af Fysiogr. sällsk. i Lund. J. har utfört synnerligen fullständiga undersökningar öfver de ammoniakaliska metallföreningarna och dervid gjort den vigtiga upptäckten att vatten kan i dem öfvertaga ammoniakens rol. Han har till stor del författat texten i Gmelin-Krauts »Handbuch der anorganischen chemie» och utgifvit förtjenstfulla läroböcker i kemi. P. T. C.
*Jörgensen, A. D., sedan 1889 riksarkivarie, ledde upprättandet af 3 nya provinsarkiv. Han skref vidare bl. a.Niels Stensen (1884), H. A. Brorson (1888), Johannes Ewald (s. å.), Fortællinger af Nordens historie (1892–93) och Peder Schumacher Griffenfeld (2 bd, 1893–94), hvarjämte han utgifvit »Fru Heibergs erindringer» (4 bd, 1891–92). I mindre afhandlingar har han behandlat dels ämnen från medeltiden (De historiske folkeviser og Niels Ebbesen, 1891, Kampen mellem kongerne Svend og Valdemar, 1890–91), dels Kristian VIII:s forhold til den sönderjydske sag (1894–95). I den under utgifning varande »Danmarks riges historie» skildrade han tiden efter 1814. Med mycken ifver verkade han för den sönderjylländska saken. 1894 blef han hedersdoktor vid universitetet. Han dog d. 5 Okt. 1897. Egendomligt för hans historiska verksamhet var en utpräglad lust att ställa sig på en annan ståndpunkt än den gängse uppfattningen och taga parti för dem, som hittills fått stå i skuggan. E. Ebg.
Jörgensen, Alfred Peter Carlslund, dansk bakteriolog, född d. 16 Okt. 1848 i Odense, blef 1868 seminarist och 1872 student, inrättade 1881 ett jästfysiologiskt laboratorium i Köpenhamn, hvilket varit besökt af flere hundra studerande från in- och utlandet. Sedan 1885 utgifver han »Zymoteknisk tidsskrift» samt har författat Die mikroorganismen der gärungsindustrie (1886: 3:dje uppl. 1892; fransk öfvers. 1895). E. Ebg.
Jörgensen, Erik, norsk Ingeniör, f. 1848, d. 1896, konstruerade tillsammans med Krag ett
Källa: Project Runeberg ·
