Sida 683
Klorofyllan ...
Klovicka, bot. Se Ornithopus.
Kloärt, bot. Se Oxytropis.
*Kluge, F., är sedan 1893 professor i tyska språket och literaturen i Freiburg im Breisgau. Hans Etymologisches wörterbuch der deutschen sprache utkom 1894 i sin 5:te uppl. K. utvecklar fortfarande en flitig författareverksamhet, bland hvars vigtigaste alster må nämnas Nominale stammbildungslehre der altgermanischen dialekte (1886), det första arbete i sitt slag, Angelsächsisches lesebuch (1888), Deutsche studentensprache (1895), Von Luther bis Lessing (3:dje uppl. 1897) och de i Pauls »Grundriss der german. philologie» införda Vorgeschichte der altgermanischen dialekte (2:dra uppl. 1897), Geschichte der gotischen sprache (1897) och Geschichte der englischen sprache (under utgifning). Ad. N–n.
Klughardt, August Friedrich Martin, tysk tonsättare, f. 1847, blef teaterkapellmästare i Posen, Lübeck och Weimar, slutligen hofkapellmästare, 1873 i Neu-Strelitz och 1882 i Dessau. Genom umgänge med Liszt i Weimar anslöt han sig till den ny-tyska skolan och har komponerat operor (Mirjam, Iwein, Gudrun), symfonier och uvertyrer (Leonore, Waldweben, Im frühling), kammarmusik, sånger m. m. A. L.
Klumprötter. Se Växtsjukdomar.
Klumpsöm. Se Sömnad.
Kluniacens-kongregationen. Se Cluniacens-kongregationen.
*Klutsjino (bör vara Klusjino) ligger i guvern. Smolensk.
Klyfalger. Se Schizophyceae.
Klyf-frukt, bot. Se Frukt.
*Klyfsvampar. Jfr ock Bakteriologi. Suppl.
Klyfsåg. Se Sågning.
Klyfvers-lejdare, sjöv. Se Lejdare.
*Kläckeberga. 3,751 har. 1,105 innev. (1896).
Kläckningsapparater. Se Fiskodling och Husfogelskötsel.
*Klädesholmen, kapell. 842 innev. (1896). Kapellförsamlingen utgöres af fiskeläget och hamnen K., n. om Marstrand, vid Tjörns sydvestra sida, på en holme östligast bland Paternosterskären, och Koholmen, inom hvilka tillämpas byggnads-, brand- och ordningsstadgarna för rikets städer.
Klädesmalen. Se Malfjärilar.
Klädkammaren. Se Lifrustkammaren.
Klädlusen. Se Löss.
Klätterhår, bot., starka med kloformigt böjda spetsar försedda hår, genom hvilka åtskilliga slingrande eller klättrande arter möjliggöra eller underlätta sitt fastsittande vid andra föremål. Ett godt exempel på dylika hår erbjuder de hos snärjmåran (Galium Aparine) förekommande. G. A.
*Klöden. 2. G. A. v. K., dog 1885.
Klöfdjuren, zool. Se Ungulata.
*Klöfsjö. 25,738 har. 1,031 innev. (1896).
*Klöfvedal. 3,196 har. 1,572 innev. (1896).
Klöfverärter, bot. Se Tetragonolobus.
Knackfuss, Hermann Wilhelm Johann, tysk historiemålare, f. i Wissen vid Siegburg 1848, elev vid akademien i Düsseldorf, af Bendemann, af Gebhardt och i Rom, sedan 1880 professor vid konstindustriskolan i Kassel, har utfört 2 stora fresker i ingångshallen i Strassburgs jernvägsstation, väggmålning (slaget vid Turin) i Berlins Tyghus (1882 o. f.), Plafond i regeringsbyggnaden i Kassel, Rudolf af Habsburg mottager underrättelsen om sitt val till kejsare (slottet i Berlin), kartonger och teckningar, hvarjämte han utfört ett par politisk-symboliska taflor efter planer af kejsar Vilhelm II. K. har äfven uppträdt som konsthistorisk författare (en tysk konsthistoria) samt påbörjat en för den stora publiken afsedd serie korta och rikt illustrerade konstnärsmonografier, som vunnit mycken spridning. J. K–e.
Knaggrockan, zool. Se Rockor.
*Knallguld är enligt nyare undersökningar dels imidoguldklorid, HN. Au Cl, dels imidoguldamid, H2N. Au NH. P. T. C.
*Knallqvicksilfver anses numera vara qvicksilfversalt af C:N OH eller koloxidens oxim. P. T. C.
*Knapp. 1. L. F. K. lemnade professuren 1889.
Knappband, bot. Se Connectiv. Suppl.
Knapphålssöm utföres på det sätt att tråden lägges som en snara om nålen, sedan man stuckit in denna lagom djupt för den önskade kanten omkring knapphålet.
Knappvädd, bot. Se Succisa,
Knef, egyptisk gud. Se Chnum. Suppl.
Kneipp, Sebastian, tysk katolsk prest, vattenläkare, f. i Stefansried vid Ottobeuren, Bajern, d. 17 Maj 1821, arbetade till en början såsom lärling på ett spinneri, men fick sedermera medel att studera teologi, blef 1852 prestvigd och var sedan 1881 kyrkoherde i Wörishofen vid Türkheim, der han dog d. 17 Juni 1897. Redan 1848 började han syssla med den vattenkurmetod, som gjort honom verldsbekant och som hufvudsakligen består deri, att patienten går barfota i fuktigt gräs. Han arbetade för sin metod genom föreläsningar och i skrift, såsom i Meine wasserkur (1887, öfver 50 uppl.; »Min vattenkur», 1894), So sollt Ihr leben (1889, öfver 20 uppl.; »Så skolen I lefva!», 1894), Mein testament (1894; »Mitt testamente», s. å.) och Öffentliche vorträge (1892; »Valda föredrag hållna i Wörishofen», 1896).
*Knifsta, socken. 4,330 har. 856 innev. (1896).
Knights of labor [nejts åvv lēbör], Eng. Se Arbetets riddare. Suppl.
Kniller. Se Kneller.
*Kniphausen, D. von, utnämndes d. 10 Jan. 1633 till fältmarskalk. — Jfr C. Sattler: »Reichsfreiherr Dodo zu Innhausen und Knyphausen» (1891) och recension deraf i »Hist. tidskr.» (bd 13, 1893) af P. Sondén.
Knippe. Se Blomställning. Suppl.
*Knipperdollinck. Det kan anses så godt som säkert, att K. aldrig besökt Sverige. Jfr härom H. Lundströms uppsats »Om det s. k. vederdöpareofoget i Stockholm under Gustaf I:s regering» (i »Kyrklig tidskr.», 1896).
*Knislinge. 4,163 har. 1,077 innev. (1896).
*Knista. 8,366 har. 1,601 innev. (1896).
Knisteno, indianstam. Se Kri.
*Knjasjnin, J. B., föddes 1742.
Knjaz. Se Knes.
Knjaževac [knjasjevats], fore 1859 Gurgusovac, hufvudstad i kretsen Timok i Serbien, vid floden Timok. Omkr. 5,000 innev. På en höjd ligga ruiner af det 1859 förstörda tornet Kula, hvilket 1842–58 var fängelse för
Källa: Project Runeberg ·
