Sida 685
Klorofyllan ...
(khmer), moi och tsiam, hvilka äro autoktoner, de förra i låglandet, de båda senare i höglandet. K:s högsta berg, Ba-dinh, är 884 m. Af den odlade jorden, nära 19 proc. af hela arealen, användes allra största delen till odling af ris, hvaraf skördas 800–900 tusen ton (6 gånger mer än för 20 år sedan); omkr. 1/3 konsumeras inom landet, resten exporteras. Bland industriella anläggningar böra tilläggas några af européer och kineser anlagda stora risskalningsfabriker, hvilka skala mer än 3/4 af allt exporteradt ris. Kambodjas hela export och nästan hela import går genom kochinkinesiska hamnar. De båda landens import hade 1895 ett värde af 58,3 mill. frcs, deras export af 85,3 mill., hvaraf ris representerar 4/5. Hufvudhamnen, Saigon, besöktes 1894 af 530 fartyg, om 600,000 tons. En 71 km. lång jernväg förenar Saigon med Mytho och skall fortsättas till Vinhlong och måhända till Cantho. Kolonien lyder sedan 1888 under generalguvernören öfver Franska Indo-Kina, hvilken jämte höga rådet bestämmer budgeten. Förvaltningen af K. ledes af en viceguvernör, biträdd af en generalsekreterare, ett hemligt råd (bestående af generalsekreteraren, befälhafvarna öfver trupperna och marinen jämte några andra ämbetsmän) och ett kolonialråd, af 14 medlemmar, af hvilka 6 väljas genom allmän omröstning af alla franska kolonister, 2 af handelskammaren och 6 äro infödingar. Kolonien är nu indelad i 21 arrondissement, fördelade på 4 provinser och förvaltade af inspektörer eller »administrateurs des affaires indigénes». Koloniens inkomster, som 1867 voro endast 5,6 mill. frcs, uppgingo 1894 till 35,19 mill., men uppslukas till 9/10 af förvaltningskostnaderna, så att endast 1/10 kan anslås till allmänna arbeten. I kolonien finnas omkr. 250 folkskolor, besökta, af omkr. 14,000 barn, oberäknadt missionsskolor och fria skolor, besökta af 11,000 barn, 2 collèges i Saigon och 1 i Mytho samt 3 af katolska missionen underhållna prestseminarier för infödingar. Antalet katoliker är nära 52,000.
*Kock, Ch. Paul de. — Hans son, Paul Henri de K. föddes 1819 (ej 1821) och afled 1892.
Kock, Karl Axel Lichnowsky, språkforskare, universitetslärare, f. i Trelleborg d. 2 Mars 1851, blef student i Lund 1870, studerade någon tid äfven vid Strassburgs universitet, utnämndes till docent i nordibka språk i Lund 1879 och blef filos. doktor s. å. Han anställdes 1890 såsom professor i nordiska språk vid Göteborgs högskola och utsågs 1891 till högskolans rektor, men begärde redan s. å. afsked från rektoratet och 1893 från professuren och har sedan dess varit bosatt i Lund. K. är en både mångsidig och grundlig forskare, som särskildt i fråga om den svenska språkhistorien inlagt storartade förtjenster. Inom detta område falla såväl hans båda största och till sina resultat vigtigaste arbeten, Språkhistoriska undersökningar om svensk akcent (I, II, 1878–85) och Studier öfver fornsvensk ljudlära (I, II, 1882–86), som ock hans Undersökningar i svensk språkhistoria (1887) och de flesta af hans synnerligen många smärre uppsatser, införda i olika nordiska och tyska tidskrifter, men företrädesvis i det af K. såsom hufvudredaktör sedan 1888 redigerade »Arkiv för nordisk filologi». Flere af dessa tidskriftsartiklar äro äfven af stor vigt för såväl den danska språkhistorien som den allmänt fornnordiska grammatiken, särskildt i fråga om omljudsläran och de af K. med särskild förkärlek behandlade accentförhållandena. Ehuru K:s författareskap är af vida öfvervägande lingvistisk natur, har nan dock äfven visat sig vara en framstående filolog, särskildt genom det (tillsammans med C. af Petersens utgifna) gedigna och omfattande arbetet Östnordiska och latinska medeltidsordspråk (1889–94). Ad. N–n.
Kocker, detsamma som bakterier. Se Bakteriologi. Suppl.
Kockulin, kem., farmak. Se Pikrotoxin.
Kockums jernverksaktiebolag. Se Kockum, F. H.
*Kockums mekaniska verkstads aktiebolag. Skeppsvarvet anlades 1872. Verkstaden hade till 1896 års slut levererat 71 större och mindre ångare; tillverkningsvärdet var s. å. 2,638,000 kr., arbetarnas antal omkr. 900.
Koczalski [-tjalski], Raoul, musikaliskt underbarn, f. i Varsjav 1885, har väckt stort uppseende som pianist och från sitt 4:de år gjort konsertresor i Ryssland, Rumanien, Tyskland, Österrike, Frankrike, England och Skandinavien (1895). A. L.
Kodac, namn på en i Amerika uppfunnen liten, portativ fotografi-apparat (»handkamera») för ögonblicksfotografering.
Kodex. Se Codex.
Koechlin. Se Köchlin.
*Koekkoek. 4. H. K. dog 1882.
Kôersner [tjö'rsner], Per Vilhelm, publicist, född i Falun d. 15 Juli 1860, blef 1877 student i Upsala, der han aflade 1879 filos. kandidatoch 1881 licentiatexamen samt promoverades till filos. doktor 1882 efter att s. å. hafva försvarat afhandlingen Gustaf III:s yttre politik under tiden närmast före ryska krigets utbrott. Han författade 1881–83 för Nordisk familjebok historiska och politiska artiklar, utarbetade samtidigt Politiskt handlexikon (1883; i »Samling af fack-lexika under redaktion af D:r B. Meijer») och tillhörde derefter redaktionen af »Aftonbladet» och »Stockholms Dagblad». Såsom tillf. aktuarie i Statistiska centralbyrån (1885–88) utarbetade han den i »Bidr. till Sveriges offic. stat. Lit. X» för åren 1886–87 ingående redogörelsen för aflönings- och pensionsstatistiken. 1888 uppsatte han Börstidningen (se d. o. Suppl.), hvilken han fortfarande utgifver, upprättade 1891 ett boktryckeri, hvars egare sedan 1893 är »Kôersners boktryckeriaktiebolag», och redigerar sedan 1896 veckoskriften »Förgät mig ej». K. har vidare utgifvit Praktisk handbok för alla (1884–88; utgör 6:te afd. af »Svenska biblioteket»), resehandböckerna Dalarne (1885) och Stockholm (1886) samt Svensk justitiematrikel (i förening med H. Gullberg, 1887).
Kofel, bergspass. Se Covolo.
*Kofoed-Hansen, H. P. visade redan 1881 i sin broschyr Skriftemaalet, i hvilken dettas nödvändighet framhålles, sin böjelse för katolicismen och uttalade sig sedermera i ett par småskrifter, Ere vi fremdeles lutheraner? (1885) och Hvor er menigheden? (1887), med stigande skärpa mot protestantismen såsom ett gudlöst uppror
Källa: Project Runeberg ·
