Sida 689
Kollision ...
på krigsfot. — Landskommunernas antal 1895 var 2,385, stadskommunernas (92 städer och 12 med dem likställda köpingar) 104. H. G. B–g.
*Kommunalbeskattning. I samband med den vid urtima riksdagen år 1892 beslutade afskrifningen af de återstående 70 proc. af de på jorden hvilande grundskatterna och jordbruksfastighetsbevillningens förhöjning från 3 till 6 öre för hvarje 100 kr. taxeringsvärde (se Allmän bevillning. Suppl., Grundskatter. Suppl.) bestämdes »för bibehållande af den förra proportionen mellan jordbruksfastighets och öfriga beskattningsföremåls deltagande i den kommunala beskattningen», att den dubbla fyrktalssättningen å jordbruksfastighet skulle upphöra, och fyrk påföras alla beskattningsföremål efter samma beräkningsgrund i förhållande till bevillningen, nämligen 1 fyrk för hvarje 10 öres bevillningsbelopp. Derigenom har formel likställighet mellan de olika kommunala beskattningsföremålen åvägabragts äfven å landet, och bevillningsafgiften lagts till allmän grund för kommunalutskyldernas utgörande såväl å landet som i stad, ehuru visserligen å landet ännu icke direkt, utan genom förmedling af fyrk. Men då genom bevillningens läggande till grund för kommunalbeskattningen svårigheterna ökats för genomförande af de många i bevillningsstadgan önskvärda reformerna, begärde 1897 års riksdag, att K. M:t måtte låta utreda huruvida ej den kommunala beskattningen kan byggas på annan grund, än den allmänna bevillningen och, om detta befinnes möjligt, framlägga förslag till särskild kommunalskattelag. 1897 tillsattes för verkställande af den begärda utredningen en kungl. komité.
Hvad utlandet beträffar, har man i Preussen sedan år 1893, efter Englands exempel, ställt kommunalbeskattningen helt och hållet oberoende af skattskyldigheten till staten. H. G. B–g.
Kommunard, medlem af Paris-kommunen (se d. o.) 1871.
Kommunernas finanser. Fyrktalet för rikets 2,385 landskommuner utgjorde enligt 1894 års fyrktalslängder 25,315,704, deraf 13,229,817 (52,3 proc.) för i mantal satt jord, 567,516 (2,2 proc.) för jordbruksfastighet utan mantal, 1,773,376 (7,0 proc.) för annan fastighet och 9,744,995 (38,5 proc.) för alla öfriga beskattningsföremål. Summan af bevillningen för 104 stadskommuner (92 städer och 12 med dem likställda köpingar) utgjorde samtidigt kr. 2,896,408,52, deraf 631,204,26 kr. (21,8 proc.) för fast egendom och 2,265,204,26 kr. (78,2 proc.) för inkomst af kapital och arbete. S. å. utdebiterades öfver 1 kr. pr fyrk å den i mantal satta jorden inom 131 kommuner, mellan 76 öre och 1 kr. i 327 kommuner o. s. v., hvaremot inom 2 kommuner ingen fyrkdebitering verkstäldes, och i 6 kommuner utskyldsbeloppet stannade vid 10 öre eller derunder. I en stad, Säter, uppgick uttaxeringen till 8,50 kr. pr bevillningskrona för såväl fast egendom som inkomst, under det att i Vimmerby och Haparanda utdebiteringen belöpte sig till endast resp. 1,91 och 1,86 kr. — Personliga afgifter utgå numera inom större delen af rikets kommuner af dem, som äro skyldiga att erlägga mantalspenningar, med 50 öre pr man och 25 öre pr qvinna.
Kommunernas inkomster år 1895 utgjorde 71,387,467 kr. med följande fördelning:
Landskommunerna.
kr.Stadskommunerna.
kr. Hyror, arrenden, räntor o. dyl. 1,442,048 5,069,563 Utskylder till kyrkliga ändamål (aflöning
åtp rästerskap, Kvrkobetj. m. m.), folkskola,
fattigvård och andra kommunala ändamål
20,112,375
15,686,828 Statsbidrag (hufvudsakligen til1 folkskolan) 3,940,261 1,156,952 Utskänknings- och minuteringsafgitter
samt vin-t å bolag
964,641
4,597,248 Hamnafgifter — 3,379,345 Tolagsersättning — 2,205,211 Gas- och vattenledningsafgifter o. d. — 4,255,813 Öfriga inkomster (bidrag af andra kommuner,
samfund och enskilda, testamenten och gafvor,
hundskattemedel m. m.)
2,459,907
5,217,275 ――――――――――――――― Summa 28,919,232 42,408,235
Kommunernas utgifter under samma år utgjorde 73,449,123 kr., nämligen för
Landskommunerna.
kr.Stadskommunerna.
kr. Kyrkliga ändamål (aflöning åt
presterskap, kyrkobetjening m. m.)
8,315,911
2,312,530 Folkskola (aflöning åt lärare,
lärarinnor m. m.)
10,207,205
4,946,572 Fattigvård 7,479 161 4,689,741 Suudhetsvård 803,410 2,172,876 Allmänna och tekniska läroverk — 891,562 Allm. byggnader (utom föreg.), platser,
kommunik.-anstalter o. d
1,314,823
15,860,077 Öfriga ändamål (styrelse och förvaltning
i städerna m. m.)
1,822,441
12,632,814 ――――――――――――――― Summa 29,942,951
48,506,172
Kommunernas tillgångar vid 1895 års gjorde 307,764,537 kr., nämligen:
Landskommunerna.
kr.Stadskommunerna.
kr. Fastigheter och inventarier 50,127,468 178,148,918 Fordringar, värdepapper, kontanta medel
och naturpersedlar
26,920,276
52,567,877 ――――――――――――――― Summa 77,047,742 230,716,877
Kommunernas skulder utgjorde vid 1895 års slut 192,189,275 kr., eller 62,4 proc. i förhållande till summan af tillgångarna, nämligen
Landskommunerna.
kr.Stadskommunerna.
kr. För kyrkostämma 10,397,099 12,506,797 För kommunalstämma och
stadsfullmaktige (el. allm. rådstuga)
13,578,906
155,706,473 ――――――――――――――― Summa 28,976,005 168,213,270
Under år 1895 upptogos af kommunerna nya lån till belopp af 9,394,232 kr., hvaremot betalning å lån och förskott verkställdes med 9,250,926 kr. K. G. O.
Kommunikations-expeditionen i kejserliga senaten för Finland handlägger, enligt regl. för senaten af d. 13 Sept. 1892, ärenden beträffande landets jernvägar, kanaler och slussverk, allmänna vägar, broar och färjor, gästgifveri- och skjutshållningen samt häradspostföringen, postverket och postsparbanken, telegrafen och telefonen. Under expeditionen sortera såsom centralmyndigheter Öfverstyrelsen för vägoch vattenbyggnaderna, Jernvägsstyrelsen och Poststyrelsen. A. G. F.
*Kommunion. Kommunionförhör anbefalldes allmänt först genom k. stadgan d. 20 Mars 1735, men genom biskop Spegel hade de långt förut införts i Linköpings stift (se Tottie: »Haqvin Spegel såsom kateket och homilet»). Nu gällande kyrkohandbok är af 1894. — 1893 års kyrkomöte föreslog prests sjelfkommunion.
Källa: Project Runeberg ·
