Sida 7
C ...
*Caesium, kem. Metallen, framställd af Setterberg, är silfverhvit, liknar öfriga alkalimetaller och sönderdelar vatten med eldfenomen. Den smälter vid 26,5° och har till egentlig vigt 1,88. P. T. C.
Caestus. Se Cestus.
Caesura, Lat., metr. Se Cesur.
Catfa, italienska namnet på staden Feodosia (se d. o.).
Cagli [kalji], stad uti italienska prov. Pesaro e Urbino, vid floden Burano. Omkr. 3,000 innev. (öfver 10,000 i hela kommunen). Biskopssäte. I kyrkan S. Domenico finnes en intressant fraskomålning af Rafaels fader.
*Cagliari. 1. Provinsen hade 420,635 innev. 1881; vid 1894 års slut beräknades folkmängden till 459,876 pers. — 2. Staden hade 35,588 innev. 1881. Universitetet stiftades 1596, men egde då bestånd endast kort tid, återställdes 1720, men förde äfven då en tynande tillvaro, tills det reorganiserades 1764. Det har 3 fakulteter (ej teologisk), men endast omkr. 160 studerande. Universitetsbiblioteket har omkr. 60,000 bd.
Cagnacci [kanja'ttji], italiensk målare. Se Canlassi. Suppl.
Cagnoni [kanjani], Antonio, italiensk kompositör, f. 1828, sedan 1888 kapellmästare i Bergamo, dog 1896. Af hans omkr. 20 operor gjorde i synnerhet Don Bucefalo (1847) stor lycka, äfvenså Papa Martin (1871, Stockholm 1886). A. L.
*Cahours, A. A. Th., afled 1891. Han var sedan 1868 ledamot af Institutet.
Cahusac [ka-ysa'ck], Louis de, fransk dramatisk författare, född omkr. 1700, död 1759, skref tragedier, komedier, operatexter och en Histoire de la danse (1754). Jfr Ballett.
*Caïcos-öarna, hvilka i geografiskt hänseende höra till Bahama-öarna, men i administrativt hänseende jämte Turks-öarna räknas till Jamaica, hafva en areal af 550 qvkm., med omkr. 2,000 innev. De största öarna äro East C., Grand G., North C., Providenciales och West C. Se Turköarna. Suppl.
Cail [kaj], Jean François, fransk industriidkare, f. 1804 d. 1871, kom 1822 till Paris och associerade sig med Ch. Derosne (f. 1780, d. 1846), som egde en framstående maskinverkstad. Han konstruerade en destillationsapparat, som fick allmän användning, egnade sedan sin verksamhet åt sockerindustrien, hvitbets- och vinkultur samt konstruerade och tillverkade för dessa industrigrenar flere ändamålsenliga apparater och maskiner. På firmans verkstäder tillverkades hufvudsakligen lokomobiler och verktygsmaskiner. Under Paris' belägring 1870–71 voro i verkstäderna 300 qvarnar dag och natt i gång för att skaffa mjöl åt parisarna, samtidigt med att C. levererade franska regeringen kanoner, projektiler, kanonbåtar o. s. v. Han sysselsatte 2,500 arbetare, hade filialer i Bruxelles, Amsterdam, Valenciennes, Douai m. fl. ställen och agenturer i Amerika.
Cailiaux [kajå], Alexandre Eugène, fransk politiker, född 1822, död 1896, var 1862–72 ingeniör-en-chef vid vestbanan, bidrog såsom medlem af nationalförsamlingen (sedan 1871) till Thiers' störtande 1873 samt var Maj 1874–Mars 1876 minister för allmänna arbeten i flere kabinett och Maj–Nov. 1877 finansminister i Brogiies ministèr. 1876–82 var han medlem af senaten, der han slöt sig till den monarkiska högern.
Cailletet [kajötä'], Louis Paul, fransk fysiker, metallurg, född 1832 i Chatillon-sur-Seine, studerade i Paris vid Lycée Henri IV och derefter vid École des mines. Efter afslutade studier öfvertog han ledningen af sin faders jernverk. Der hade han rikligt tillfälle att studera metallurgiska processer, öfver hvilka han offentliggjort flere afhandlingar i franska vetenskapsakademiens »Comptes rendus». Det arbete, hvarigenom C. skapade sig verldsrykte, var egnadt åt försök att genom användande af högt tryck och låg temperatur öfverföra de förut s. k. permanenta gaserna från gas- till vätskeform. C. lyckades att påvisa, att ingen gas är »permanent» (hösten 1877). Några dagar senare kom den schweiziske fysikern Raoul Pietet, oberoende af C. och genom andra metoder, till samma resultat. C. har på senare tider utfört mycket vigtiga arbeten angående gasers förhållande såväl vid mycket höga som vid mycket låga tryck, hvarvid han stundom användt Eiffeltornet till uppställning af sina qvicksilfvermanometrar. C. blef medlem af Institutet 1884. S. A–s.
Cailletets kloroformprof [kajötäs]. Se Mjöl.
Cailletets pump [kajötä's], en af den franske fysikern Cailletet (se denne. Suppl.) konstruerad apparat, med hvars tillhjelp man kan studera kroppars förhållande vid höga tryck. Apparaten består dels af en för höga tryck afsedd kompressionspump (se d. o.), dels af en med denna vid E (se fig.) förbunden recipient, hvilken här är afbildad. Recipienten består af en stark behållare A af smidesjern, med en deri passande solid skruf B och en öppning E, hvarigenom behållaren förbindes med kompressionspumpen. Då Cailletet ville studera gasernas sammantrycklighet, fyllde han röret CDG (af glas) med gasen i fråga, ihällde i A qvicksilfver (H) och derofvan vatten (F). Röret CDG, väl inkittadt i skrufbulten B, fördes derpå ned i A, och B tillskrufvades. Kompressionspumpen fick derefter pressa in vatten genom E. Vattnet drifver in qvicksilfret i röret CDG, qvicksilfret pressar ihop den i röret befintliga gasen. som kondenseras till vätska vid D, medan en del ännu är i gasform vid G. Skrufbultarna vid B och E äro försedda med omsorgsfullt gjorda packningar af läder, för att vattnet ej skall sippra ut. Apparaten har användts, utom af Cailletet för studiet af gasers kondensation, af en mängd andra
Källa: Project Runeberg ·
