Sida 700
Kopel ...
Karlskrona–Vexiö jernvägs station Lessebo. Den började 1888 för bolagets enskilda räkning användas för forsling af gods och upplåts i Juni 1891 för allmän trafik. Banan är den första i Sverige för allmän trafik upplåtna jernväg, vid hvars utförande Décauvilles system (se Décauville. Suppl.) för lokalbanor tjenat till förebild, i det att terrasseringen väsentligt förenklats, öfverbyggnaden reducerats till små dimensioner (0,60 m. spårvidd) och den rörliga materielen afpassats för framföring öfver vida skarpare kurvor och stigningar än som vanligen vid jernvägsbyggnader förekomma. J. L.
Kosta-systemet, det system, efter hvilket jernvägen Kosta–Lessebo (se ofvan) är byggd.
*Kostomarov, N. J., afled i Petersburg 1885.
Kostpenningar. Se Legohjon, sp. 1004.
*Kostroma. 1. Guvernementet hade 1,428,893 innev. 1897.
Kostrov, Jermil Ivanovitj. Se Ryska literaturen, sp. 137.
*Kostym. Se vidare Drägt.
Kosyk, M. Se Vendiska literaturen.
Kota Radja. Se Atsjin. Suppl.
*Kotka, som hade 4,801 innev. 1895, står sedan 1889 i förbindelse med Finlands jernvagsnät. I staden finnes en af staten bekostad svensk-finsk elementarskola.
*Kotsjin. 1. Vasallstaten hade 722,906 innev. 1891, af hvilka 173,831 voro kristna. Hufvudstad är Ernakolam, med omkr. 7,300 innev.
*Kottbus hade 38,043 innev. 1895.
*Kotte. Jfr Blomställning. Suppl.
*Kotzebue. 5. W. v. K. dog 1887 nära Reval. — 6. A. v. K. dog 1889 i München.
*Kovalevski, Sonja, född d. 15 Jan. 1850, dog i Stockholm d. 10 Febr. 1891. Bland fru K:s senare matematiska afhandlingar må särskildt nämnas Über die brechung des lichtes in cristallinischen mitteln (»Acta mathem.», 6, 1885) och Mémoire sur un cas particulier du problème de la rotation d'un corps pesant autour d'un point fixe, ou l'intégration s'effectue à l'aide de fonctions ultraelliptiques du temps (införd i franska vet. akad:s »Mémoires des Savants étrangers», 31, 1890; i förkortad form förut offentliggjord i »Acta mathem.», 22, 1889). I denna sista afhandling, hvilken 1888 af franska vet. akad. belönades med »prix Bordin», har fru K. angifvit ett nytt fall, der differentialeqvationerna för en kropps rörelse kring en fast punkt kunna integreras, och derigenom icke blott fört rotationsteorien ett steg framåt, utan äfven funnit en ny intressant tillämpning af den högre analysen inom mekaniken; integrationen af differentialeqvationerna utföres nämligen medelst thetafunktioner af två oberoende variabler. Äfven såsom skönliterär författarinna uppträdde fru K. med framgång under de sista åren af sitt lif. I förening med fru A. Ch. Leffler utgaf hon 1887 dramat Kampen för lyckan, ett visserligen originelt arbete, men underlägset de följande: Systrarna Rajewski (1889), en skildring från hennes egen barndom, och Vera Vorontzoff. Berättelse ur ryska lifvet (1892). Jfr A. Ch. Leffler: »Sonja Kovalevsky» (1892).
Kowalski-Wierusz [vjerusj], Alfred von, polsk målare, f. 1849, utbildad i Varsjav, Dresden och Prag samt vid akademien i München under A. Wagner och J. Brandt, målar hufvudsakligen steppernas befolkning samt ryska, polska och galiziska genrescener, ofta med hästar och snö. Han är titulärprofessor vid Münchens konstakademi. Bland hans arbeten märkas I Februari och Statsminister von Lutz på gemsjagt (bägge i pinakoteket i München), Kort rast (Galleriet i Dresden), Höstmorgon (1874), Polskt postbud, Bondbröllop i Krakov, Duell efter balen. J. K–e.
Kovdozero, en 584 qvkm. stor sjö i ryska guvern. Archangel; den upptager vattnet från de stora sjöarna Topozero och Pävozero och har aflopp genom den 70 km långa Kovda, som faller ut i Kandalasjkajaviken af Hvita hafvet.
Kovel, stad i ryska guvern. Volynien, vid sydvestbanan och den derifrån utgående banan till Varsjav. Omkr. 15,000 innev.
*Kovno. 1. Guvernementet hade 1,549,970 innev. 1897. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 73,543 innev.
Koyter. Se Coiter. Suppl.
Kozelsk, stad i Ryssland. Se Koselsk.
Kra. 1. Ett negerfolk. Se Kru. — 2. En landtunga. Se Krah. Suppl.
Krabbasnårsväfnad väfves i Sverige hufvudsakligen i Skåne i vanlig liggande väfstol; mönstren utföras genom snärjning (deraf namnet) af garn om varptrådarna. Föremål, som fordom utfördes i detta väfslag, voro bänkadrätter, sängtäcken och åkedynor.
*Krabbe. — 3. Kr. K. blef 1886 herredsfoged i Lysgaards härad, n. om Silkeborg. 1895 omvald till medlem af folketinget, slöt han sig till det nya reformpartiet, men kom ej att spela så stor rol, som man hade väntat. E. Ebg.
Krabbspindlar, zool. Se Spindeldjur, sp. 253.
*2. Kraemer, A. R. von, omvaldes 1885 till led. af Första kammaren för Elfsborgs län och har varit medlem af statsutskottet 1885–87 och 1892–93 samt ordf. för dess första utgiftsafdelning under samma tid. 1892 var han ledamot af urtima riksdagens särskilda utskott. 1893 nedlade han sitt mandat. Han valdes 1889 till led. af Landtbruksakademien; vid jubelfesten i Upsala 1893 kreerades han till filos. hedersdoktor, och 1897 tilldelade Sv. akad. honom Karl Johans pris. Sedan 1892 är han hofmarskalk. Af hans skrifter må påpekas ytterligare 2:dra häftet af Svensk metrik (1893) och Om predikativet utförligt (i »Pedag. tidskr.», 1897).
*1. Krafft, P., föddes d. 16 Jan. 1724.
*2. Krafft, P., blef ledamot 1805 och hemvände 1806.
Krafft-Ebing, Richard von, baron, tysk läkare, f. 1840 i Mannheim, blef 1873 e. o. och 1886 ord. professor i psykiatri jämte nervsjukdomar i Graz, der han inrättade ett sanatorium för nervsjuke, och öfvertog 1889 motsvarande lärostol vid Wiens universitet. Han har gjort sig vida känd genom ett antal förtjenstfulla arbeten, bl. a. Lehrbuch der gerichtlichen psychopathologie (1875; 3:dje uppl. 1892), Lehrbuch der psychiatrie (1879; 5:te uppl. 1893) och Psychopathia sexualis (1886; 9:de uppl. 1894) samt de populärt hållna Über gesunde und kranke
Källa: Project Runeberg ·
