Sida 704
Kremer ...
till tjenstgöring, på sätt i kommandoväg närmare bestämmes, erinras om de honom åliggande skyldigheter och ansvaret för deras åsidosättande. H. L. R.
*Krigsmanshuskassan hade vid 1896 års slut en nettobehållning af 4,539,513 kr.
*Krigsskola. Elev-antalet är ökadt till 125, och kursen pågår från slutet af Sept. 15–16 månader med afbrott under tiden för regementsöfningarna, då eleverna såsom fanjunkare återgå till sina regementen (k. regl. d. 7 Juni 1895, i Sv. förf.-saml. n:r 51, med ändringar af d. 9 Juli 1896, i Sv. förf.-saml. n:r 52). C. O. N.
*Krigstelegraf (sp. 1564). Fältsignalkompaniet benämnes numera fälttelegrafkompani. Se Fortifikationen. Suppl.
*Krijevac. 1. Genom den nya politiska indelningen af Kroatien-Slavonien 1886 förenades norra delen af detta komitat med Varasd, södra delen med det nybildade komitatet Belovár-Körös (se d. o. Suppl.).
Kriminal-antropologi. Jfr Antropologi. Suppl.
Kriminalistföreningen. Se Internationella kriminalistföreningen. Suppl.
*Krimkriget. Se Rättelser, bd 18, sp. 845.
*Krimmitschau hade 23,554 innev. 1895.
Kringsjaa [-sjå], N. (»rundskådning»), norsk tidskrift, som sedan 1893 utkommer i Kristiania med ett häfte hvarannan vecka, innehåller ej många originalartiklar, men ett godt och omsorgsfullt urval ur utlandets tidskrifts- och tidningsliteratur, i hvilket resultaten af nutidens forskning på åtskilliga områden framställas i en för den stora allmänheten passande form. Tidskriften redigeras af H. Tambs Lyche. O. A. Ö.
Kriosfinx (af Grek. krios, vädur). Se Sfinx.
Kristall-linsen, fysiol. Se Lins 2. och Öga.
Kristberg, socken i endast Bobergs härad. 16,640 har. 2,314 innev. (1896).
*Kristdala. 23,871 har. 3,568 innev. (1896).
*Kristian, skandinaviska konungar. — 4. K. IV. Jfr C. A. Bricka och J. A. Fridericia: Kristian IV:s egenhændige breve (7 bd, 1878–91). — 6. K. VI. Jfr L. Koch: »Kristian VI» (1885) och H. L. Möller: »Kristian VI og grev Stolberg» (1889). — 7. K. VII. Jfr J. C. Blangsturp: »Christian VII og Caroline Mathilde» (1890). — 8. K. VIII. A. D. Jörgensen har i två afhandlingar (1894–95) sökt att framställa K. i en annan och långt förmånligare dager än den, i hvilken han förut Vanligen framstälts. Redan 1815 insåg K. vigten af att häfda det danska språket i Slesvig och den statsrättsliga olikheten emellan det danska hertigdömet Slesvig och det tyska hertigdömet Holstein, och 1831–32 försökte han, ehuru förgäfves, att hindra den närmare sammanslutningen mellan dessa båda land äfvensom att utverka införandet af danskt rättsspråk i hela Nordslesvig. Det var K., som 1838 skaffade P. K. Koch tillåtelse att utgifva »Dannevirke» och som 1840 af egen drift utfärdade reskriptet om danskt rättsspråk, och det var sedermera, i synnerhet 1842, hans afsigt att förskaffa Sönderjylländarna full rättvisa, men han fick intet understöd hos sitt statsråd och var dessutom tvungen att lugna sinnesstämningen och ej ytterligare upphetsa tyskarna. Han ville derför endast efter hand göra det danska språket likstäldt med det tyska. — A. Ahnfelt utgaf 1883 K. VIII:s dagbog fra regenttiden i Norge. — 9. K. IX har under flere år, förnämligast på höstarna, samlat omkring sig på Fredensborg många af sina barn, magar och sonhustrur, ett slags europeiska furstemöten, och har dessutom mottagit besök af de flesta andra europeiske herskarna. 1888 firades både hans 70-års födelsedag och hans 25-års regeringsjubileum, och 1892 firades hans guldbröllop med stor högtidlighet. En sträcka af östra Grönland kallas efter honom »K. IX:s land». E. Ebg.
*Kristiania. Areal 1,599 har. Jämte Homans-byen hafva åtskilliga delar af staden, hvilka ligga utom de 1877 införlifvade gamla förstäderna, bebygts i villastil. De tvåvåningshus, som funnos i stadens centralaste del, hafva på senare tid till stor del utbytts mot stora, vackert utstyrda byggnader, och en mycket liflig byggnadsverksamhet är rådande. Äfven de tätt och illa bebygda förstäderna Piperviken och Vaterland, hvilka hysa dräggen af hufvudstadens befolkning, hafva på de senare åren blifvit förbättrade. Den förr illa kända Kuselöbakken har, på initiativ af generalkonsul P. Petersen (d. 1895), förvandlats till storartade qvarter, »Viktoriaterrassen». En liknande förvandling väntar den till en stor del afröjda gamla Hammersborg. K. är ej längre »en stor småstad». Bland parkanläggningar märkas den storartade, för sin härliga utsigt berömda S:t Hans Haugens park, rundt om den stora bassäng, från hvilken större delen af staden får sitt vattenförråd, Stensparken, Harald Hårdrådes och S:t Halvards pläds (de två sistnämnda i Oslo) och Kampens bassäng, med vidsträckt utsigt. Nya monumentala konstverk äro P. Kr. Asbjörnsens staty (i S:t Hans Haugens park), H. Kjerulfs (pä Kjerulfs plads), J. H. Wessels och E. Sundts (på Olaf Ryes plads). P. Tordenskiolds staty skall resas på den efter honom uppkallade stora planen vid Pipervikens hamn. Kyrkornas och bönehusens antal har ökats under det sista decenniet. De döfve hafva fått egen kyrka, så ock engelska episkopalförsamlingen. Den katolska församlingen, som tillväxt starkt, har ett nytt kapell, invigdt åt S:t Halvard, Östlandets skyddshelgon under den katolska tiden, och i förbindelse med S:t Olafs kyrka står nu, utom S:t Josefs institut, den storartade stiftelsen Vor Frue hospital. »Stiftsgården» öfvergick 1896 i enskild ego (ny ämbetsbostad föi statsministern har inredts i närheten af slottet). Ett nytt frimurarehus uppfördes 1894 vid stortingsbyggnaden, och en ny tidsenlig nationalteater, nära slottet och universitetet, står under byggnad; i eller invid denna komma statyer öfver Björnson, Ibsen och J. Brun att resas. Bland öfriga byggnader må nämnas det nya badhuset, tullhuset, »Norske selskabs» och Athenaeums lokaler, handelsföreningens lokal, militärsamfundet, brandstationen och de två stora stiftelserna Kong Oskars minde samt Mogens Thorsens og hustrus stiftelse.
Innevånarnas antal utgjorde d. 1 Jan. 1894 167,150 och utgör f. n. (1897) sannolikt 190,000. Deras sammanlagda förmögenhet antogs 1896 utgöra 292,4 mill. kr., deras årsinkomst 1895 68 mill. kr. Assuranssumman för brandförsäkrade fastigheter uppgick till 239 mill. Stadens
Källa: Project Runeberg ·
