Sida 708
Kristi lidandes bröder ...
Förbundet mellan Sveriges K. F. U. M. grundades 1887 och omfattade 1897 60 föreningar med omkr. 6,000 medlemmar. Fastigheter och inventarier, tillhöriga föreningen, hade vid 1896 års slut ett gravationsfritt värde af 442,987 kr.; utgifterna för verksamheten under samma år belöpte sig till 82,868 kr. K. F.
Kristliga föreningen af unga qvinnor (förk. K. F. U. K.) räknar sin upprinnelse från år 1855, då miss Emma Robarts i London bildade den första föreningen af detta slag. Dess verksamhet gestaltar sig på liknande sätt som K. F. U. M:s. Såsom verldsförening eger den bestånd sedan 1892. Den första svenska föreningen, som tillika utgör centralpunkten för de öfriga 30 i Sverige bestående, bildades i Stockholm 1885. De svenska föreningarnas sammanlagda medlemsantal uppgick 1897 till 3,500, världsförbundets till omkr. 500,000. K. F.
Kristna bröder. Se Plymouthbröder.
*Kristofer (sp. 54, r. 7 nedifr.). Klostret hette Ry (ej Ryd).
*Kristofer Andersson, riksråd, tillhörde det lägre frälset i Vestergötland, var son till ett af offren i Stockholms blodbad och förde tre ekblad i sitt vapen. Med understöd af konung Gustaf och andra skickades han på 1520-talet till Tyskland, der han bl. a. studerade i Wittenberg under Luther och Melanchthon samt blef magister. I början på 1530-talet återvände han till fäderneslandet och synes der under ett par år hafva stått i spetsen för kansliet, i så fall den förste egentliga lekmannachefen för detsamma, men användes äfven gång på gång på beskickningar. Derjämte blef han riksråd och riddare samt gift med den rika fru Brita till Ervalla, Måns Bryntessons (Lillie-höks) enka. Sedan emellertid v. Pyhy 1538 kommit till Sverige, inträdde snart en brytning. Herr Kristofer satte sig emot de nyheter, som den tyske kansleren ville införa, förklarande dem strida emot Sveriges lag. År 1542 fick han tillfälle att lemna landet på en beskickning till Danmark och återvände aldrig. (Den vanliga uppgiften, att han 1542 blef kansler, är ogrundad.) Hans politiska bana var afbruten; hans tid upptogs i stället af en med pennan förd, psykologiskt märklig fejd mot konung Gustaf, som slutade dermed, att han, när han på inga villkor kunde förmås att återvända, såsom den der brutit sin rådsed och följaktligen vore förrädare, dömdes sin egendom förlustig. Han dog kort derefter, d. 25 Mars 1548, i Lybeck, Ehd.
Kristoforidis, Konstantin. Se Albaneser. Suppl., sp. 141.
*Kristvalla. 11,968 har. 1,716 innev. (1896).
Kriti, Nygrek. Se Kreta.
Kritiska dagar. Se Falb, R., Suppl., Krislära och Väderleksförutsägelse, sp. 1540.
Kritisk temperatur, kritiskt tryck. Se Värme.
*Kritsystemet 1. Sp. 81, r. 18 uppifr. står Magos, bör vara Magas. — 2. Om belemniterna (sp. 84) i Sveriges kritlager se Belemnit. Suppl.
Križanitj, J. Se Ryska literaturen, sp. 134.
Krkonoše l. Krkonošské hory. Se Riesengebirge.
Krnow. Se Jägerndorf.
*Kroasera. Se vidare Korsning.
Kroatien (Kroatien-Slavonien, Magyar. Horvát-Szlavonoroszág) hade 1890 2,201,927 innev., af hvilka 1,921,719 voro kroater och serber, 117,493 tyskar och 68,794 magyarer. 1,558,075 voro rom. katoliker, 566,983 grek. orientaler,. 12,367 grek. katoliker, 23,786 lutheraner, 12,365 reformerta, 17,261 mosaiska trosbekännare. S. å. voro 39,36 proc. af den manliga och 25,25 proc. af den qvinliga befolkningen öfver 6 år kunniga i läsning och skrifning. Jämte det 1874 öppnade universitetet eger K. 11 gymnasier, 6 realskolorr 3 lärareseminarier, 4 biskopliga seminarier, 1 musikkonservatorium m. m. — Af kronlandets inkomster gå 56 proc. till ungerska kronans gemensamma utgifter, hvaremot återstående 44 proc. användas till att bestrida egna utgifter. De sistnämnda utgjorde för 1894 7,63 mill. gulden, hvaraf kommo omkr. 4 mill. på den inre förvaltningen (jämte landtdag och ban), 1,52 mill. på kult och undervisning och 2,1 mill. på rättsväsendet. Sedan 1886 är kronlandet, med upphäfvande af den äldre, i hufvudartikeln meddelade indelningen, indeladt i 8 komitat: Lika-Krbava, med hufvudstaden Gospič, Modruš-Fiume, med hufvudorten Ogullin, Agram, med hufvudorten Agram, Varasd, med hufvudorten Varasd, Belovár-Körös (B.-Kreuz), med hufvudorten Belovár, Požega, med hufvudorten Požega, Virovitica (Veröce), med hufvudorten Essek, och Syrmien, med hufvudorten Vukovar.
Krocket. Se Croquet.
*Krogsered. 8,114 har. 711 innev. (1896).
*Krohg. 3. Kristian K., väckte 1886 stort uppseende med sin naturalistiska roman Albertine, som på grund af osedlighet togs i beslag af polisen. — 4. O. Th. K. tog d. 1 Jan. 1877 på grund af tilltagande sjuklighet afsked från prestämbetet, flyttade till Molde och afled d. 22 Okt. 1889. O. A. Ö.
*Krohn. — 2. Pietro K. var 1880–93 ekonomie-inspektör och sedan 1885 scen-instruktör vid k. teatern och är nu direktör för konstindustrimuseet.
*Krohn, J. L. F., omkom under segling vid Viborg d. 28 Aug. 1888.
*Krokek, socken, 9,331 har. 1,491 innev. (1896). K. utgör ett regalt pastorat i Norrköpings kontrakt.
Kroki. Se Croquis.
Krokodilfloden. Se Limpopo.
*Krokstad. 15,474 har. 2,566 innev. (1896),
Krolewiec [-vjets], polska namnet på Königsberg (se d. o. 2).
Krollhönsen. Se Krullhönsen.
Kroll-lilja, bot. Se Lilium.
Kroman, Kristian Frederik Vilhelm, dansk filosof, född d. 29 Mars 1846 i Mariebo, blef 1865 seminarist och 1869 student, tog 1874 magisterkonferensen och 1877 doktorsgraden. 1883 blef han docent och 1884 professor i filosofi och pedagogik vid Köpenhamns universitet. — Hans förnämsta arbeten äro Vor naturerkjendelse. Bidrag til en matematikens og fysikens theori (1883) och Om maal og midler for den höjere skolundervisning (1886). I det senare arbetet framlägger han förslag till en skola för
Källa: Project Runeberg ·
