Sida 726
Königsberger mucker ...
*Laaland hade 67,913 innev. 1890, af hvilka 14,000 kommo på städerna. Landtbefolkningen visade deremot blott ringa tillväxt. E. Ebg.
*Laale, P. Ny, fullständig uppl. af L:s »Ordsprog» utgafs 1889–94 af A. Kock och C. af Petersens. Bidrag till tolkningen af dem hafva lemnats af E. Wadstein i »Medeltidsordspråk» (i »Nyare bidr. t. känned. om de sv. landsmålen etc.», 1896). — Om Málsháttarkvædi se Bjarne Kolbeinsson. Suppl.
*Laar, P. van, föddes d. 13 Juli 1582 i Haarlem och dog d. 30 Juni 1642. J. K–e.
Laas [las], Ernst, tysk filosof. Se Positivism.
Laatokka [lāt-], det finska namnet på Ladoga.
La Barre-Duparcq [la'barr dypark], N. E. de. Se Duparcq.
*Labatt, L., återvände i början af 1890-talet till Sverige och afled efter mångårig sjuklighet i Stockholm d. 7 Mars 1897.
La belle Corisande [-bäll kårisa'ngd], Fr. Se Guiche, Diane.
Labia, Fausta, italiensk operasångerska, f. 1872, debuterade 1892 i Neapel såsom Valentine i »Hugenotterna» och var 1893–95 fäst vid k. operan i Stockholm genom ett permanent »gästspel», hvarunder hon utom nyss nämnda parti sjöng Santuzza i »På Sicilien», Margareta-Helena i »Mefistofeles», Elisabeth i »Tannhäuser», Aida, Gioconda m. fl. Hennes granna, ehuru ej tillräckligt skolade sopranstämma och hennes tilltalande apparition gjorde sig bäst gällande i italienska operor, der den sydländska naturellen mest öfverskylde bristen på dramatisk tolkning och studier. Hon uppträder f. n. uti Italien. A. L.
Labialpalper, zool. Se Palper.
*Labiche, E. M., dog 1888 i Paris.
Laboratorium mechanicum. Se Polhem, sp. 1493.
Labouchère [labousjåör], Henry, engelsk politiker, literatör, f. 1831, tillhörde 1854–64 diplomatien, var 1865–68 parlamentsledamot, vistades derefter länge på kontinenten och väckte såsom korrespondent till »Daily news» från det belägrade Paris (1870–71) uppmärksamhet genom sitt Diary of a besieged resident in Paris. 1880 invaldes han åter i underhuset, för Northampton, och blef snart en af dess mest framstående debattörer. Han understödde Gladstones home-rulepolitik och hade hoppats erhålla en plats i dennes fjerde kabinett, hvilket dock ej inträffade, såsom det påstods till följd af drottning Viktorias motstånd (han har ofta på ett hänsynslöst sätt uppträdt mot konungahuset). Han är en af de ifrigaste kämparna för öfverhusets afskaffande. Han eger och utgifver den radikala, satiriska veckotidningen »Truth». J. Fr. N.
Labour department [lēbör], Eng., arbetsdepartement. Se Arbetsstatistik. Suppl., sp. 345.
*Labrador hör ännu till de föga kända delarna af jordytan. Men kunskapen om detsamma hae nyligen ökats utomordentligt genom de kanadiskn geologerna A. P. Low och Rob. Bell. Dek förre hade redan 1888 i vestra delen af halför undersökt områdena kring de till Hudsons vik strömmande floderna Big river, Great Whale river och Clearwater river och 1892 trakten kring East Main river. Derefter företog han 1893–94 en vandring tvärs öfver halfön: från Mistassini-sjön i s. först mot n., derefter längs öfre East Main till Big rivers källsjö Nitchiquan och till Kaniapiscow-sjön längs dennas aflopp Koksoak river till Ungavaviken i n. Våren 1894 utgick han från Hamilton inlets mynning uppfor denna flod förbi de berömda stora fallen till Sandsjön och derifrån efter ett besök vid Petitsihkapow-sjön till Aswanipi-floden mot s. till Romaine och S:t John river. Rob. Bell hade redan 1875–77 undersökt vestkusten af halfön från dess södra ände till Moskito-viken och 1880 de båda stränderna af Hudsonsundet. 1884–85 följde han som läkare och naturforskare två af Canadas regering utsända fartyg i Hudson-sundet och Hudsons vik och lärde derunder känna L:s nordkust och vestkusten från Kap Wolstenholme till Moskitoviken. Redan 1858 hade han undersökt S:t Johnssjön och Saguenay river och senare hela sydkusten från Saguenay till Belle-Isle-sundet. Till dessa personliga iakttagelser har han lagt en mängd upplysningar af andra resande, hvarjämte han tillgodogjort sig resultaten af Lows resor och åstadkommit en sammanhängande vetenskaplig bild af halfön i »Scottish geograph. magazine» 1895. Såsom L:s gräns mot det öfriga fastlandet betraktar Bell en linie från Tadousac vid S:t Lawrenceflodens mynning (48° 10' n. br.) längs Saguenay river förbi S:t Johnssjön i nordvestlig riktning till Rupertflodens mynning. Nordligaste punkten är K. Wolstenholme (62° 35' n. br.). Halföns storlek med denna begränsning får
Källa: Project Runeberg · ·
