Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 738
Originalsida 738
Originalsida 738
Originalsida 739
738–739

Sida 738

Landtmannaskolor ...

Lange, Anna Maria, miniatyrmålarinna. Se Hilfeling.

Langebek. J. Breve fra J. L. utgåfvos 1895 af Det kongel. danske selskab genom H. Rördam.

*Langeland hade 19,170 innev. 1890, af hvilka 3,500 i Rudkjöbing. Landtbefolkningen har minskats med mer än 1,000 pers. sedan 1880. E. Ebg

*Langenbeck, B. R. K., afled 1887.

Langendorf. Se Hosszufalu. Suppl.

Langenscheidt, Gustav, tysk språklärare, f. 1832 i Berlin, d. 1895 derstädes såsom titulärprofessor. Se Toussaint-langenscheidtska metoden. L. var förläggare af de i sistn. art. omtalade läroböckerna och ordböckerna.

*Langer, K. H. Th., afled 1895.

*Langhans, W., dog 1892. Hans värdefulla Geschichte der musik utkom 1882–86.

*Langiewicz, M., afled ej 1881 i Lille, utan 1887 i Konstantinopel.

Langley [-li], Samuel Pierpont, amerikansk astronom och fysiker, f. i Roxbury, Boston, Mass. 1834, var först ingeniör, men tog 1865 anställning såsom assistent vid Harvard-observatoriet, blef s. å. lärare i matematik vid Naval academy i Annapolis, 1867 professor i astronomi vid universitetet i Pittsburg och chef för dess observatorium i Allegheny city samt 1887 sekreterare vid Smithsonian institution. 1870 började han vid Allegheny-observatoriet sina klassiska undersökningar om solens strålning, för hvars noggranna uppmätning han fann förut brukliga instrument (termostaplar) alltför okänsliga, hvarför han konstruerade bolometrar (se d. o. Suppl.) af utomordentlig fulländning. För att observera under gynsamma luftförhållanden igångsatte han expeditioner till Etna (1878–79) och Mount Whitney, Col. (1885), hvarifrån han hemförde utomordentligt vigtiga observationsresultat. Sedermera undersökte han på samma sätt äfven månens strålning. Genom alla dessa arbeten vann L. en dittills oerhörd kännedom om strålningen i det ultra-röda spektrum af utomordentligt stor betydelse. L. har också undersökt den energimängd, som är nödvändig för att på ögats näthinna framkalla ett ljusintryck. På senare tiden har han hufvudsakligen sysselsatt sig med problemet ang. konstruktion af flygmaskiner (aerodromer), hvilket han (1891) underkastat en omsorgsfull teoretisk granskning. 1896 utförde han några lefvande flygförsök med en maskin vägande 11 kg. och utförande en hästkrafts arbete. I sammanhang härmed studerade han vindens inre arbete och foglarnas flygt. L:s arbeten äro offentliggjorda i den amerikanska National academys och Smithsonian institutions skrifter samt Sillimans journal, hvarifrån de spridt sig till de förnämsta franska, engelska och tyska tidskrifter. S. A–s.

*Langres. Rad 3 nedifr. står Andematunum bör vara Andomatunum.

Languedoc-kanalen, som är endast 241,6 km. lång, har de senare årtiondena varit till ringa nytta, emedan den varit utarrenderad (1858–98) till sydbanebolaget, som gjort allt för att undertrycka konkurrensen. Ett förslag att förändra den till skeppskanal, tillgänglig för de största fartyg, anses stöta på nästan oöfvervinneliga såväl finansiella som tekniska svårigheter.

*Languet, H., är ej författare till Vinciciae contra tyrannos (se art. derom).

Langust, zool. Se Palinurus.

Langå. Se Langaa.

Lannakari, halfö vid Torne elfs mynning, belägen på 24° 9' 34" ö. lgd, är Sveriges östligaste punkt.

*Lannaskede. 1. Socken. 5,032 har. 691 innev. (1896).

*Lannes blef hertig 1808.

Lanolin (af Lat. lana, ull, och oleum, olja), en gulhvit, seg massa af svag, egendomlig lukt och mer eller mindre salvartad konsistens, alltefter mängden af deri ingående vatten. Det framställes ur det vid tvättning af den råa fårullen erhållna fettet (redan hos de gamle användt såsom kosmetiskt medel under namn af oisypos), som utgör en blandning af en stor mängd beståndsdelar, af hvilka de vigtigaste äro kolesterin- och isokolesterinfett samt fria fettsyror. Kolesterin-fetten skiljas från vanliga fettarter genom vida större hållbarhet mot härskning; de förekomma konstant i alla epidermisbildningar (hud, hår, fjädrar, o. s. v.) och utgöra hufvudmassan af det s. k. hudfettet. Liebreich, som påvisat detta, drog häraf den slutsatsen att kolesterinfetten såsom fysiologiska beståndsdelar af huden omvändt voro särdeles egnade att tränga in i densamma och dervid medföra andra ämnen samt alltså lämpliga att utgöra den konstituerande beståndsdelen i salvor, plåster o. d., äfvensom i diverse kosmetiska medel, afsedda att göra sträf, tjock, fjällande hud åter mjuk och elastisk. Erfarenheten har bekräftat detta och visat, att vi i lanolinet ega ett för nyssnämnda ändamål särdeles användbart ämne. Genom tillsats af vaselin, såpa eller fett kan det sega lanolinet göras mera smidigt och lätthandterligt. — Andra preparat af med lanolinets mycket likartad beskaffenhet hafva på senare tiden kommit i marknaden under namn af adeps lanae och alapurin. S. J–n.

*Lansdowne. 3. Henry Ch. K. P. F.-M. L. var 1883–88 gen.-guvernör i Canada, 1888–93 vice-konung i Indien och utnämndes 1894 till intendent öfver nationalgalleriet i London. L., som jämte de andre »liberale unionisterna» 1886 afföll från Gladstone, inträdde i Juni 1895 såsom krigsminister i Salisburys 3:dje kabinett.

*Lansing hade 13,102 innev. 1890.

*1. Lantingshausen, J. A. von. Afskedet beviljades först i Juni 1761. — Jfr C. G. Malmström: »Minne af öfverståthållare generalen friherre J. A. v. L. (i »Sv. akad:s handl. från år 1796», d. 62, 1886).

Lan-tsjau (Lan-tsjeu), hufvudstad i kines. prov. Kansu. Se Lan.

Lao-ho-keu, stad i kinesiska prov. Hupe, på högra stranden af Han-kiang, omkr. 50 km. ofvanför Siang-jang. L. är icke omgifvet af murar och betraktas derför icke officielt som stad, men det har enligt Kreitner omkr. 200,000 innev, och har liflig handel, emedan det ligger der Han-kiang upphör att vara segelbar.

*Lao-tse. Jfr A. Kolmodin: »Laò-tsè, en profet bland hedningarne, med ett försök till kortfattad biblisk grundläggning för hans system» (akad. afh. 1888).

Källa: Project Runeberg ·