Sida 756
Leroy-Beaulieu ...
s. å. 163,207 innev. Jfr Belgien. Suppl. (Försvarsväsende).
*Liegnitz. 1. Regeringsområdet hade 1,066,739 innev. 1895. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 51,519 innev.
*Lie-Nissen, Erika. Hennes äktenskap upplöstes 1894. S. å. blef hon organist vid Jakobskyrkan i Kristiania. O. A. Ö.
*Lier, A, föddes 1826.
Lieto, det finska namnet på Lundo (se d. o.).
Lievarg, bot. Se Pedicularis.
*Lievensz, Jan, dog 1674 i Amsterdam. J. K–e.
*Liezen-Mayer, A., blef 1883 professor i historiemåleri i München och dog 1898.
*Lifförsäkring. (Sp. 1255). Åtskilliga yngre svenska bolag beräkna sina premier efter en räntefot af 3 1/2 proc. — (Sp. 1259). Lifförsäkringsrörelse drefs i Sverige 1897 af 14 enskilda svenska bolag, nämligen, utom de i hufvudart. uppräknade, aktiebolagen »Norrland» (1890) och »Nordpolen» (1897) samt de på ömsesidighetsprincipen grundade anstalterna »Allm. lifförsäkringsbolaget» (1887), »Balder» (s. å.), »Oden» (1889), »Svenska lifförsäkringsbol.» (1891), »Svenska arbetareförsäkringsbol.» (1895) och »Nord. folkförsäkringsbol. Union» (s. å.), och af 21 utländska bolag. De inhemska bolagens ansvarssumma var vid 1896 års slut 430,741,985 kr.; nya försäkringar afslutades s. å. för 62,499,749 kr.; antalet lifförsäkrade var 94,971 pers.; ersättningarna för dödsfall och kapitalförsäkringar (efter afdrag af återförsäkringsbolagens andelar) utgjorde s. å. 4,116,817 kr. och bolagens tillgångar 148,035,738 kr. I Finland har tillkommit ett nytt lifförsäkringsbolag (»Suomi»). — (Sp. 1260). Samtliga svenska lifförsäkringsbolag afsluta numera krigsförsäkring på särskilda vilkor och mot tilläggspremies erläggande. — (Sp. 1261). Lagliga bestämmelser rör. lifförsäkringsväsendet utfärdades af K. M:t d. 22 Okt. 1886, nämligen k. kung. ang. anordnande af tillsyn å inländska försäkringsanstalter och k. kung. ang. vilkoren för utländsk försäkringsanstalts rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse. Med anledning af en riksdagens skrifvelse 1895 uppdrog K. M:t s. å. åt en komité (G. Lagerbring, A. Lindstedt och J. Östberg) att utarbeta förslag till fullständig och så vidt möjligt betryggande lagstiftning rör. in- och utländska försäkringsanstalters verksamhet. Komitén afgaf sitt betänkande d. 10 Sept. 1897.
*Lifgardesbrigaden upphörde att finnas till med utgången af år 1888, då dess trupper ingingo i den vid samma tid bildade Fjerde fördelningen.
*Lifgardet till häst tillökades i Sept. 1897 med en femte sqvadron, tagen från Kronprinsens husarregemente. Dess styrka utgör numera 26 officerare, 31 underofficerare och musikunderofficerare, 7 civilmilitärer, 500 korpraler, spel och gardister samt 461 nummerhästar.
*Lifgeding. Rad 10 står Finholm bör vara Fiholm.
Lifgedingets domsaga, Södermanlands län, omfattar fyra härad, förenade till Vester- och Öster-Rekarne härads tingslag samt Åkers och Selebo härads tingslag. 1,969 qvkm. 45,876 innev. (1896).
Lifgifvande medel, farmak. Se Analeptica. Suppl.
*Lifmoder. Sp. 1263, r. 20 nedifr. står ovarierna bör vara ovidukterna.
Lifmoderfall, med. Se Moderfall.
Lifmoderring, med. Se Pessarium.
*Lifmodersjukdomar. Se vidare Underlifslidanden.
*Li-Fong-Pao afled 1887.
Lifrarbölga, Lifrarveiki, Isl. Se Hydatidsjukdom.
Lifregemente. Under midten af 1600-talet nyttjades inom svenska hären benämningarna lifregemente, garde och lifgarde ofta såsom synonyma. Under Karl X Gustaf fanns utom det Lifgarde till fot, hvarifrån Svea Lifgarde leder sitt ursprung, äfven ett till östersjöprovinserna förlagdt Lifregemente till fot, ett Drottningens lifregemente till fot, värfvadt af tyskar, samt ett Arfprinsens lifregemente till fot, värfvadt af skottar. Än vidare funnos ett Konungens lifregemente till häst, värfvadt af tyskar, ett Drottningens lifregemente till häst, bestående af dels utländskt, dels inhemskt folk, samt ett Arfprinsens lifregemente till häst i Östersjöprovinserna. Under kriget mot Bremen 1665–66 fördes titeln Konungens lifregemente till häst af ett rytteriregemente under O. W. von Königsmarck, uppsatt till en del af värfvade svenska och tyska adelsmän. Då Königsmarck 1667 transporterades till Uplands kavalleri, medförde han dit sitt forna regementes namn, hvadan vårt första indelta rytteriregemente från denna tid bar namnet Lifregementet (se d. o). Under Karl XI och Karl XII funnos utom Lifgardet i Stockholm K. M:ts tyska lifregemente till fot, till en början förlagdt till Östersjöprovinserna, senare till Tyskland och Sverige, samt Prins Carls (senare konung Karl XII:s) svenska lifregemente till fot, Drottningens (Ulrika Eleonora d. ä:s) lifregemente till fot, uppsatt af svenskar, Enkedrottningens (Hedvig Eleonoras) lifregemente till fot, värfvadt af utländingar, samt Enkedrottningens lifregemente till häst, uppsatt af svenskar och bildande ett af stamregementena till det nuv. Bohusläns regemente (se d. o.). Från 1722 träffar man Drottningens lifregemente till fot, hvilket fortfor ända till 1815 och derefter blef stamregemente till det nuv. Pommerska Fusilierregementet nr 34, samt från 1772 Enkedrottningens (Lovisa Ulrikas) lifregemente till fot, ett af stamregementena till det nuv. Göta garde. Om det nuv. Lifregementet till fot se d. o. Suppl. J. P–i.
*Lifregementets grenadierkår ingick år 1893 i det då nybildade Lifregementet till fot (se d. o. Suppl.).
Lifregementet till fot (n:r 3) bildades år 1893 af Lifregementets grenadierkår och Nerikes regemente. Det utgöres af Lifregementets grenadierkårs alla rusthållsnummer samt af följande antal rotenummer, nämligen 512 i Örebro och 143 i Värmlands län. Dess verkliga styrka uppgår till 44 officerare, 53 underofficerare och musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 1,000 manskap (hvaraf 108 korporaler, 44 volontärer och 40 spel och trumslagare). Regementets chefsstation är Örebro och mötesplats Sannahed, nära Hallsbergs jernvägsstation. C. O. N.
Källa: Project Runeberg ·
