Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 764
Originalsida 764
Originalsida 764
Originalsida 765
764–765

Sida 764

Lindhagen ...

och dyrbara saker, inrymda under olika afdelningar i likhet med Nordiska museet i Stockholm, och särskildt en tafvelsamling, som tack vare K. F. Dahlgrens (se denne. Suppl.) testamente innehåller flere nummer och flere representanter för svensk konst än någon annan tafvelsamling i riket. Under de senare åren har nytt lasarett byggts s. om staden. Summan af ankomna och afgångna fartyg (alla i inrikes fart) 1895 var 2,390, om 102,934 tons. Stadens egen handelsflotta räknade s. å. 1 segelfartyg, om 139 tons, och 4 ångfartyg, om 408 tons och 115 hästkrafter. Antalet handlande var 126, med 132 biträden och en bevillning för rörelsen af 5,493 kr., handtverkarna voro 125, med 293 arbetare, och fabrikerna 22, med 395 arbetare och ett tillverkningsvärde af 940,600 kr., hvaraf mer än 1/4 kom på tobaksfabriken. Stockholms ensk. banks afdelningskontor indrogs med 1889 års slut; i stället har tillkommit afdelningskontor af Riksbanken. Derjämte må nämnas Östgöta stadshypoteksförening, som började sin verksamhet 1871. Den 30 Nov. 1897 öppnades L.–Fogelsta jernväg för trafik. Staden har jämväl ett småskolelärarinneseminarium och ett högre elementarläroverk för flickor (10-årig kurs). Stadens tidningar äro »Östgöta Correspondenten» (6 ggr i veckan), »Östgöten» (4 ggr i veckan) och 1 veckotidning.

*Linköpings stift omfattar 211 församlingar, fördelade i 149 pastorat, af hvilka 2 äro prebenden, 40 regala, 4 regalt-privilegierade, 87 konsistoriella, 1 alternerande konsistorielt och patronelt samt 15 patronella. Stiftet är fördeladt på Östergötlands län med 10,977,2 qvkm., 272,105 innev., Kalmar län 5,767,9 qvkm., 90,252 innev., Jönköpings län 2,028,9 qvkm.; 34,849 innev., och Örebro län 2,1 qvkm., 5 innev., tillsammans 18,776,1 qvkm., 397,211 innev. (1896).

Linnaea borealis, en poetisk kalender. Se Bergman, C. J., och Malmström, B. E., sp. 729.

2. Linnarsson, Nils Josef, teolog, den föregåendes kusin, f. i Hvarfs socken, Skaraborgs län, d. 10 Sept. 1833, blef student i Upsala 1852, filos. doktor, teol. kandidat samt docent i dogmatik och moralteologi 1863, adjunkt och kyrkoherde i Näs 1867, kyrkoherde i Falköping 1874, kontraktsprost 1876 och domprost i Skara 1889. Vid jubelfesten i Upsala 1877 utnämndes han till teol. doktor. L. har skrifvit bl. a. Thomas af Aquino såsom moralteolog (i Ups. univ:ts Årsskrift 1867) och en mängd artiklar i »Theol. tidskrift», af hvilken han var medredaktör 1868–75.

*1. Linné, Karl von. Det var 1884 (ej 1883) års riksdag (sp. 1415), som anslog medel till tryckning af L:s outgifna ungdomsskrifter. Uppgiften (sp. 1420) att uppsatser på svenska ej ens i våra dagar förekomma i Vet. Soc:s handlingar är oriktig. L:s minnesstod i Upsala bot. trädgård (sp. 1424) aftäcktes 1829. Af nyare Linné-literatur må påpekas Th. Fries: »Bidrag till en lefnadsteckning öfver Carl von Linné» (rektorsprogr. vid Upsala univ., 1:sta h. 1893; hittills, 1898, 7 hfn utkomna). En af Dyfverman modellerad och i Stockholm gjuten efterbildning af hufvudfiguren i Humlegårdsmonumentet aftäcktes i Chicago 1891.

Linnéa, barntidning. Se Wetterberg, K. A., sp. 781.

*Linneryd, socken. 18,778 har. 3,437 innev. (1896). L. utgrör ett eget konsistorielt pastorat i Vexiö stift, Konga kontrakt.

*Linneröd heter enl. k. br. d. 5 April 1889 Linderöd. 4,058 har. 1,092 innev. (1896).

Linneskaf. Se Charpi.

*Linnig. 1. J. L. dog 1891. — 2. W. L. d. ä. dog 1885. — 3. W. L. d. y. dog 1890. J. K–e.

Linroth, Klas Mauritz, läkare, f. på Vestsjö i Öfre Ulleruds församling, Värmlands län, d. 20 Juni 1848, blef 1868 student i Upsala, med. kandidat derstädes 1872, med. licentiat vid Karolinska institutet 1876 och med. doktor i Upsala 1879, sedan han utgifvit en afhandling om Blod-kärlssvulsterna och deras behandling. Under sin studietid och några år derefter verkade L. såsom militärläkare, men egnade sig snart åt den allmänna helsovården. För att studera hygien besökte L. 1880–81 de flesta af Europas kulturland samt vistades 6 månader hos Pettenkofer i München, å hvilkens laboratorium han utförde en undersökning Über das verhalten des wassers in unseren kleidern (i »Zeitschr. f. biologie», 1881). Efter hemkomsten förordnades han (1881) till sundhetsinspektör i Stockholm och utnämndes 1882 till förste stadsläkare derstädes. I denna egenskap har L. inlagt mycket stora förtjenster. Han har tagit verksam del i de många byggnadsföretag, som Stockholms kommun under de senaste 15 åren låtit utföra i sjukvårdens intresse; planerna för ombyggandet af Maria sjukhus (1885–86) och af Stockholms stads och läns kurhus (1889–90) äfvensom för det Nya epidemisjukhuset i Stockholm (1890–93) äro hans verk. På L:s initiativ inrättades (1882) helsovårdsnämndens laboratorium, som gjort så vackra inlägg i den praktiska hygienens utveckling, infördes den animala vaccinationen (1884), upprättades tre desinfektionsanstalter (1883, 92, 93) och förbättrades ventilationsförhållandena i Stockholms folkskolehus. Derjämte har L. medverkat vid den senaste revisionen af dödsorsaksstatistiken samt vid arbetet för tuberkulosens bekämpande m. m. Han erhöll 1891 professors titel. I Mars 1898 förordnades han för 6 månader till chef för Medicinalstyrelsen. Bland L:s många skrifter märkas Om folksjukdomars uppkomst och utbredning (i »Bibliotek för helsovård», bd 5, 1884), Influensan i epidemiologiskt hänseende (i »Sv. Läkaresällskapets handl.», 1890), Stockholms hälso- och sjukvård (i »Stockholm, Sveriges hufvudstad», 1897). Derjämte har L. från 1881 redigerat Berättelse till k. Medicinalstyrelsen om allmänna helsotillståndet i Stockholm och har såsom bihang till densamma utgifvit Renhållningsväsendet i städer, reseberättelse (1882), Om ordnandet af epidemisjukvården i Stockholm (1884), Dödsorsakerna och dödligheten i Stockholm 1871–1890 (1891). R. T–dt.

*Lins. Se Rättelser, bd 18, sp. 847.

*Linsell, socken. 1,182 qvkm. 986 innev. (1896).

*Linton. 1. W. J. L. dog i New Haven 1897.

*Linz hade 47,685 innev. 1890.

Liparit-andesit, geol. Se Dellenit. Suppl.

Liperi, finsk socken. Se Libelits.

*Lippe, furstendöme, 1,215,2 qvkm., hade 134,854 innev. 1895. Budgeten för 1897–98 upptog inkomsterna till 1,263,988 mk och

Källa: Project Runeberg ·