Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 769
Originalsida 769
Originalsida 768
Originalsida 769
768–769

Sida 769

Ljudlära ...

kinesiska kartor och urkunder häfdade emellertid v. Richthofen, att Przevalskij icke besökt det verkliga L., utan en annan, ungefär en breddgrad sydligare belägen sjö, på kinesiska kartor kallad Khas-omos. Men Przevalskij förfäktade med skärpa, att någon annan sjö än den han funnit icke existerade i dessa nejder. Sven Hedin har dock gett v. Richthofen rätt. Under sin forskningsresa i dessa trakter våren 1896 fann han en hel kedja af sjöar n. om Przevalskijs L. Från en större sjö bland dessa, Maltak-köll, i hvilken Kontsjedarja-floden har sitt utlopp, rinner vatten under namnet Ilek i öst-syd-östlig riktning och utmynnar i en långsträckt bassäng (Avullu-köll, Kara-köll, Arka-köll) under 40°–40° 30' n. br. och 88 1/2°–89° ö. lgd. Denna sjö, som nu är igenväxt med vass, men der ännu för några år sedan fiske bedrefs, utgör återstoden af den gamla L. Från dess sydliga spets flyter Ilek vidare och bildar en hel rad små bassänger för att till sist förena sig med Tarim. Hela denna kedja af små sjöar har först under de senaste tio åren uppstått genom att de fyllts med vatten från Tarims förgreningar.

Lobos-öarna, en af tre öar bestående ögrupp utanför Perus kust, 25–75 km. från fastlandet, med omkr. 1,600 innev. Öarnas förr mycket stora guanolager har nu bortförts.

Local government board. Se Board. Suppl.

Locatio et conductio, Lat. Se Legoaftal.

*Locher, K., har under de senare åren med offentligt understöd egnat sig åt kopparstickskonsten samt utfört bl. a. två stora blad raderingar, Från Skagern strand (egen komposition; 1895) och Presten hemtas öfver ån till en sjuk (efter en tafla af Sonne; 1897). Ph. W.

Lochlan (»sjölandet»), de forne irernas namn på Norge.

*Lochmann, E. F., dog i Kristiania d. 14 Maj 1891. A. C. Bang utgaf s. å. hans Populære opsatser, afhandlinger, erindringer og anmeldelser. O. A. Ö.

Loch Ness. Se Ness.

Loch Uskevagh. Se Benbecula. Suppl.

*Lockarp, socken. 507 har. 248 innev. (1896).

Locke [låck], David Ross, nord-amerikansk författare, f. 1833, d. 1888, har under psevdonymen Petroleum V. Nasby skiifvit en mängd med bifall mottagna humoristiska arbeten, af hvilka på svenska öfversatts »Österländsk frukt i vesterländska skålar» (1876).

*Locketorp, socken. 3,262 har. 902 innev. (1896).

*Lockne, socken. 18,610 har. 1,732 innev. (1896).

*Locknevi. 17,360 har. 2,202 innev. (1896).

*Lockroy, J. Ph., dog 1891. — Édouard

E. A. S. L. var handels- och industriminister i Freycinets och Goblets ministèrer 1886–87, förste organisatör af verldsutställningen i Paris 1889, undervisningsminister i Floquets kabinett April 1888–Febr. 1889 och sjöminister i Bourgeois' radikala kabinett Nov. 1895–April 1896.

*Lockyer, J. N., blef 1881 professor vid Royal college of science. Af hans senaste arbeten må nämnas The chemistry of the sun (1887) och The dawn of astronomie (1894), en frukt af tempelstudier i Egypten 1891, 93. L. utgifver tidskrifterna »The heavens» och »Nature».

Locus Dei, Lat., kloster. Se Lögum kloster.

Locustina, zool. Se Gräshoppor.

Lodmallen, lodsnöret, fys. Se Vattenpass.

*Lodz hade 314,780 innev. 1897. Öfver 400 fabriker.

*Lofta, socken. 14,480 har. 2,971 innev. (1896).

*Loftahammar. 11,546 har. 2,144 innev. (1896).

Loftsja. Se Lovats.

*Loftus, lord A., afgick 1885 från guvernörskapet öfver Nya Syd-Wales. Han utgaf 1892–94 i 4 bd Diplomatic reminiscences, omfattande åren 1837–79.

*Lofö, socken. 2,821 har. 1,013 innev. (1896).

*Logaritmtabeller. Sp. 30, r. 10 nedifr., läs Gunter.

Loheden, en s. om staden Slesvig belägen hed, der Erik Glipping d. 28 Juli 1261 besegrades och tillfångatogs af hertig Erik af Sönderjylland och der Kristofer II d. 30 Nov. 1331 öfvervanns af grefve Gerhard af Holstein.

Lohitafolken, gemensam benämning på en mängd, till största delen vilda folkstammar (kotsch, dhimal, bodo, katsjari, dophla, miri, abor, mischni, naga l. hvaphi, manipur, kuki och kakhyen l. kaku), bosatta dels kring östra Himalaja, dels emellan Assam och Birma, dels emellan Bengaliska viken och Iravadi. De ansluta sig närmast till den birmanska språkgrenen.

Lohja, det finska namnet på Lojo.

*Lohrman, G., adlades 1689 med namnet Lohreman.

Lohtaja, det finska namnet på Lochteå.

*Lohärad, socken. 6,225 har. 953 innev. (1896).

*Loire-inférieure. Rad 4 från slutet står rondiskrike bör vara i Frankrike.

Lojering, tekn. Se Legering.

*Lojo. 2. Tillhör sedan 1897 Borgå stift. Nummis och Pusula bilda nu egna pastorat. Se E. Nervander: »L. kyrka och dess medeltidsmålningar» (1896).

*Lojsta, socken. 2,205 har. 299 innev. (1896).

Lokaltecken, filos. Se Lotze, R. H.

Lokaltid. Se Ortstid.

Lokalt veto, rättighet för en kommuns medlemmar att sjelfva genom omröstning (i hvilken äfven qvinnor tillåtas deltaga) afgöra huruvida minuthandel och utskänkning af spritdrycker må ega rum inom samhället. Lokalt veto är infördt i Norge (se derom Bränvinslagstiftning. Suppl., sp. 1199–1200) och i många af Nord-Amerikas Förenta stater.

*Lokrume, socken. 3,353 har. 415 innev. (1896).

Lombroso, Cesare, italiensk läkare, kriminalantropologiens skapare, f. 1836 i Verona, af israelitisk börd, utvecklade i helt unga år en mångfaldig literär verksamhet, var militärläkare under frihetskriget 1859 och utförde värderika undersökningar öfver kretinismen i Lombardiet. Utnämnd till professor i psykiatri vid universitetet i Pavia 1862, undersökte han pellagra-sjukdomarna, var derefter hospitalsläkare i Pesaro och erhöll sedermera professuren i rättsmedicin och psykiatri vid Turins universitet. L. har vunnit ett frejdadt namn genom sina skrifter i kriminalpsykologi, med hvilka han söker uppvisa förbrytelsernas orsak i brottslingens kropps beskaffenhet, förvärfvad genom direkt arf och atavism. Äfven åt frändskapen mellan snille och sinnessjukdom har

Källa: Project Runeberg ·