Sida 785
Lunds veckoblad ...
varaktighet mellan förläningar på behaglig tid, hvilka när som hälst kunde återtagas, förläningar på vissa år och förläningar på lifstid, de sistnämnda stundom med besittningsrätt äfven för mottagarens hustru. — Uppbörden på »förläningarna» vexlade: regeln var dock, ehuru ofta med vexlande undantag, att förläningstagaren fick uppbära endast årliga räntan samt fr. o. m. Kristinas förmyndare äfven landttågsgärden, hvaremot öfriga ovissa och extra ordinarie räntor samt kronotionden skulle ingå till kronan. På »donationerna» åter åtnjötos samma uppbördsförmåner, som på vanliga frälsegods; å grefoch friherreskapen njötos i vissa fall större, i andra åter till 1644 mindre, men derefter samma friheter som på de vanliga donationerna. Under benämningen på behaglig tid eller på lifstid förekomma undantagsvis äfven »förläningar» med samma uppbördsförmåner som frälsegodsen. — Under tiden 1632–54 minskades förläningarnas omfång, medan de ärftliga länen och de evärdligen bortgifna godsen ökades: i Sverige och Finland beräknades åren 1632, 1644 och 1655 uppbörden af hufvudräntorna å förläningarna till resp. omkr. 118,000, 70,000 och 48,000 dlr sm., å den senare gruppen åter till resp. omkr. 163,000, 183,000 och 685,000 dlr sm. Starkast var ökningen der åren 1650–53, då den uppgick till sammanlagdt 246,000 dlr sm. S. C.
Lärarekandidat. Se Profår.
*Läraremöten. Allmänna svenska läraremöten hafva hållits ytterligare i Göteborg, 1887, med 270 deltagare, Helsingborg, 1890, med 155 d:o, Linköping, 1893, med 181 d:o, och Karlstad, 1896, med 151 d:o. Det nästa skall hållas i Stockholm 1900. Om alla dessa möten, med undantag af mötena 1852, 1854 och 1863, äro särskilda berättelser tryckta. Af Allmännasvenska folkskoleläraremöten hölls det senaste i Göteborg 1893. Berättelser äfven för mötena 1888 (i Stockholm) och 1893 äro tryckta. — Nordiska läraremöten hafva hållits ytterligare i Köpenhamn, 1890, och Stockholm, 1895, det senare, det mest besökta af alla läraremöten, räknade 6,554 deltagare (3,666 svenskar, 1,500 danskar, 1,057 norrmän, 322 finnar samt deltagare från Tyskland, England, Schweiz och Nord-Amerika). — Möten med lärare och lärarinnor vid de högre flickskolorna, s. k. flickskolemöten, hafva hållits i Stockholm, 1886 och 1889, Lund, 1893, och Sundsvall, 1897. Det mest besökta af dessa möten räknade 517 deltagare. Öfver samtliga flickskolemöten hafva utgifvits berättelser. I samband med dessa möten hafva hållits möten af föreståndare och föreståndarinnor vid flickskolorna. C. F
*Lärarnas vid elementarläroverken enke- och pupillkassa. Från och med år 1892 hafva äfven öfverlärare och lärare vid Gymnastiska centralinstitutet vunnit inträde i kassan, och statsanslaget har med anledning deraf höjts med 1,100 kr. Vid slutet af 1896 hade kassan 1,105 delegare. Intill samma tid hade 236 pensionsbref utfärdats, af hvilka vid årets slut 209 voro gällande, och uppgick pensioneringssumman för året till 122,850 kr. Kassans kapitalbehållning uppgick vid samma års slut till 2,905,475 kr. S. N.
*Lärbro, socken. 10,411 har. 1,308 innev. (1896).
*Läråd. Se vidare Ygg-drasil.
Läsdrama, sådant drama, som till följd af bristfällig scenisk teknik ej lämpar sig att uppföras, men å andra sidan genom ett rikt innehåll af tanke, känsla och fantasi är egnadt att vid läsning fängsla och verka konstnärligt.
*Läsning för folket redigeras sedan 1887 af J. R. Spilhammar.
Lässkrifvemetoden. Se Ljudmetoden.
*Lästringe, socken. 3,814 har 665 innev. (1896).
Löcse [lötsje]. Se Leutschau.
*Löderup. 4,184 har. 2,182 innev. (1896).
*Lödning. För lodets smältning har man på senare tiden börjat använda den värmeutveckling, som den elektriska strömmen alstrar, när den genomgår ett motstånd. Som en mycket stor värmeutveckling kan erhållas i en viss punkt genom en stark elektrisk ström, blifver i många fall lodet obehöfligt, och man så att säga sammansmälter metallerna direkt med hvarandra. Tvänne olika metoder kunna användas för den elektriska lödningen. Den ena (vanligtvis använd för hoplödning af trådar, stänger e. d.) består deri, att en mycket stark ström (12,000 ampere eller mera), som erhållits från en vexelströmsmaskin och åt hvilken genom en transformator bibringats låg spänning och stor strömstyrka, föres från det ena metallstycket till det andra genom det ställe, der de skola sammanlödas med hvarandra. Vid strömmens genomgång smälta metallstyckena på detta ställe och bilda en fog, som är fullkomligt lika med metallstyckena sjelfva. Vid den andra metoden användes den elektriska ljusbågen, hvarvid den positiva polen hos elektricitetskällan förenas med en kolspets och den negativa med metallen, som genom den vid kolspetsen alstrade ljusbågen smälter. Denna metod kan användas för vällning af gjutet eller smidt jern och stål äfvensom för koppar, zink, tenn och bly sins emellan eller med jern. J. G. H.
Löfftz, Ludwig, tysk målare, f. i Darmstadt 1845, elev af Kreling, Raupp och W. Dietz, 1880 professor och 1891 direktör vid Münchens akademi, har målat bl. a. Erasmus vid skrifbordet (Galleriet i Stuttgart), Pietà (1883; i München), Orgelspelande kardinal (med F. Liszts figur), altartaflan Marias himmelsfärd (för Freisings domkyrka) och fresker. J. K–e.
*Löffällning, bot. Se Bladfällning. Suppl.
Löfgren, Nils Viktor Alfred, finsk publicist, f. i Viborg d. 25 Nov. 1843, blef student 1862 och filos. kandidat 1870 samt öfvertog s. å. utgifvandet af det fennomanska partiets hufvudorgan »Uusi Suometar», hvars hufvudredaktör han fortfarande är. L. var landtdagsman i borgareståndet såsom representant för Heinola 1888 och 1891 och för Torneå 1897. M. G. S.
*Löfsta, gods och jernbruk, innehafves sedan 1887 af hofmarskalken De Geers son, frih. Karl De Geer (f. 1859).
*Löfsta. 1. Vester-L. tillhör endast Simtuna härad. 16,357 har. 3,720 innev. (1896). — 2. Öster-L. 27,568 har. 3,932 innev. (1896).
*Löfstedt, N. E. A., afled d, 21 Maj 1889 i Upsala.
*Löfvenskiöld, adlig ätt, utslocknade 1892.
*3. Löfvenskiöld, Ch. E., afled d. 18 Okt. 1888 på Bergatorp.
Källa: Project Runeberg ·
