Sida 791
Löt ...
af hans »Opuscula academica» utkommo 1887. Hans byst uppsattes s. å. framför universitetshuset bredvid H. N. Clausens. E. Ebg.
Maeander, Lat., en flod. Se Menderes. Suppl. Jfr Meander.
Maeterlinck, Maurice, belgisk dramatiker, debuterade 1889 med egendomliga och af mäktig stämning burna dramer, som skaffat honom vedernamnet »dekadansens (symbolismens) Shakspere». Han är en särdeles framstående språkkonstnär. Bland hans dramer märkas La princcsse Mélanie, Pellèas et Melisandre och L'intruse (de två sistnämnda utförda i Stockholm 1895 af Lugné-Poës teatersällskap L'oeuvre) samt Alglavaine et Selysette.
Mafeking. Se Goosen. Suppl.
*Magalhães, F. de, föddes omkr. 1480 och begaf sig till Indien 1505. Se F. H. H. Guillemard: »The life of Ferdinand Magellan and the first circumnavigation of the globe» (1890).
*Magalhães, D. J. G. de, dog 1882 i Rom.
Magalhães' arkipelag [machalja'ngs], bland sjöfarande benämning på de n. om Marianerna, mellan 20° och 32° n. br. samt 130° och 156° ö. lgd spridda öarna och ögrupperna, omkr. 110 qvkm. och omkr. 1,300 innev., alla på Peel-ön i Boningruppen. Arkipelagen sönderfaller i tre grupper; i den mellersta ligga Boninöarna (se d. o. Suppl.).
Magallanes [-galjanes], territorium i Chile, omfattar fastlandet s. om 47° s. br. äfvensom ön Wellington, Madre de Dios-arkipelagen, Hannover, Drottning Adelaides arkipelag, King Williams land, Ponsonbyland, Desolation, Santa Ines, Clarence, Hoste, Navarin o. a. samt vestra hälften af Eldslandet, tills. 195,000 qvkm., med 3,624 innev. (1894), till största delen bosatta i och omkring hufvudstaden, Punta Arenas. Glaciererna nå i södra delen ända till hafsytan, dock är klimatet tämligen mildt i förhållande till breddgraden, såsom ock växt- och djurverldens representanter bevisa. Synnerligen vackra äro skogarna, som bestå ej allenast af barrträd (företrädesvis Araucaria), utan ock af ständigt gröna bokar. Befolkningens hufvudnäringar äro skogsafverkning och fårafvel; det obetydliga jordbruket afkastar potates, korn, råg, baljväxter och grönsaker. Jfr Eldslandet (äfven i Suppl.) och Patagonien.
*Magasinsgevär. Jfr Eldhandvapen. Suppl. (äfven Tabell).
*Magasinsstaten. Liljencrants hade sedan 1773 (på grund af särskild fullmakt först från 1775) ledningen af spanmålshandeln, men d. 3 Mars 1788 upprättades, såsom en fortsättning af bränneridirektionen, Direktionen öfver allmänna spanmålsmagasinsinrättningen, hvilken då bestod af sju medlemmar (af hvilka fyra varit ledamöter i regale bränneridirektionen). Den hade sig ålagda uppbörden och förvaltningen af de arrendeafgifter i penningar och in natura (spanmål), hvilka inflöto på grund af de (för 10 år) af K. M:t med hemmansegare, jordbrukare och städer slutna kontrakt, enligt hvilka dessa fingo rätt att tillverka och försälja bränvin. 1793–98 innehades ledningen af »komiterade» (enl. konstitutorial af d. 25 Febr. 1793) och från 1798 (enl. k. br. d. 20 Nov. s. å.) af Allmänna magasinsdirektionen. På grund af 1823 års riksdags hemställan beslöt K. M:t d. 17 Mars 1824 »Allmänna magasinsdirektionens» upplösning och inrättningens ställande på utredning. Denna verkställdes af »chefen för allmänna magasinsinrättningens utredning» (general K. J. af Nordin). Utredningen upphörde 1826. På grund af k. br. d. 16 Maj 1826 öfverflyttades förvaltningen af magasinsärendena fr. o. m. d. 1 Juli 1826 på Statskontoret (dess afdelning »Allmänna magasinskontoret»).
Magdalarödt, kem. Se Naftalinfärgämnen.
Magdalena, den största af Chonos-öarna (se d. o. Suppl.).
*Magdalena. 2. Staten är sedan 1886 ett departement. Areal- och folkmängdsuppgifterna äro osäkra.
*Magdalenahemmet. Se Diakonissa, Suppl.
*Magdeburg. 1. Regeringsområdet, som nu är indeladt i 16 kretsar, hade 1,122,635 innev. 1895. — 2. Hufvudstaden, med hvilken 1886 och 1887 förenades de förut sjelfständiga städerna Neustadt och Buckau, hade 214,424 innev. 1895. Bland stadens industriella anläggningar märkas de stora Grusonverken (se Gruson. Suppl). I Neustadt är en stor Elbehamn byggd.
Magelang. Se Kedu. Suppl.
1. Magelssen, Johan Sigfrid Cammermeyer, norsk publicist, född d. 28 Juli 1835, sedan 1876 fuldmægtig i Kirkedepartementet, var 1868–79 redaktör af Aftenposten (se d. o. Suppl.).
2. Magelssen, Ida Basilier, sångerska, den föregåendes hustru. Se Basilier. Suppl.
Magindanao (Mindanao). Se Filippinerna.
Magirus, Johannes, medicine prof. i Marburg. Efter hans död (1596) utgåfvos de i manuskript förut vid universitetsundervisningen i Tyskland mycket använda Anthropologia (1603), Physiologia peripatetica (1605) och Pathologia (1615). »Physiologia peripatetica» har spelat en rol i Sveriges undervisningsväsende, i det att 1626 års universitetskonstitutioner föreskrefvo, att en af de med. professorerna skulle föreläsa öfver denna, och den var ock källan för de första botaniska af handlingarna i Sverige (Chesnecopherus', på 1620-talet). Denna »Physiologiens» egenskap af »fysikens och naturalhistoriens kanoniska bok i Sverige» upphörde, först sedan P. Hoffvenius 1678 utgifvit sin »Synopsis physica». Jfr T. Fries: »Naturalhist. i Sverige intill medlet af 1600-talet». (akad. program 1894).
Magister sententiarum. Se Petrus Lombardus.
*Maglarp. 1,152 har. 611 innev. (1896).
*Maglehem. 3,146 har. 1,180 innev. (1896).
Magliani [maljāni], Agostino, baron, italiensk finansman och statsman, f. 1824, d. 1891, gjorde sig bemärkt som nationalekonom af frihandelsskolan, blef senator 1871 och var 1877–88 med korta afbrott finansminister samt afskaffade såsom sådan mjölskatten och tvångskursen. M. var en utmärkt talare.
Magnard [manjār], François, fransk publicist, f. i Bruxelles 1837, d. i Paris 1894, var från 1876 redaktör af »Le Figaro».
*Magnesia. 3. För kungl. museets i Berlin räkning företogos 1891–93 utgräfningar vid M.,
Källa: Project Runeberg ·
