Sida 806
Mariestad-Moholms jernväg ...
undersökningar, bergskemiska analyser, undersökning af oljor, gasers bränslevärde m. m.
För att lemna ett begrepp om de prof, som bruka utföras vid olika material, må anföras: I. Metaller: draghållfasthet, tänjbarhet, elasticitet, hvilka egenskaper bestämmas genom afslitning af en metallstång uti en så beskaffad maskin, att ej blott den erforderliga kraften noga kan observeras, utan äfven mycket små förlängningar hos profstången. Vidare fastställas stundom böjnings- och torsionsförmågan, motstånd mot sammantryckning, och slutligen göres ofta kemisk analys eller mikroskopisk undersökning. II. Tegel och naturliga stenarter: tryckhållfasthet, nötningsmotstånd, motståndsförmåga mot frysning, vattenabsorptionsförmåga, volymvigt m. m. III. Cement och andra hydr. bindemedel: specifik vigt, volymvigt, malningens finhet, bindetid, volymbeständighet, porositet, drag- och tryckhållfasthet hos prof af en bestämd blandning cement och sand jämte vatten. Förhållandet i vigt mellan cement och sand = 1:3. IV. Trä: fuktighetsgrad, vigtsförhållande och porositet, drag-, tryckoch böjningshållfasthet. V. Väfnader: hållfasthet och tänjbarhet i såväl varp- som inslagsrigtning, väfnadens art, råmaterialets beskaffenhet, färgäkthet m. m. VI. Papper: hållfasthet och tänjbarhet, råmaterialets beskaffenhet, askhalt, tjocklek, vigt, gnuggningsmotstånd. VII. Smörjoljor: viskositetens bestämmande, som är ett uttryck för den inre friktionen och sålunda äfven för oljans förmåga att motstå ett högre eller lägre lagertryck, smörjningsförmågan m. m. Jfr »Hållfasthetsprof å svenska materialier samlade och utgifna på föranstaltande af Järnkontoret» (1897).
Nödvändigheten af att materialundersökningar utföras efter vissa enhetliga normer visade sig snart nog, och redan 1884 sammankallade prof. J. Bauschinger en mängd för saken intresserade till ett första internationelt möte i München för dessa vigtiga frågors behandling. Denna kongress efterföljdes af andra i Dresden (1886), Berlin (1890), Wien (1893) och Zürich (1895). Vid den sistnämnda stiftades föreningen »Internationaler verband für die materialprüfungen der technik» med prof. L. von Tetmajer i Zürich som förste president. Nämnda förbund hade i Aug. 1897 sin första kongress, i Stockholm, der representanter från 15 nationer till ett antal af öfver 400 voro församlade. Ax. W–g.
Matfar, zool. Se Paddtorsk.
Mathesius, Nils Aron, skolman, läroboksförfattare, f. i Skara d. 27 Aug. 1837, student i Upsala 1854, adjunkt vid Skara högre allm. läroverk 1869, lektor i franska och engelska språken derstädes 1891, har skrifvit bl. a. Tysk elementarbok (1873–74), Engelsk elementarbok (1876) och Engelsk skolgrammatik (1878), hvilka utkommit i många uppl. M. var led. af komitén ang. likformig uppställning af grammatiska läroböcker 1878–81 och af 1882–84 års läroverkskomité.
Mathura. Se Muttra.
Mathuriner. Se Trinitariernas orden.
Matica [ma'titsa], Serb., matice, Tsjech., macierz, P. (af Slav. mati, moder), »moderfond», benämning på de i Österrike bildade slaviska föreningarna till understöd af literär verksamhet, spridande af nyttiga skrifter och i allmänhet främjande af slavisk-nationella intressen.
Matlatsinka. Se Mejikanska språk.
*Mato Grosso (»tät skog»), numera stat i Brasilien, beräknades 1895 hafva 100,400 innev. och är jämte Pará och Amazonas den svagast befolkade af Brasiliens stater.
Matralia, Lat. (af mater, moder). Se Matuta.
Matrona. Se Marne.
*Matros. Svenska örlogsflottans matroser äro numera (1898) fördelade på 10 kompanier, af hvilka 5 äro stationerade i Karlskrona och 5 i Stockholm. L. H.
Matsmaj. Se Matsumaj.
Matsmyra, kapellag till Voxna församling i Helsinglands Vestra nedre kontrakt.
Matsujama, hufvudstad i japanska prov. Ijo, nära vestra kusten af ön Shikoku, genom jernväg förenad med sin 7 km. aflägsna hamn Mitsu (5,000 innev.). 34,529 innev. (1894).
Matsuje, hufvudstad i japanska prov. Izumo, i Sydvestra delen af ön Nippon, vid östra änden af Matsujeumi-sjön. 35,202 innev. (1894). Pappersfabrikation, agatsliperi. I närheten ligga småstäderna Kidzuki och Sada med vidtberömda shintotempel.
Matsumoto, stad i japanska prov. Shinano, i centrala delen af ön Nippon. Omkr. 22,000 innev.
*Matteröd. 5,519 har. 1,027 innev. (1896).
Matteuskyrkan, Norrköpings norra församlings kyrka.
Matthey [-tä], A. Se A. Arnould. Suppl.
*Matthison-Hansen. 1. Hans M.-H., dog 1890.
*Mattias (Mäster M.). Att »Poetria» är samma arbete som »De modo loquendi» är icke alldeles visst, ty »Poetria» kan vara skrifvet af en kanik Mattias i Upsala, hvilken uppgjorde sitt testamente 1330 och tyckes hafva varit en af ärkebiskop Olofs närmare vänner. M:s »Expositio super Apocalypsin» åtnjöt under medeltiden stort anseende bland utlandets teologer att döma af de många handskrifter, som påträffats i Tyskland och Italien. Se H. Schück: »Ill. svensk literaturhist.»
*Mattmar. 12,738 har. 1,187 innev. (1896).
Mattu. Se Mittu. Suppl.
Matura, hamnstad på södra kusten af ön Ceylon, med ett starkt citadell och andra byggnader från portugisernas tid, då M. var medelpunkten för kryddhandeln. 18,635 innev. (1891).
Maturin, stad i staten Bermudez i republ. Venezuela. 10,000 innev. (1891). Liflig handel med Trinidad och Cumana öfver hamnen Caño Colorado vid Pariaviken.
Matutuoddar. Se Sarektjokko.
*Matzen, H., var 1883–96 medlem af kyrkorådet. 1893 lemnade han sin plats som ordförande i högerpartiets styrelse, men blef 1894 talman i landstinget. Han har utgifvit en ny uppl. af »Den danske statsforfatningsret» (1887–95), Haandbog i dansk kirkeret (1889–91), Indledende undersögelser om de danske kongers haandfæstninger (1889) och Föreläsninger over dansk retshistorie (1. Offentlig ret, 1895; 2. Privatret, 1896). E. Ebg.
Mau, stad i Indor (se d. o. Suppl.).
*Maubeuge hade 13,343 innev. 1891.
Källa: Project Runeberg ·
