Sida 833
Moss Side ...
förtjenst om astrofotografien (se d. o. Suppl.). 1884 uppsatte han »Bulletin astronomique».
Moule, Le [lo moul], hamnstad på östra kusten af Grande Terre på fransk-vestindiska ön Guadeloupe. 11,257 innev. (1889) i hela kommunen, af hvilka 2,282 indiska kulier. Stor sockerindustri; god hamn.
Mounds [maunds], i Nord-Amerikas förenta stater af ett förhistoriskt folk, moundbuilders, uppförda högar eller kullar af jord och sten. Se Amerikanska fornlemningar, sp. b20.
Mountain Ash [ma'untin asj], stad i Wales, grefskapet Glamorgan, vid Cynon, en biflod till Taft. 17,590 innev. (1891). Stenkols- och jerngrufvor.
Mountain limestone [ma'untin le'jmstån], Eng. Se Bergkalk.
Mount Cook. Se Cook. Suppl.
Mount Desert [maunt di'sört], ö i nord-amerik. staten Maine, i Frenchman's bay, omkr. 260 qvkm., hade 1890 endast 5,337 innev. På grund af sin leende natur, sitt läge vid hafvet och sitt om sommaren svala och uppfriskande klimat har ön, särskildt Bar Harbor, på östkusten, blifvit en af unionens mest besökta tillflyktsorter för sommargäster.
Mount Logan [ma'unt lōgön]. Se Elias. Suppl.
Mount of the holy cross [ma'unt åvv the hōli], »Heliga korsets berg». Se Colorado 4. Suppl.
Mount S:t Elias [ma'unt sent ele'jös]. Se Elias (äfven i Suppl.).
Mouroni. Se Angasija. Suppl.
Mouscron [mouskrå'ng], kommun i belgiska provinsen Westflandern, vid statsjernvägen Gent–Tournai. 13,764 innev. (1890). Biskopligt college.
Movikens masugn. Se Iggesund.
Movipan, zool. Se Tringa.
Moyobamba. Se Loreto. Suppl.
M'pangwe (M'pongue). Se Fan. Suppl.
Msiris rike (Msidis rike, Garenganza, af araberna kalladt Katanga), stort område i Eqvatorial-Afrika, mellan Lualaba i v., Luapula och Moerosjön i ö. samt mellan 8° och 12° s. br., en statsbildning åvägabragt genom den från Unjamwesi invandrade höfdingen Msiri (d. 1891), nu en del af Kongostaten. Landet genomdrages i n. af Viano l. Mitumbobergen (1,300–1,650 m.), i s. af Mochingabergen (1,525 m.), hvilka bilda vattendelare mellan Lualaba och Sambesi, samt består för öfrigt af platåer, bevuxna med buskar och gräs och rika på antiloper, bufflar, elefanter och andra växtätare. Befolkningen består af olika bantustammar (urua, mbuga, iramba). Jämte kopparmalm från södra delen äro elfenben, kautsjuk, vax och unga slafvar de förnämsta handelsartiklarna. Msiris residens var Mukurru (Bunkea, Kimpatu), vid ett tillflöde till Lufira; ö. derom har Kongostaten anlagt stationen Lufui. — Landet genomrestes första gången (1883–84) af Böhm och Reichard samt på 1890-talet af utsände från det 1890 i Bruxelles bildade Katangasällskapet: Delcommune (1891–92), Stairs (1891), Bia och Franqui (1892).
Mto. Se Rufu 2.
Muckle Roe [möfcköl rō], en af Shetlandsöarna.
Mucorini, mögelsvampar, bot. Se Bakteriologi. Suppl. och Hyphomycetes.
Mucronatenkreide. Se Belemnit.
Mudeford [moudförd], badort. Se Christchurch. Suppl.
Mug, folkstam. Se Arakan. Suppl.
*Muhammed Ahmed, mahdi. Se C. F.: »Eld och svärd i Sudan» (1896; efter Ohrwalders och Slatin pasjas arbeten).
Muhhoma, det estniska namnet på ön Moon.
*Muisca (chibcha) äro enligt nyare undersökningar en afdelning af den stora indianfamiljen i Central-Amerika, hvilkens stora område griper in såväl i Nord- som i Syd-Amerika, och chibchaspråket var fordom utbredt i hela Columbia, der det spelade samma rol som quichuaspråket i Peru och Bolivia. Till de förnämsta stammarna af muiscafolket höra talamanca i Costa-Rica, de nordligaste af alla, guyami (chiriqui) i Sydvestra delen af depart. Panamá, arahuacos (ej att förvexla med aravakerna i Venezuela och Brasilien), hvilka sjelfva kalla sig ceuggaba, omkr. 3,000 i S. Nevada de S. Marta, tunebo, verkliga klippbebyggare ö. om Bogota; chibcha (i egentlig och inskränkt mening), de mest civiliserade af hela familjen, i Rio Magdalenas dal, hafva fullständigt försvunnit.
*Mukhtar pascha är sedan 1884 turkisk kommissarie i Egypten.
*Mularp. 1,160 har. 289 innev. (1896).
Mulbänk (mullbänk). Se Tobak, sp. 421.
Muldalsfos. Se Tafjorden.
Muldia (F. Multia), socken i Vasa län, Finland, Jyväskylä domsaga, Kuortane härad, utgör ett konsist, pastorat af 3:dje kl., Borgå stift, Tammerfors kontrakt. Areal 891 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,760 personer (1895). A. G. F.
*Mulgrave. — 3. C. H. P., den föregåendes son. Se Normanby 2.
Mulhacen. Se Cumbre de Mulahacen.
Mulier, P. Se Tempesta (Il Cavaliere T.).
*Mul- och klöfsjuka uppträdde Okt. 1892–Juni 1893 inom Harlösa och angränsande socknar af Malmöhus län på 27 gårdar, Dec. 1892–Jan. 1893 på 2 gårdar inom Vessige socken, Halland, Okt. 1897–Mars 1898 på Edsby, Antuna och Hargs gårdar i Stockholms län och April–Maj 1898 inom Efveröds socken, Kristianstads län. Förmodan att smittämnet till sjukdomen skulle utgöras af en angifven art mikrokocker (Micrococcus aphthosus) har ej vunnit bekräftelse. Man känner ej ännu naturen af smittämnet. De offentliga åtgärder, som skola vidtagas, om mul- och klöfsjuka uppträder inom landet, äro angifna uti k. förordn. d. 23 Sept. 1887, k. kung. d. 18 Maj 1894, Medicinalstyrelsens kung. d. 19 Maj 1888 och d. 30 Dec. 1892. Införsel af idislande djur och svinkreatur från land, som är smittadt af mul- och klöfsjuka, eller från del deraf är genom k. kung. d. 18 Febr. 1898 förbjuden. C. A. L.
*Mulock, D. M., dog 1887.
*Mulseryd. 11,521 har. 829 innev. (1896).
Mulstol, ett slags spinnmaskin. Se Spinning.
*Multan är ej längre namn på någon division. 2. Distriktet, en del af den förra »divisionen» omfattar 15,740 qvkm., med 632,000 innev.
Multatuli, psevdonym. Se E. D. Dekker. Suppl.
Källa: Project Runeberg ·
