Sida 836
Moss Side ...
183 (108 manliga, 75 qvinliga). Häradshöfding Axel Lundvall (född d. 3 Jan. 1838, död d. 12 Maj 1898) testamenterade till akad. 100,000 kr., hvaraf räntan må användas till bekostande af större musikverks uppförande i hufvudstaden.
*Musivguld. Se vidare Tenn.
Muskegon [möskigön], stad i nord-amerik. staten Michigan, vid floden M:s utlopp i en vik af Michigansjön. 22,702 innev. (1890). Stor sågverksindustri.
Muskelatroff. Se under Progressiv.
Muskelreumatism. Se Reumatism.
*Muskö, socken. 4,142 har. 475 innev. (1896). Ön M. har en areal af 2,995 har.
*Muspratt, J. S. Hans fader, James, dog 1886.
Mussar (Mustasaari). Se Vasa, sp. 328.
*Musset. 2. L. C. A. de. Hans Les caprices de Marianne (»Mariannas nycker»; öfvers. af N. Personne) uppfördes 1897 på Dram. teatern. Se S. Söderman: »Alfred de Musset, hans lif och verk» (1894).
Mustaghata, bergstopp. Se Tagharma.
*Mustiala består nu af en högre landtbruksafdelning för utbildande af agronomer och en kreatursskötareskola, hvardera med 2-årig kurs, samt en mejeriafdelning med 1-årig kurs.
Mustio, finsk namnform på Svartå (se d. o.).
Muta Nzige. Se Luta Nzige.
Muther, Richard, tysk konsthistoriker, f. 1860, sedan 1895 professor i konsthistoria vid universitetet i Breslau, är bekant företrädesvis genom sin Geschichte der malerei im 19. jahrhunderts (I–III, 1893–94).
Mutilla europaea, zool. Se Bimyra.
Mutinheim. Se Seligenstadt.
Mutsu-Hito, mikado af Japan, född d. 3 Nov. 1852, mikado 1867 efter sin fader, Komei-Tenno, tvang i spetsen för daimioerna taikunen att 1868 nedlägga sin värdighet och flyttade s. å. residenset till Jedo (Tokio). M. afskaffade med den 1869 inkallade rådplägande församlingens bifall feodalväsendet, kastindelningen o. s. v. Han har infört postväsende, allmän värnpligt, ypperliga krigsskolor, en vetenskapligt bildad generalstab m. m., omdanat sjöväsendet och (1889) infört en efter europeiskt mönster bildad två-kammarerepresentation. Hans reformarbete har varit af en genomgripande art. Äfven Japans makt utåt har under honom vunnit en ansenlig tillväxt, genom det lyckosamma kriget emot Kina 1894–95. Se vidare Japan. Suppl.
Muurla [mūr-], kapellförsamling. Se Uskela.
*Mücke, K. H. A., 1844–68 lärare i anatomi vid akademien i Düsseldorf, dog 1891.
*Mühlhausen. 1. Stad i Preussen, hade 30,113 innev. 1895.
*Mülhausen, stad i Elsass-Lothringen, hade 83,040 innev. 1895.
*Mülheim (M. an Rhein), stad i preuss. reg.-området Köln, hade 36,000 innev. 1895).
Mülheim (M. an der Ruhr), stad i preuss. reg.-området Düsseldorf (Rhenprovinsen), vid Ruhr, tätt vid Duisburg. 31,431 innev. (1895). Stor tackjerns-, rör- och maskintillverkning, valsverk, läderindustri och stenkolsgrufvor.
*2. Müller (sp. 553), K. L., afled d. 6 Sept. 1891.
*3. Müller (sp. 553), S., blef 1892 direktor för nationalmuseets ena afdelning. Utom flere afhandlingar rörande arkeologiska spörsmål, i hvilka han trädt i Worsaaes fotspår, har han utgifvit ett planschverk, Ordning af danske oldsager (3 bd, 1888–95), och Vor oldtid, Danmarks forhistoriske archæologi, almenfattelig fremstillet (1897). 1897 blef M. led. af Vitt. hist. o. ant. akad. E. Ebg.
*Müller (sp. 554). 2. F. Max-M. föreläste 1888 och följ. år vid Glasgows universitet och utgaf i tryck sina föreläsningar: Natural religion (1889), Physical religion (1891), Anthropological religion (1892) och Theosophy or physichological religion (1893). Han valdes till förste president för den ariska sektionen vid orientalistkongressen i Stockholm 1889 och till president för orientalistkongressen i London 1892. Han har fortsatt »The sacred books of the East» med en 2:dra serie (25 bd, 1886–95) och 1894 påbörjat en 3:dje (med understöd af konungen af Siam), som innehåller buddhistiska verk. Sitt 1897 utgifna arbete Contributions of the science of mythology, hvilket han anser för sitt lifs förnämsta verk, tillegnade han konung Oskar II. I Auld lang syne (1898) meddelar han personliga minnen och intryck. Sedan 1896 är M. ledamot af Privy council.
*Müller (sp. 556), Gebrüder. Af den yngre qvartetten dogo Hugo 1886 och Wilhelm 1897.
*Müller (sp. 559). 1. Andreas J. J. H., professor i Düsseldorf 1855–82, dog 1890. — 2. Karl M., dog 1893.
*Müller (sp. 561), Charles Louis, dog 1892.
*Müller (sp. 561), Otto, dog i Stuttgart 1894.
*Müller (sp. 561), C. A., afled i Kristiania d. 21 Aug. 1893.
*Müller (sp. 561), H. F. W. Karl, dog 1889.
*Müller (sp. 562), Ferdinand von, dog 1896.
*Müller (sp. 563), Friedrich, dog 1898.
*Müller (sp. 563). — 2. Johannes Eduard M., dog i Rom 1895.
*Müller (sp. 563), J. W., afled i Kristiania d. 11 Jan. 1889. Bland hans skrifter må vidare nämnas Medicinsk-kemisk practicum (tills. med J. G. Otto; 1884) och Lærebog i blodets og lymfens fysiologi (tills. med J. G. Otto; 1886). O. A. Ö.
*Müller (sp. 564), E. F. H. L., dog 1898.
Müller, Henrik Jakob, norsk sjöofficer, f. i Vestre Slidre, Valdres, d. 4 Dec. 1821, 1846–48 i britisk örlogstjenst, 1854–69 lärare vid sjökadettsinstitutet, 1882 kommendör och 1883 chef för den »Sömilitære korps», död d. 25 Aug. 1886, riktade den norska literaturen med en mängd förträffliga öfversättningar af förnämligast vetenskapliga och populärvetenskapliga arbeten. Af hans originalarbeten nu nämnas Fremstilling af sökrigshistoriens vigtigste begivenheder (1863) och Sökrigen i Amerika 1861–65 (1868). O. A. Ö.
Müller, Joseph, skolman, författare, född d. 16 Sept. 1841 i Stockholm, lemnade jämte sina föräldrar tidigt Sverige, afslutade sina skolstudier i Frankrike, blef 1865 bachelier es lettres i Paris och, efter aflagda examina, filos. doktor i Leipzig 1871. Anställd såsom lärare i franska språket vid Sjökrigsskolan (1867), utnämndes han 1879 till lektor derstädes. Han var derjämte privatsekreterare samt sedermera bibliotekarie (1873) och handsekreterare (1875) hos enkedrottning Josefina.
Källa: Project Runeberg ·
