Sida 839
Müllerska kroppar ...
Månsbo, kloratfabrik. Se Avesta. Suppl.
Måns Johansson till Säby, riksråd. Se Natt och Dag 9.
Måns Månsson, psevdonym. Se M. H. Hultin.
*Månstad. 3,786 har. 621 innev. (1896).
*Mårby, jordebokssocken, förenades 1892 med Hånger till en jordebokssocken, benämnd Bjurum.
*Mårdaklef. 6,923 har. 832 innev. (1896).
*Mårdslägtet. Om fiskmården l. Pennants mård se Pekanen.
Mårten Helsing, sekreterare. Se Olai, M.
Mårtens, Sankt (F. Marttila), socken i Åbo och Björneborgs län, Finland, Loimijoki domsaga, Masku härad, bildar med Koskis och Eura kapellförsamlingar ett imp. pastorat af 2:dra kl., Åbo ärkestift, Bjerno kontrakt. Areal, med kapellen, 635 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,391 pers. (1895). Socknen kallades fordom äfven Nybygd. A. G. P.
*Måssebo. 9,004 har. 641 innev. (1896).
*Mått. Rad 12 från art:s slut står Bouger läs Bouguer.
*Mähren hade 2,276,870 innev. 1890, af hvilka 70,3 proc. voro slaver och 29,4 proc. tyskar; 95,3 proc. voro katoliker, 2,7 proc. protestanter och 2 proc. judar. Omkr. 50 proc. af befolkningen lefde af jordbruk och skogshandtering, 33 proc. af bergsbruk och industri. Jernvägarna hade 1894 en längd af 1,691 km. På grund af den nya vallagen 1896 sänder M. till österrikiska riksrådets deputeradekammare 43 ombud, näml. 9 representanter för de stora godsegarna, 13 för städerna, 3 för handelskamrarna i Brünn och Olmütz, 11 för landskommunerna och 7 valda genom allmän rösträtt (samfällda val).
Mähriska porten. Se Tyskland, sp. 1132.
*Mäklare. Ny mäklareordning utfärdades d. 9 Juni 1893.
Mälsåker såldes 1898 af A. Nobels sterbhus till ingeniören A. Sjögren.
Männikkökoski, fors i Pasvigs elf (se d. o.).
*Mäntyharju. — 2. Socken, tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
Märke, Sium latifolium. Se Strätta.
*Märkrulla. Jfr Tullpass.
Märta Bolle. Se Holmgren 3. Suppl.
*Mässing. Rad 16 står pinchback läs pinchbeck.
*Mästerby. 2,285 har. 385 innev. (1896).
Mätglas. Se Nederbörd.
*Mätzner, E. A. F., dog i Berlin 1892.
*Möbius. — 2. T. M. lemnade professuren 1889 och dog i Leipzig 1890.
*Möbius, K. A., blef 1887 direktor vid zoologiska museet i Berlin.
*Möckleby. 1. Norra M. 3,579 har. 900 innev. (1896). — 2. Södra M. 3,575 har. 1,421 innev. (1896). — 3. Härad. 19,510 har. 3,534 innev. (1896).
*Mögelsvampar. Se äfven Aspergillus. Suppl., Bakteriologi. Suppl, och Penicillium.
Mögelved. Se Uggleved.
*Möja. 4,882 har. 761 innev. (1896).
*Möklinta. 27,073 har. 2,730 innev. (1896).
*Mölleberga. 502 har. 294 innev. (1896).
*Möller (sp. 724), P. M. Hans Udvalgte skrifter utkommo 1895. Jfr V. Andersen: »P. M., hans liv og skrifter» (1894). E. Ebg.
*Möller (sp. 727), E. H., tog afsked från prestämbetet 1892. Han skref vidare Overlægen (1890), Livs- og krigserindringer (1895) och Fra den gamle præstegaard (1896). E. Ebg.
*Möller (sp. 727), J. Hennes man, N. B. M., dog i Düsseldorf d. 5 Dec. 1887.
*Möller (sp. 728), D. M. A., tog 1895 afsked och afled i Lund natten till d. 25 Okt. 1896.
1. Möller, Karl Oskar, arkitekt, född i Malmö d. 20 April 1857, utbildades i Stockholm vid Slöjdskolan 1870–73 och vid konstakademien 1873–79 samt erhöll 1879 den kungl. medaljen. 1879–81 gjorde han en studieresa till Tyskland, Frankrike, England, Italien och Österrike och var dervid vintern 1879–80 i Paris elev vid École des Beaux-arts (Atelier Guadet). Sedermera har M. varit bosatt i Stockholm, men företagit utrikes resor åren 1882, 1884 (Paris), 1886, 1887 (München), 1889 (Paris), 1892, 1894 (Paris), 1896 (Budapest) och 1897 (Paris). Han blef arkitekt i Öfverintendentsämbetet 1881, led. af Konstakad. 1890, byggnadschef vid Stockholmsutställningen 1897 (der den smakfulla och praktiska disponeringen af terrängen var M:s verk) samt ledamot af dess centralkomité, 1897 medlem af förvaltningsutskottet i komitén för Sveriges deltagande i Paris-utställningen 1900 samt är sedan 1891 sekreterare i Svenska konstnärernas förening. M:s förnämsta verk är den i ren gotisk stil med ståtlig terrass-anläggning utförda Johannes' kyrka i Stockholm (grundlagd 1884, invigd 1890). I Stockholm har M. vidare utfört Johannes' folkskola (1890), Gustaf Adolfs kyrka (1892), Arbetareinstitutet (1893), hvarjämte han ledt reparationsarbetet m. m. i Katarina kyrka (1891) och Jakobs kyrkas restaurering (1893). 1897 erhöll han i uppdrag att med ledning af vid utlyst täflan inkomna förslag utarbeta en plan till ordnandet af Djurgårdsentrén. I landsorten hafva omkr. 40 kyrkobyggnader och restaureringar äfvensom en del skolor utförts efter M:s ritningar. M. är i fråga om kyrko- och skolbyggnader samt arkitektonisk anordning och disposition en af de främste bland Sveriges nu lefvande arkitekter. J. K–e.
2. Möller, Dagmar, f. Bosse, sångerska, den föregåendes hustru, f. i Kristiania d. 19 Dec. 1866, gift 1888 med musikern A. Sterky, gifte 1896 om sig med arkitekten K. O. Möller. Efter sångstudier för M:me Artôt var hon engagerad i Stockholm vid Operan 1887–89 och 1892–94 samt i Kristiania 1891, hvarjämte hon flitigt konserterat och hufvudsakligen såsom romanssångerska firat triumfer. Hennes mest lyckade operapartier äro Mignon, Jolantha, Bose Friquet, Svarta dominon och Granadas dotter. A. L.
Möller, Peter August, Afrikaresande, f. i Skaraborgs län d. 11 April 1858, blef 1880 underlöjtnant vid Vestgöta-Dals regemente och 1896 kapten samt tog 1897 afsked med tillstånd att qvarstå såsom kapten i regementets reserv. M. var 1883–86 anställd i Kongoassociationens tjenst först såsom stations-, sedermera som distriktschef och grundlade bl. a. stationen Matadi. 1895–96 företog han en expedition genom Angola Ovampo och Damaraland.
*Mölltorp. 7,721 har (utom Karlsborg). 2,286 innev. (1896).
Källa: Project Runeberg ·
