Sida 843
Namn ...
Jacobsen, öfvermaskinisten A. Amundsen, skepparen A. Juell, maskinarbetaren L. Petersen, reservlöjtnant H. Johansen, matrosen P. L. Hendriksen, elektrikern B. Nordal samt öfvervakten I. Mogstad. I Ryssland medtogs som 13:de man islotsen B. Berntssen från Tromsö. Expeditionen lemnade Kristiania d. 24 Juni 1893, fortsatte längs kusten, föremål för storartade hedersbetygelser, och lemnade d. 22 Juli Vardö. Den 29 s. m. uppnåddes Chabarova vid Jugor-sundet, der 34 sibiriska slädhundar togos ombord, och natten till d. 4 Aug. seglade »Fram» in i Kariska hafvet, der fartyget hade att kämpa med svåra isförhållanden. Det kom likväl fram längs de Ny-sibiriska öarna genom öppet vatten till 78° 50' n. br. och 133° 37' ö. lgd samt fastnade d. 22 Sept. i ett isflak, hvarefter det började drifva. Såsom N. förutsett, drefs det i nordvestlig riktning, först jämnt och fort, men under sommaren hindrades farten ganska mycket af nordanvindar. »Fram» visade sig vara ett förträffligt isfartyg; blott en gång, d. 4 och 5 Jan. 1895, såg det ut, som skulle man nödgas öfvergifva det. Något senare, då N. antog, att »Fram» nått sin nordligaste breddgrad, n. om Frans Josefs land, beslöt han sig för att med löjtnant Johansen undersöka hafvet längre norrut. De två lemnade fartyget d. 14 Mars 1895 på 83° 59' n. br. och 102° 27' ö. lgd, och medhade 28 hundar, 2 kajaker och 2 slädar. Under oerhörda mödor framträngde de till 86° 14' n. br., den nordligaste punkt, dit någon menniska hittills hunnit. Brist på hundar — dessas antal hade nämligen till följd af strapatserna minskats — nödgade då de djerfve vandrarna att vända om mot s., och d. 6 Aug. uppnådde de land (det var Frans Josefs land), der de öfvervintrade i en koja af sten, jord och mossa, täckt med hvalross-skinn och snö, utan att veta hvar de befunno sig. Den 19 Maj 1896 lemnade de vinterqvarteret för att öfver Frans Josefs land nå Spetsbergen, hvarifrån de alltid kunde vänta att finna fartygslägenhet till hemmet. Den 18 Juni stötte de oförmodadt på Jacksonexpeditionen, som hade öfvervintrat på Frans Josefs land, och med dennas fartyg »Windward» kommo de d. 13 Aug. fram till Vardö. Samma dag kom »Fram» ut ur isen n. om Spetsbergen. Fartyget hade, sedan N. och Johansen lemnade det, fortsatt att drifva och d. 16 Okt. uppnått sin högsta iakttagna breddgradd, 85° 57'. Det hade sedan drifvit i vestlig och sydlig riktning, och manskapet hade dels sprängt råkar, dels dragit fartyget långa stycken. Efter ett besök på Danskön vid Spetsbergen för att inhemta underrättelser om N. och hans följeslagare styrde »Fram» kurs mot Norge och anlände d. 20 Aug. till Tromsö, der N. steg ombord. Färden derifrån längs kusten fram till Kristiania var ett triumftåg, hvars like man ej skådat i Norge. N. har skildrat den äfventyrliga färden i Fram over polarhafvet (1897), som utkommit på nästan alla europeiska språk, samt i föreläsningar, som han på inbjudning hållit för de geografiska sällskapen i London, Paris, Berlin, Petersburg, Stockholm m. fl. st. samt under en tourné i Nord-Amerikas förenta stater. Hans namn har gått öfver hela verlden, och hans bragd, som vittnar om snart sagdt öfvermenskligt mod och kraft, har hedrats på många sätt. Konung Oskar II for till Kristiania särskildt för att helsa honom välkommen. En »Nansenfond» (se d. o. Suppl.) på 200,000 kr. bildades på några dagar i Kristiania, och N. utnämndes 1897 till professor i zoologi vid universitetet derstädes. Om några af »Fram-expeditionens» vetenskapliga resultat se Polarexpeditioner. Suppl.
N:s maka (sedan 1889) Eva, f. Sars i Kristiania 1858, elev af sin svåger Thorvald Lammers och M:me Artôt, har flerestädes uppträdt som romanssångerska (Stockholm 1895–96) och vunnit stora loford för sympatisk röst, osökt känsla och fint föredrag. O. A. Ö.
Nansenfonden (»Fridtjof Nansens fond til videnskabens fremme»), bildad i Kristiania 1896 genom frivilliga bidrag med anledning af »Fram-expeditionens» lyckliga hemkomst, stadfäst genom k. resol. d. 8 Dec. 1896, är afsedd för främjandet af vetenskapliga undersökningar, utgifvandet af vetenskapliga skrifter, pris för vetenskapliga arbeten, belöningar för vigtiga vetenskapliga upptäckter eller afhandlingar och understöd af framstående vetenskapsmäns fria verksamhet. Af räntorna skall 1/5 läggas til1 kapitalet, tills detta stigit till 400,000 kr., derefter 1/10. Styrelsen utgöres af F. Nansen (så länge han önskar qvarstå), 4 medlemmar af Videnskabsselskabet (bland dessa generalsekreteraren) och 2 af universitetets professorer, valda af professorerna sjelfva. Den 1 Juli 1897 hade fonden ett kapital af omkr. 274,000 kr. O. A. Ö.
Naphta, Lat. Se Nafta.
*Napier, R. C., dog i London 1890.
*Napo, flod, är endast omkr. 800 km. lång; den är segelbar 320 km.
Napo, finsk by. Om slaget der 1714 se Storkyro.
*Napoleon. 1. N. I. L. Lecestre utgaf 1897 i 2 bd Lettres inédites de Napoléon I:er (1225 bref, omfattande tiden 1799–1815, som af opportunitetshänsyn uteslötos ur den 1858–70 utgifna »Correspondance de N. I»). — 3. N. III och 4. hans son ligga sedan 1888 begrafna i Farnborough. — 5. N. J. Ch. P. Se Bonaparte (äfven i Suppl.). — 6. N. Victor Jérôme Frederic, fransk prins, den föregåendes son. Se Bonaparte. Suppl. och Bonapartister. Suppl.
Napoléonville [napåleångvi'l]. Se Napoléon-Vendée och Pontivy.
*Naquet, A., en af Boulangers (se denne. Suppl.) ifrigaste anhängare, lemnade 1890 sin plats i senaten för en sådan i deputeradekammaren.
Narayani. Se Gandak. 1. Suppl.
Narborough, ö. Se Drottning Adelaïdes arkipelag. Suppl.
Narcein-natrium, farmak. Se Antispasmin. Suppl.
Nardus. Se ock Valeriana.
*Narev är enligt Tillo 395 km., enligt Strelbitsky 320 km.
Narjezjnyj, V. Se Ryska literaturen, sp. 139.
*Narragansett bay. Sista raden står Canonicut bör vara Conanicut.
*Narva har nu omkr. 12,000 innev.
*Nasafjället. Se F. Svenomus: »Nasafjälls zinkoch silfvergrufvor» (i Geol. för:s förhandl., bd 17, 1895).
Källa: Project Runeberg ·
