Sida 85
Chartularia ...
anlitade skriften i sitt fack. Han söker der upphäfva kirurgiens ödesdigra afskiljande från den öfriga medicinen och ställer derför de strängaste fordringar på kirurgernas allmänna utbildning. Detta arbete trycktes första gången i en fransk öfversättning 1478 och sedan på originalspråket 1490 samt har derefter många gånger såväl i original som i öfversättning blifvit omtryckt. R. T–dt.
*Chaumont-en-Bassigny, hufvudstad i franska depart. Haute-Marne, hade 12,796 innev. 1891.
Chaus, zool., ett underslägte af kattslägtet (se d. o.).
*Chaussée. Se vidare Gatuläggning.
Chaussera [sjåss-], Fr. (Ital. calzare, af Lat. calceus, sko), pådraga strumpor och skor. Väl chausserad, försedd med välsittande eller elegant fotbeklädnad.
*Chautauqua [sjatå'koua]. Sjön, som ligger 313 m. öfver hafvet, 221 m. öfver Eriesjön, är 26 km. lång, 0,8–5,6 km. bred och ligger endast 13 km. från Eriesjön, men afbördar sitt vatten till Mejikanska viken genom Conewango, Allegheny, Ohio och Mississippi. Vid vestra sidan af sjön ligger den lilla täcka orten C., bekant såsom mötesplats under sommaren (Juli och Aug.) för Chautauqua assembly l. Ch.-cirkeln, en öfver hela unionen spridd förening för befordrande af en högre allmänbildning. Den har i C. en mängd villor och hotell, sommarskolor, samlings- och hörsalar, amfiteater, museer, gymnastiklokaler och bland andra sevärdheter en modell i gips af Jerusalem och en vid sjöstranden utlagd 90 m. lång karta eller modell af Palestina. Ursprungliga ändamålet med dessa möten, hvilka hållits sedan 1874, var att bereda dem, som ville njuta några veckors vistelse på landet under sommaren, värdigare och nyttigare förströelse än dem, som vanligen stodo till buds vid badorter. Emedan upphofsmännen, metodistpastorn dr J. H. Vincent i New York och Lewis Miller, en rik uppfinnare från Akron i Ohio. särskildt voro intresserade för söndagsskolverksamheten, anordnades till en början föreläsningar i ämnen, som kunde vara till nytta för denna, men sedermera har planen småningom utvidgats och Chautauquarörelsen blifvit en demokratisk kulturrörelse, hvars mål är att göra alla delaktiga i tidens vetande och bildning. Den utgår dock fortfarande från bestämdt kristlig grund, men är icke bunden till något särskildt samfund, ehuru den ledes i protestantisk anda. Rörelsen, som sedan 1888 upptagit den engelska universitetsutvidgningen (university extension) som sjelfständigt led i sin verksamhet, har eget förlag och tryckeri, hvarifrån utgifves en mängd läro- och studieböcker samt en månadsskrift, genom hvilken studierna ledas. Den omfattar två hufvuddelar: sommararbetet, som representeras (1895) af 59 sommaruniversitet sådana som det i Ch., och vinterarbetet. Det sistnämnda sönderfaller i 4 »cirklar»: 1) »Ch. literary and scientific cercles», der arbetet är fördeladt på fyra år och omfattar vanliga högre skolkunskaper i naturvetenskaperna samt literatur och historia (engelska året: Englands historia, engelsk literatur och literaturhistoria, konst och konsthistoria, allmän nutidshistoria, geologi; amerikanska året: Amerikas historia och literatur, författningslära, allmän sociologi, fysiologi; grekiska året: Greklands historia, konst och samfundslif; romerska året: Roms och medeltidens historia, latinsk literatur, romersk och medeltidskonst, medeltidens literatur, nationalekonomi). Denna cirkel har haft 225,000 inskrifna elever, och minst hälften så många följer studierna, utan att låta inskrifva sig. 2) Vidsträcktare läsning i historia, literatur, naturvetenskaper, konsthistoria och pedagogik. 3) »College of liberal arts», en högskola, der studierna motsvara en universitetskurs, som i England och Nord-Amerika medför titeln bachelor of arts. Lärarna äro vanligen universitetslärare, examina lika stränga som vid högskolorna och titeln bachelor of arts utdelas efter muntlig undervisning och examination under sommarmötena. Undervisningen omfattar latin, grekiska, tyska, franska, engelska, högre matematik, fysik, kemi o. s. v. 4) Teologisk kurs (en följd af rörelsens religiösa ursprung och karakter) med universitetslärare som ledare. Sommararbetet afser att gifva tillfälle till utfyllning genom muntlig undervisning och direkt samqväm mellan lärjungar och lärare under vinterarbetena, dels att gifva direkt undervisning i teckning, musik, målning o. s. v., dels att meddela en rad föredrag af framstående män och qvinnor öfver olika ämnen, dels att gifva plats för den etiska uppfostran, men äfven för den fysiska utvecklingen och slutligen också med det hela förena hvila, förströelse och ferier. Den vigtigaste grenen af arbetet der är den utfyllande undervisningen i vinterstudierna. Således genomgås der kurser för lärare i pedagogik och psykologi, bibelstudier, klasser i teckning, målning, modellering, musik, sång, deklamation, vältalighet o. s. v. samt en fullt utvecklad universitetsutvidgningskurs efter engelskt mönster. Föredrag hållas, konserter och dramatiska föreställningar gifvas, roddtäflingar, gymnastik och bollspel anordnas m. m.
Rörelsen, som omfattas af alla samhällsklasser, till och med af fångar i statens fängelser, har fått afläggare i andra land: Canada, England, Japan, Ryssland, Syd-Afrika, Australien och Hawaii. Katolikerna satte 1892 i scen en liknande verksamhet och hafva redan utfört ett stort arbete. Äfven de i religiöst hänseende mera frisinnade eller rationalistiska samfunden: unitarier, universalister, frireligiöse, agnostiker, och slutligen äfven judar hafva börjat en motsvarande bildningsrörelse. Denna omfattar hela folket, och mellan de olika föreningarna råda endast vänskap och välvilja.
Chauveau [sjåva], Jean Baptiste Auguste, fransk fysiolog, f. i depart. Yonne 1827, studerade vid veterinärskolan i Alfort och medicinska fakulteten i Paris, blef professor vid medicinska fakulteten i Lyon, 1875 direktör för veterinärskolan derstädes, sedermera generalinspektör för veterinärskolorna i Frankrike och 1886 professor i jämförande patologi vid Museum d'histoire naturelle i Paris äfvensom ledamot af vetenskapsakademien derstädes. C. har utgifvit ett stort antal vigtiga afhandlingar inom olika delar af fysiologien och den allmänna patologien samt en lärobok i husdjurens jämförande anatomi (Traité d'anatomie comparée des animaux domestiques 1857; 4:de uppl., tillsammans med Arloing, 1890). R. T–dt.
Källa: Project Runeberg ·
