Sida 875
Norræn tunga ...
hemmahörande fartyg voro 17 (segelfartyg), om 4,062 tons. Gevärsfaktoriet i staden nedlades 1842.
*Norrvidinge. 1. Härad i Mellersta Värends domsaga. 61,581 har. 8,897 innev. (1896). — 2. Kontrakt. 55,703 har. 8,012 innev. (1896).
Norrvikens domsaga, Göteborgs och Bohus län, omfattar fyra härad, Vette, Tanums, Qville och Bullarens. 1,399 qvkm. 33,318 innev. (1896).
Norsholm–Vestervik–Hultsfreds jernväg är det gemensamma namnet på tre tillsammans trafikerade jernvägar, nämligen Norsholm–Bersbo (33 km.), som eges af Norsholm–Ristens kommunikationsaktiebolag, hvilket jämväl eger kanalen mellan sjöarna Risten och Såkern samt mellan Höfvern och Lången, Bersbo–Vestervik (85 km.), som eges af Vestervik–Åtvidaberg–Bersbo jernvägsaktiebolag, samt Hultsfred–Jenny (68 km.), som eges af Vestervik–Hultsfreds jernvägsaktiebolag. Detta smalspåriga (0,891 m.) jernyägssystem öppnades för trafik, linien Norsholm–Åtvidaberg d. 18 Nov. 1878, linien Åtvidaberg–Vestervik d. 16 Aug. 1879 och linien Vestervik–Hultsfred d. 16 Nov 1879. För jernvägsanläggningarna hafva beviljats statslån med sammanlagdt 3,615,000 kr J. L.
*Norsjö, socken. 1,860 qvkm. 4,739 innev. (1896). Från N. skildes Jörn år 1890.
*Norsjö, norsk insjö. Rad 2 läs Frierfjorden.
*Norsjö och Mala tingslag. 3,590 qvkm. 7,063 innev. (1896).
*Norska Skogsbygden. 3,889 har. 493 innev. (1896).
*Norstedt, K. Firman öfvertogs efter N:s död (1862) af Gustaf Leonard Laurin (död d. 9 Jan. 1879) och Gustaf Emil Norstedt. Den senare utträdde 1869, hvarefter filos. d:r Albert Laurin och efter hans frånfälle (d. 24 April 1878) ingeniör Karl Laurin inträdde i firman. För affärens bedrifvande bildades i Mars 1879 aktiebolag, med v. häradshöfd. G. B. A. Holm (se denne Suppl.) såsom verkställande direktör. Tryckeriet sysselsätter omkr. 500 personer. Materielen utgöres af 24 tryckmaskiner, 2 kala[...?] 16 stilgjutningsmaskiner och ett större antal maskiner för bokbinderi. Förlagskatalogen upptager 3,000 nummer. Firman utgaf 1895 en förlagskatalog (2 bd, omf. tiden 1823–94), hvartill suppl. utgifves hvarje år. Firman P. A. Norstedt & Söner drifver Sveriges ojämförligt största boktryckeri- och bokförlagsaffär.
2. Norstedt, Johan Reinhold, landskapsmålare och etsare, den föregåendes kusins son, f. i Lunda, Vestra Vingåkers socken, d. 1 Juli 1843, utbildades först i Stockholm, derefter i Paris, der han studerade under Harpignies och vistades åren 1867–70, 1875 samt 1878–81, rönte starkt inflytande af Corot, Dupré och Daubigny, det »intima landskapets» store målare, och lärde sig etsningskonsten under Masson. Sedan 1881 är han bosatt i Stockholm. N. har utställt på »Salonen» i Paris, i München och Amsterdam m. fl. ställen i utlandet samt i Stockholm och Göteborg. Han är sedan 1894 ledamot af Konstakademien. N. är både som målare och etsare en finkänslig och poetisk landskapsskildrare med ett drag af drömmande vemod. Bland hans arbeten må nämnas Höstlandskap, motiv från Djurgården (1891, Nationalmuseum), Vinternatt (1893, Göteborgs museum), som torde vara N:s bästa arbete, Vingåkerslandskapen Fors bland alar (bankdirektör Eberstein), Månuppgång (fru Ellen Lundberg, f. Nyblom) och Höstafton samt Djurgårdslandskap (Herr K. Laurin). Utom åtskilliga små fina originaletsningar har N. raderat ett landskap, Holländsk stad af J. v. Ruisdael (1881, taflan i Nationalmuseum). Några af hans etsningar hafva förekommit i Föreningens för grafisk konst årsalbum. — N:s hustru (sedan 1875) ZAnna Katarina Fredrika, f. Munthe i Oskarshamn d. 28 Juli 1854, framstående målarinna, studerade i Stockholm vid Slöjdskolan och under M. E. Winge och sedan 1878 i Paris, under A. Stevens och H. Salmson. Hon har utfört djurtaflor, porträtt och figurbilder, men framförallt stilleben (bland dem ett i Nationalmuseum, 1895), hvilka utmärka sig för en präktig kolorit med klara och starka färger, som erinra om de gamle holländske stilleben-målarnas. J. K–e.
North, Christopher. Se Wilson, J. (sp. 1061–62).
North Adams [a'döms], stad i nord-amerik. staten Massachusetts, vid Hoosac-floden, 3 km. v. om den 7,620 m. långa Hoosac-tunneln och genom en 6,9 km. lång elektrisk jernväg förenad med staden Adams. 16,074 innev. (1890). Ylleindustri.
*Northampton. 1. Grefskap, hade 302,183 innev. 1891, men såsom förvaltningsområde (frånräknadt Soke of Peterborough och staden N.) endast 203,247. — 2. Hufvudstaden bildar sedan 1888 eget grefskap (5,2 qvkm.), med 61,012 innev. (1891).
Norther [nårdhör]. Se Blizzard. Suppl.
North Fork [fårk]. Se Nebraska river.
North Shields [nårth sjīlds]. Se Shields och Tynemouth.
Northumberland, engelskt grefskap, hade 506,030 innev. 1891, men såsom förvaltningsområde (d. v. s. utom Newcastle, hvilket är ett eget county borough) endast 319,730.
*Norum. 3,104 har. 1,441 innev. (1896.
*Norunda. 1. Häradet omfattar socknarna Tensta, Viksta, Björklinge, Erentuna och Lena. 39,158 har. 6,133 innev. (1S96). — 2. Kontraktet har samma areal och folkmängd som häradet.
*Norunga. 4,331 har. 664 innev. (1896).
*Norwich. 1. Staden utgör sedan 1888 eget grefskap (30,5 qvkm.), med 100,970 innev. 1891. — 2. Stad i Connecticut, 16,156 innev. (1890), ligger vid Yantics och Shentuckets förening.
*Nosaby, socken, tillhör endast Villands härad, 3,848 har. 2,392 innev. (1896).
Nossa Senhora da Victoria [senjåra]. Se Espirito Santo. Suppl.
Nosseväxter. Se Orchideae.
Notblindhet. Se Amusi. Suppl.
Notodelphys ovifera. Se Punggrodan.
Nototrema marsupiatum. Se Punggrodan.
*Nottebäck med Granhult. 21,122 har. 2,050 innev. (1896).
*Nottingham. 1. Grefskap, hade 445,823 innev. 1891, men såsom förvaltningsområde (utan staden N.) endast 231,946. — 2. Hufvudstaden bildar sedan 1888 ett eget »county borough», med en areal af 44,3 qvkm. och 213,877 innev. 1891 (1896 beräkn. till 229,775 pers.).
Källa: Project Runeberg ·
