Sida 888
Olai ...
har försvunnit, andra hafva uppstått för att åter i sin tur lemna plats för nya. Bankiren H. Mamroth från Berlin, som inköpte O. 1873, nedlade öfver 1 mill. kr. på uppbyggande af smälthärdar, vällugnar, valsverk, gjuteri och mek. verkstad för tillverkning af plåt och plåtkärl, men affären råkade i slutet af 1870-talet på obestånd. O. eges sedan 1887 af Svenska stålpressningsaktiebolaget O., som nyuppfört generator, glödugnar, förtenningsoch galvaniseringsverk, gjuteri med två kupolugnar m. m. Tillverkningen, som 1896 hade ett värde af mer än 700,000 kr., omfattar bl. a. mejeri- och kokkärl, såväl förtenta som emaljerade, transportkärl och cisterner, gröfre pressningar af ramstycken till bogievagnar, bröstkolfvar till lavetter samt ångpannegaflar, granatkartescher och olika artiklar för bolaget Separator. Arbetspersonalen var 1896 något öfver 300 man. Drifkraft hemtas från Holjeån, hvars 9 m. höga fall representerar omkr. 300 hästkrafter.
*Olof Trätälja. Enligt E. Wadstein (»Om Olov Trätälja och hans binamn», i »Aarböger f. Nord. oldk.», 1891) hvila Olofs binamn och sägnen om hans bosättning i Värmland på en vantolkning af versen rör. honom i »Ynglingatal», och O. skall hafva dött och bränts i Upsala. Se vidare Ynglingaätten, sp. 104–105.
*Olonets hade 366,647 innev. 1897.
*Olrik, O. H. B., blef 1887 medlem af akademirådet och dog d. 2 Jan. 1890. Under de senare åren utförde han i synnerhet dekorativa arbeten, dels målningar, såsom apostlarna för Marmorkirken, dels plastik. Ph. W.
Olshammar, bruk. Se Aspa. Suppl.
Olsson, Ola Bosson, riksdagsman, född i Maglehult, Vestra Göinge härad, Kristianstads län d. 15 Dec. 1824, blef 1865 ledamot af den sista ståndsriksdagens bondestånd och tillhörde fr. o. m. 1867 — med undantag af majriksdagen 1887 och åren 1888–90 — ända till och med 1895 års riksdag, hvarefter han afsade sig uppdraget, Andra kammaren, vald af Vestra Göinge härad. I politiken hyllade han det liberala partiets åsigter; i ekonomiska frågor var han frihandlare. O. hade plats i lag- (1869), banko- (1870), stats- (1871–87), bevillnings- (1891–93) och konstitutionsutskotten (1894–95) samt i talmanskonferensen (1885–87) och satt i många år i Landtmannapartiets »niomannaråd». Han har varit medlem äfven af kyrkomötet (1868, 1878, 1883). 1879–87 valdes han till suppleant för fullmäktige i riksbanken.
Olssön, Christian Vilhelm Engel Bredal, norsk militär, född i Tune, Smaalenene, d. 5 April 1844, hade avancerat till öfverstelöjtnant, då han 1893 inträdde såsom försvarsminister i Stangs ministèr, en post, som han sedermera innehade äfven i Hageraps (1895–98), och på hvilken han utvecklade stor kraft samt vann, ehuru högerman, sympatier äfven inom venstern. Vid Hagerupska ministèrens afgång 1898 utnämndes O., som 1896 blifvit generalmajor, till kommendant på Oskarsborgs fästning. Han har såsom bilagor till artilleriets årsberättelser och i militära tidskrifter skrifvit en rad mycket ansedda artiklar i artillerivetenskapen.
*Olthoff, K. E. C. von. Hans »Plutus eller Mammon» trycktes 1740.
*Olycksfallsförsäkring. I Sverige arbeta, utom de i hufvudart. nämnda tre bolagen, aktiebolaget »Bore» (1888) och Dalarnes forsäkringsförening (1889), bägge ömsesidighetsföreningar. Hos de 4 bolagen voro vid 1897 års slut 134,400 personer olycksfallsförsäkrade mot ett belopp af 335 mill. kr. I premier inflöto 1,318,656 kr. Under året anmäldes 14,057 olycksfall. Största verksamheten utöfvas af »Fylgia». I Sverige arbeta dessutom 7 utländska bolag.
*Olympia. De i O. funna skulpturverken, arkitekturfragmenten, terrakottorna och bronserna m. nu hafva enligt öfverenskommelse tillfallit grekiska regeringen, hvilken i O. byggt ett museum för deras förvarande. En del af de mindre konstföremålen tillhör tyska regeringen, som uppställt dem i Berlins museum. I Albertinum i Dresden har man uppställt de restaurerade gafvelgrupperna. Utförligast hafva O. och dess skatter skildrats i det af Curtius och Adler utgifna arbetet »Olympia. Die ergebnisse der von dem Deutschen reich veranstalteten ausgrabungen» (5 bd, 1890 o. f.).
Olympia, hufvudstad i nord-amerik. staten Washington, vid öfre änden af Pugetsund och en sidobana af Northern–Pacific-jernvägen. Omkr. 5,000 innev.
*Olympiska spelen. Under namnet »olympiska spel» höllos i Athen, i Herodes Atticus' (genom den i Alexandria bosatte grekiske köpmannen Averovs frikostighet restaurerade) panatheneiska stadion, i April 1896 internationella täflingar i löpning, trestegshopp (alma tripluri), diskoskastning (i hvilken bl. a. en svensk täflade) m. fl. idrotter. Amerikaner togo de flesta prisen. Sista dagen företogs en kappspringning från Marathon till Athen, hvarvid priset togs af en grekisk bonde Luis, som sprang den 42 km. långa vägen på 2 t. 54 m. och 56 s. Tilloppet af resande från alla delar af verlden var stort. 70,000 pers. beräknas hafva bevistat den sist nämnda löpningen.
*Omaha hade 140,452 innev. 1890 (deraf 6,265 födda i Sverige) och beräknades 1895 hafva omkr. 160,000. Stora slagterier. Mycket stor spanmålshandel.
Omderman (Umderman), förr en liten befäst ort på venstra stranden af Hvita Nilen, midt emot Kartum, blef residens för mahdins (se Muhammed Ahmed) efterträdare och har nu en utsträckning af 11 km. i s. och n. samt en bredd af 5,5 km. och är bebygdt med halmhyddor och många stenhus. Sedan mahdi Abdullah vid O. i Sept. 1898 blifvit i grund slagen af den engelsk-egyptiska hären under Kitchener, gaf sig O. åt denne. Kubba, den 1885 der aflidne mahdins graf, var vallfartsort för hans anhängare, men förstördes under slaget.
Omladina, Slav. (ungdom). En i Ungern och Serbien på 1860-talet existerande hemlig förening, som arbetade för den serbiska nationens oafhängighet. — 2. En på 1890-talet i Böhmen i nationelt-radikalt-socialistiskt syfte verksam hemlig förening emellan unga tsjechiska stulenter och arbetare.
Omnis potestas a Deo est, Lat., »all makt är af Gud», ett af konung Gustaf I:s valspråk.
*Omsk hade 37,470 innev. 1897. Sträckan v. om O. af Sibiriska jernvägen blef färdig 1894.
Källa: Project Runeberg ·
