Sida 89
Chengalpat ...
Chertsey [tjö'rtsi], stad i engelska grefsk. Surrey, på södra stranden af Thames, omkr. 40 km. s. s. v. om London. Omkr. 4,500 innev. Obetydliga ruiner af ett stort benediktinkloster, som anlagts 963 och hvars byggnader upptogo en areal af 1,6 har, men föllo i ruiner i 17:de årh.
*Cheruel, P. A., lemnade 1874 rektoratet i Poitiers, blef 1884 ledamot af Institutet och afled 1891. C. författade bl. a. Histoire de France pendant la minorité de Louis XIV (omfattar tiden till Sept. 1651; 4 dlr, 1879–80) och Histoire de France sous le ministère de Mazarin (3 dlr, 1882–83), bägge prisbelönta, öfvervakade utgifvandet af »Mémoires du duc de Saint-Simon» (20 dlr, 1856–58; ny uppl. 1873–77) och utgaf »Lettres du cardinal Mazarin pendant son ministère» (2 bd, 1879–84). Hans Dictionnaire historique des institutions, moeurs et coutumes de la France utkom 1884 i 6:te uppl.
*Chesapeake-viken är den riktiga formen (i st. f. Chesapeak-viken).
Cheschvan, åttonde månaden i judiska feståret. Se Marcheschvan.
Cheselden [tjä's-], William, engelsk läkare, f. i Leicestershire d. 19 Okt. 1688, blef 1718 assistent surgeon och 1719 surgeon vid Thomas' hospital i London, utnämndes 1727 till kirurg hos drottning Karolina, utsågs 1733 till kirurg vid S:t Georges hospital och 1737 till kirurg vid Chelsea hospital. Död i Bath d. 10 April 1752. C. var en af sin tids mest berömda engelska anatomer och kirurger. Hans Anatomy of human body (1713) utkom 1778 i 11:te upplagan. Synnerligt framstående var han såsom operatör för blåsestenar och skref derom bl. a. Treatise on the high operation of the stone (1723). Vidare var han den förste, som gjorde en artificiel pupill i ögat (1728), hvarigenom han inlade en mycket betydande förtjenst om ögonläkekonstens utveckling. R. T–dt.
Chesham [tjä'sjam], stad i sydöstra England, Buckinghamshire, vid Chess, en biflod till Colne. Omkr. 8,000 innev. Papperstillverkning.
*Cheshire har officielt en areal af 2,659 qvkm. (enl. Strelbitsky 2,806), med 730,058 innev. (1891).
2. Chesnecopherus, Johannes, universitetslärare, läkare, Sveriges förste botaniske författare, var son till sedermera kyrkoherden i Kumla och Hallsberg Laurentius Nicolai och föddes i Ekeby, Nerike, samt antog tvifvelsutan efter födelseorten, i likhet med sin broder Nils (se denne) namnet C. (säkerligen af Med. Lat. chesnus, ek). Efter skolgång i Örebro och Strengnäs studerade C. först i Rostock, sedan 1597 i Marburg, der hans äldre broder då var lärare i matematik, sedan 1606 i Padua och slutligen i Basel, der han på afhandlingen De hydrope förklarades för med. doktor, måhända den förste svensk, som erhållit denna värdighet. Efter hemkomsten blef han läkare vid hofvet och utgaf Regimen iter agentium, Thet är, En lijten Underwijsning, huru the sigh förhålla skole, som någon reesa företaga, antingen til Land eller Watn, at the icke måge falla vthi swåra och hefftige Siwkdommar. Ther hoos en Officina itineraria, Eller ett litet Reesapothek (1613), en skrift, som säkerligen väsentligt bidrog till att han d. 22 Nov. 1613 utnämndes till professor i medicin och fysik vid Upsala universitet (med »fysik» förstods då en betydlig del filosofi samt allt hvad vid universitetet meddelades af botanik, zoologi, kemi och mineralogi, tillökade med vissa delar af astronomien). Han var Sveriges förste medicine professor, men egnade sina krafter hufvudsakligen åt »fysiken»: af de nära 50 disputationer, som han utgaf och som »i allmänhet utmärka sig genom en erkännansvärd reda och klarhet i framställningen» (Th. Fries: »Naturalhistorien i Sverige intill medlet af 1600-talet», akad. progr., Upsala, 1894) är endast en, De causo (om brännfeber, 1632), af rent medicinskt innehåll. De öfriga behandla olika delar af det mångskiftande ämnet »fysik» och hafva till förnämsta källa Johannes Magiri »Physiologia peripatetica» (1605), öfver hvilken det i univ:s konstitutioner af 1626 rent af befalldes professorn i fysik att föreläsa. Särskildt intresse erbjuder afhandlingen De plantis (om växterna, 1621) såsom varande det första i Sverige tryckta botaniska arbetet och belysande arten af den botaniska undervisningen, som med C. fick sin förste målsman i Sverige. C:s filosofiska afhandlingar, i hvilka han dokumenterar sig såsom en rättrogen lärjunge af de la Ramée, åtnjöto sådant anseende, att han 1628–29 var förordnad att förestå den filosofiska professuren. C. afled i Upsala d. 31 Jan. 1635.
Chesnelong [sjänölå'ng], Pierre Charles, fransk politiker, f. 1820 i Orthez, depart. Basses-Pyrénées, dref en stor svinexportaftär och blef mär i sin födelsestad 1860. Han valdes 1865 till sin hembygds ombud i Lagstiftande kåren och visade sig hängifven kejsaredömet, men uppträdde sedermera som en af legitimisternas ledare i nationalförsamlingen (från 1872) och var ledamot af de förenade högerfraktionernas utskott, hvilket underhandlade med grefven af Chambord 1873 (jfr hans La campagne monarchique d'Octobre 1873, 1895). Han ställde sig äfven i spetsen för den klerikala agitationen, var verksam för grundandet af katolska universitetet och presiderade i katolska arbetareföreningar. Vald till lifstidsmedlem af senaten 1876, har han der förblifvit en ifrare för samma syften.
*Chesney, G. G., var brorson till Francis Rawdon G. (se denne). — Hans son George Tomkyns C., militär, f. 1830, d. 1895, tillhörde 1848–91 indiska armén och avancerade till generalmajor samt var sedan 1886 militärsekreterare hos indiska regeringen. Han bidrog kraftigt till befästandet af nordvestra gränsen. G. skaffade sig ett namn äfven som författare (Indian policy, The battle of Dorking, 1871, m. m.). Sedan 1892 satt han i underhuset för Oxford.
*Chester. 2. Staden utgör sedan 1888 eget grefskap (12 qvkm.) och hade 41,603 innev. 1891. Den är säte för en anglikansk biskop (sedan 1541), har ett lärareseminarium och en latinskola (King's school). Det är en af Englands äldsta städer, kallades af romarna Deva och var den 20:de legionens ståndqvarter (Valetia victrix). Om det romerska Castrum erinrar det nuv. namnet. Ingenstädes i England finnas så många minnen af romarna. Den gamla romerska vallen bildar nu en 2,35 km. lång promenad omkring staden. Efter
Källa: Project Runeberg ·
