Sida 903
Pasquier ...
*Paul. 3. P. III föddes i Canino.
*Paul, Oskar, dog 1898.
*Paul, H., blef professor i Freiburg 1874, i München 1893. Utgifvandet af »Beiträge» etc. öfverläts 1891 åt Sievers. P. har vidare utgifvit »Grundriss der germanischen philologie» (1889–93; 2:dra uppl. 1896 o. f.) och Deutsches wörterbuch (1896).
*Pauli, S:t. Folkmängden vid 1897 årsslut var 25,037 pers.
Paulinska brefven. Se Paulus (aposteln).
Paulinska kongregationen. Se Piarister.
Paulinus, L. Jfr Husförhör. Suppl. Se H. Lundström: »L. P. G., hans lif och verksamhet 1565–1646» (I–III, 1893, 1898).
Paulitschke, Philipp Viktor, tysk geograf och Afrikaresande, f. 1854 i Mähren, sedan 1889 docent i geografi vid Wiens universitet, har rest i nästan alla Europas land och i Afrika (Egypten och Nubien 1880, Somal- och Gallalanden 1884 och 1885, med v. Hardegger) samt skildrat nordöstra Afrika i Beiträge zur ethnographie und anthropologie der somâl, galla und hararî (1886), Harâr, forschungsreise nach den Somâl- und Gallaländern Ostafrikas (1888), Ethnographie Nordostafrikas (2 bd, 1893–96).
*Paulli, J. H. V. — Sonen, J. P. M. P., blef 1893 stiftsprost öfver Själlands stift.
*Paulli, H. S., dog d. 23 Dec. 1891.
*Paulsen, L., dog 1891.
Paulsen, Julius, dansk porträttmålare, f. i Odense d. 22 Okt. 1860, utbildade sig vid konstakademien i Köpenhamn, vann 1883 Neuhausenska premien, 1888 en årsmedalj för Adam och Eva, hvilken inköptes till statens konstmuseum, och 1893 utställningsmedaljen, samt blef derigenom medlem af akademiens plenarförsamling. Af P:s porträtt må nämnas professor L. Frölich, bryggaren C. Jacobsen med fru. Han målar äfven stämningsfulla landskap. Ph. W.
Paulson, Johannes, klassisk filolog, högskolelärare, f. i Ekeberga, Vällufs församling, Malmöhus län, d. 14 Mars 1855, student i Lund 1877, filos. kandidat 1880 och licentiat 1887, disputerade sistn. år för graden med Studia Hesiodea I. De re metrica (i Lunds univ:s Årsskr., XXIII), förordnades till docent i klassisk filologi i Lund 1889 och utnämndes 1891 till professor i samma ämne vid Göteborgs högskola, vid hvilken han sedan 1893 varit rektor. Han är sedan 1892 led. af Vet. o. vitt. samhället i Göteborg och dess sekreterare. P. har såsom klassisk filolog utvecklat en synnerligen flitig och för ovanlig grundlighet i forskningen utmärkt literär verksamhet. Han har författat bl. a. Den grekiska teatern under det femte århundradet f. Kr. (1894; högskoleprogr.) och Oidipussagan i den grekiska tragedien (1895) samt utgifvit bl. a. »Symbolae ad Chrysostomum patrem I. De codice Lincopensi (i Lunds univ:s Årsskr., XXVI). II. De libro Holmensi» (derst., XXVII), »Fragmentum vitae Sanctae Catharinae Alexandrinensis metricum» (1892), »Latinske skalder i urval, till skolans tjenst» (i förening med K. Wintzell, 1891–92) samt Petrus de Dacias lefnadsteckning af Kristina från Stumbelen (i den af P. i förening med L. Wåhlin redigerade samlingen »Scriptores latini medii aevi suecani», I, 1896) m. m.
Paul Vasili, Comte, psevdonym. Se Lamber, J. Suppl.
Paul Winther, psevdonym. Se K. E. Andersen. Suppl.
Pausförfarande. Se Cyanotypi. Suppl.
*Pauvres honteux. Sällskapets tillgångar hade vid 1898 års början stigit till 911,641 kr., hvaraf 159,525 kr. i lifräntefonden.
*Pavia. 1. Provinsen beräknades 1895 hafva 504,700 innev. — 2. Hufvudstaden beräknades s. å. hafva 37,650 innev. Universitetet består af 4 fakulteter (äfven filosofisk) och hade 1895–96 86 lärare och omkr. 1,350 studerande, af hvilka mer än hälften studerar medicin.
Pavoa de Varzim. Se Póvoa de Varzim.
*Pawtucket hade 27,633 innev. 1890.
Pax Dei, Lat. Se Gudsfrid.
*Paysandû uppgifves nu hafva omkr. 20,000 innev.
*Péan, Jules, dog 1898.
Pearch. Se Perch.
Peary [pīri], Robert E., amerikansk mariningeniör och polarfarare, företog 1886 en undersökning af Grönlands inlandsis och framträngde med dansken Maigaard från Diskobukten omkr. 160 km. i direkt östlig riktning samt ledde 1891, följd af sin hustru, en expedition till Grönland och öfvervintrade vid Mc Cormickviken, n. om Whales sound. I början af Maj 1892 företogo P. och norrmannen E. Astrup den egentliga undersökningsturen med en släde och 14 hundar, dervid följande kusten norrut. Till 82° gick denna i nordvestlig riktning, började der vika af mot n. och n. ö. för att alltmer böja sig åt ö. och tog slutligen afgjordt sydöstlig riktning, tills de resande d. 4 Juli under 81° 37' n. br. och 34° v. lgd möttes af en väldig fjord utbredande sig i östnordöstlig riktning, hvilken fjord P. dagen till ära kallade Independence bay. Genom denna färd anser man Grönlands egenskap af ö vara konstaterad. Återresan togs en inre väg öfver isen (hvarunder nåddes en höjd af omkr. 2,400 m.). I Juli 1893 företog P., äfven då följd af sin maka, ånyo en expedition till Grönland for att fortsätta sina undersökningar vid Independence bay. Han förlade vinterqvarteret till Inglefield gulf och bröt upp d. 6 Mars 1894, men redan d. 25 måste 4 man (bland dem Astrup) återvända till följd af dålig väderlek, och d. 11 April P. sjelf med de öfriga, sedan de tillryggalagt 190 km. P. med 2 man qvarstannade i qvarteret öfver vintern; våren 1895 kom han, med två följeslagare (en neger), under stora umbäranden, enär de nedlagda depoterna ej anträffades, till Independence bay, men det befanns då alldeles omöjligt att fortsätta upptäckterna. 1896 företog han en färd till Grönland för att vid Kap York hemta en ofantlig meteorit (70,000 kg.). Den blef utan resultat, emedan lyftapparaten var för svag, men 1897 hemforslades meteoriten, den största man känner och till 90 proc. bestående af rent jern. Jfr Keely och Davis: »In arctic seas with lieutenant P.» (1892) och E. Astrup: »Bland Nordpolens naboer» (1895). P:s maka Josephina Diebitsch-P. har skrifvit »My arctic journal; a year among eskimos» (1893), och P. sjelf utgaf 1898 en skildring af sin vistelse på Grönland 1886 och 1891–97 i 2 digra bd.
Källa: Project Runeberg ·
