Sida 905
Pasquier ...
beräknats mycket olika och förr betydligt öfverskattats; numera anser man den icke öfverstiga, knappast nå upp till siffran 500,000. År 1898 upptogs ett belgiskt lån för byggande af en jernväg från P. till Hankau.
Pekko. Se Te, sp. 1458.
Pek-Majdan. Se Majdanpek. Suppl.
Pektos, kem., ett enzym (se d. o. Suppl.).
Pelamiden, zool. Se Tonfiskslägtet.
*Pelarne. 5,739 har. 736 innev. (1897).
*Pelgjärvi tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*Péligot, E. M., dog i Paris 1890.
Pelloux [-lou], Luigi, italiensk militär, f. i Savojen 1839, deltog i 1859–60 och 1866 års krig samt kommenderade 1870 såsom major den artilleridivision, som vid angreppet på Rom öppnade den berömda breschen vid Porta pia. Han blef 1878 öfverste, var 1880–84 generalsekreterare i krigsministeriet, befordrades 1885 till gen.-major och 1891 till gen.-löjtnant, var Febr. 1891–Nov. 1893 krigsminister i Rudinis och Giolittis kabinett, blef 1896 generalstabschef, var Juni 1896–Dec. 1897 å nyo krigsminister, i Rudinis andra kabinett, och bildade efter dennes tillbakaträdande i Juni 1898 en ministèr. P., som 1884 invaldes i deputeradekammaren, har alltid röstat med venstern. Sedan 1896 är han senator.
Pelotas, stad i brasil. staten Rio Grande do Sul, vid São Gonçalo, som förbinder Lagõa mirim med Lagõa dos patos. 30,000 innev. (1892). Stora slagterier.
Pelott. Se Turnikett.
Pelveoperitonitis. Se Underlifslidanden, sp. 1339.
Pelvoux [-vou] 1. Oisans-alperna, väldigt glacierrikt bergmassiv i Kottiska alperna på gränsen mellan franska departementen Isère och Hautes-Alpes, skildt från hufvudkedjan af Romanches och Durances dalar. Det är näst Mont Blanc det största massiv i Vestalperna; de högsta topparna äro Barre des Ecrins l. Pointe d'Arsines (4,103 m.), Meije l. Aiguille du Midi (3,987 m.) och Pelvoux de Vallouise (3,954 och 3,938 m.). Gruppen uppsökes för närvarande mycket af alpinister; uppstigningarna äro svåra.
*Pemba, med omkr. 40,000 innev., står nu liksom Sansibar under britiskt protektorat.
Pemberton [pe'mbörtön], stad i Lancashire, England, 1 km. s. v. om Wigan. 18,400 innev. (1891). Bomullsindustri. Kolgrufvor.
Penaea. Se Sarcocolla.
Penarth [-örth], stad i Wales, grefekapet Glamorgan, vid Taffs mynning, snedt emot Cardiff. 12,424 innev. (1891). Stora dockor. Export af bergverksprodukter.
Penck, Albrecht, tysk geograf, f. 1858 i Leipzig, 1885 professor i fysisk geografi vid Wiens universitet och 1892 ordförande i centralkomitén för Tysklands vetenskapliga geografiska undersökning, har skrifvit bl. a. det af Münchens universitet prisbelönta arbetet Die vergletscheritng der deutschen Alpen (1882), Die eiszeit in den Pyrenäen (1883) och Morphologie der erdoberfläche (2 bd, 1894) samt utgifver sedan 1886 »Geographische abhandlungen».
*Penda. Läs Penaea.
*Pendjab beräknas nu hafva en areal af 385,821 qvkm., hvaraf 286,627 qvkm. äro omedelbart britiska besittningar, fördelade på 10 »divisions»: Delhi, Hissar, Ambala, Djalandar, Amritsar, Lahore, Rawalpindi, Multan, Deradjat och Pesjaur, och 31 distrikt, och 99,194 qvkm. tillhöra 36 vasallstater fördelade i tre grupper: 10 stater på de östra slätterna, Bahawalpur på de vestra slätterna och 25 bergsstater. Folkmängden uppgick 1891 till 20,866,847 pers. i de omedelbart britiska besittningarna och till 4,263,280 i vasallstaterna. Olika nationer och raser finnas i P. mer än annanstädes i Indien, emedan öfver vestra gränsen alla invandrare och eröfrare först inbrutit. Jernvägarna hade 1895 en längd af 3,328 km. — 1897 erhöll äfven P. ett lagstiftande råd, bestående af 9 medlemmar, deraf 5 ex-officio.
Penmarch (Pointe de P.), udde med fyr (se Fyr. Suppl.).
Pennants mård. Se Vesleslägtet.
Pennatulidae, zool. Se Sjöpennor.
*Pennsylvania hade 5,258,014 innev. 1890, af hvilka 107,596 voro färgade, 1,146 kineser och 983 civiliserade indianer; 843,589 uppgåfvos födda i utlandet (19,346 i Sverige). 1895 hade folkmängden stigit till 5,760,128 pers. I industrielt hänseende står P. föga efter New York, men öfverträffar det i vissa industrigrenar, såsom jern- och stålfabrikation, glasindustri och skeppsbyggeri. 1892 brötos 45,2 mill. ton antracitkol och 105,3 mill. bituminösa kol; 1892 tillverkades 4,2 mill. ton tackjern och 4,3 mill. ton bessemermetall. De vigtigaste industricentra äro Pittsburg, Filadelfia och Alleghany city. 1890 uppgafs de industriella anläggningarnas antal till 39,336, med 620,562 arbetare och ett produktionsvärde af 1,331,6 mill. doll. Jernvägarna hade 1896 en längd af 29,000 km. Till kongressen sänder staten 30 representanter. Statsinkomsterna utgjorde 1894 12,9 mill. doll., de egentliga statsutgifterna 2 mill.; till »counties» fördelades 1 mill. och till skoldistrikten 5,8 mill. doll.
*Pensa. — 2. Hufvudstaden hade 55,680 innev. 1897.
*Pension. Om pensioneringen af flottans befäl och tjenstemän se Flottans pensionskassa. Suppl. Om Svenska lärarinnornas pensionsförening se d. o.
Pentacykliska blommor. Se Cyklisk blomma. Suppl.
Pentamerone. Se Basile, G. B. Suppl.
Pentedaktylo. Se Taygetos.
Pentoser (af Grek. pe'nte, fem), kem., benämnas sockerarter, som innehålla fem atomer kol, t. ex. xylos, arabinos, ribos. P. T. C.
Peoples palace [pipöls pa'llös], Eng. Se Folkets palats. Suppl.
Pepa'rethos. Se Skopelo.
Pepparranka, bot., farmak. Se Piper.
*Per, S:t. 1. 1,275 har. 240 innev. (1897). — 2. Socknen hör numera nästan endast till Dals härad. 1,549 har. 617 innev. (1897), af hvilka 77 i Aska härad.
Perak, malajstat under engelskt protektorat på vestkusten af halfön Malakka, n. om Selangor. Areal omkr. 25,000 qvkm. 214,254 innev. (1891), malajer, kineser, kling (invandrade hinduer från
Källa: Project Runeberg ·
