Sida 918
Polarland ...
Polkroppar, bot. Se Cell. Suppl.
*Pollare. Se vidare Pållare.
*Pollination. Homoklin pollination benämnes äfven autogami och sjelfpollination.
*Polonskij, J. P., dog d. 30 Okt. 1898.
*Polotsk har nu öfver 20,000 innev.
*Polska. På grund af åtskilliga äldre beskrifningar anser Richard Steffen (»Enstrofig nordisk folklyrik», 1898), att polska »varit en pardans, som utförts hälst vid högtidliga tillfällen af ett enda par i sänder, att den har varit en dans, i hvilken paret svängt rundt, samt att svängningen sannolikt har skett på en enda fläck med två eller flere repriser. Men den dans, hvars enklaste grunddrag varit sådana, har med största sannolikhet funnits i Sverige, innan namnet polska fick någon vidare utbredning, och har då dansats under andra mera nationella namn, såsom höglorfven i Vingåker och låten i Dalarna». Man jämföre dock härmed den sannolikt äldsta beskrifning på en polskdans, som existerar, nämligen den i Fredmans epistel 62, der Movitz »polskan i fyrkant formerar». Detta beträffande det koreografiska eller danssättet. Beträffande det musikaliska eller melodierna är det nödvändigt att — hvad ock redan sjelfva namnet antyder — antaga ett sammanhang med de polska danserna, mazurkan och polonäsen, hvilka båda i ett tidigare stadium ej synas hafva varit strängt skilda, lika litet som i Sverige åttondelspolskan i förstone varit strängt begränsad från sextondelspolskan. I den hittills äldsta kända uppteckning af hithörande melodier, nämligen en med årtalet 1721 försedd handskrift i orgeltabulatur, förvarad i Kalmar stiftsbibliotek, har hvarje sådan melodi titeln »pollonessa», men visar likväl snarare åttondels- än sextondelstypen, liknar således mera en mazurka än en polonäs i utvecklad form. Den på 1600-talet omtalade »polnischer tanz» skiljes af Böhme uttryckligen från polonäsen, men får likväl ett snäftycke af mazurka, då den alternativt — såsom plägar ske i den s. k. Nachtanz — förändrar rytmen från 4/4 till 3/4. Samma rytmiska metamorfos förekommer äfven i Kalmarmanuskriptet. Då den mera utvecklade polonäsen, med rikliga sextondelar och det i lexikonet upptecknade slutfallet, synes vara en senare form, ej befintlig före 1700-talet, så säger sig sjelf, att den i lexikonet omnämnda traditionen, att den »svenska fackeldansen» skulle spelats redan vid Erik XIV:s kröning, är apokryfisk. Jfr A. Lindgrens uppsatser i »Sv. landsmålen» (XII, 5) och »Ny Ill. Tidning» (1893, n:r 47–50). A. L.
*Poltava. 1. Guvernementet hade 2,794,756 innev. 1897. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 53,060 innev. Till minne af ryssarnas seger står på Alexandertorget i staden en 17 m. hög pelare. I den s. k. Svenska grafven (som prydes af ett d. 23 Sept. 1895 aftäckt monument) hvila inga svenskar, utan der äro jordade 1,345 ryssar, som stupade i slaget och på tsar Peters befallning begrafdes der. Svenskarna ligga begrafna i 3 mindre högar, uppkastade vid norra delen af slagfältet. Om slaget se E. Carlson : »Slaget vid Poltava och dess krigshistoriska förutsättningar enligt samtida källor» (i »Hist. studier», Festskrift tillegnad G. G. Malmström, 1897).
Polydactylia (af Grek. polys, mången, och daktylos, finger). Se Missbildning, sp. 94–95.
*Polykras. Rad. 2–3 läs niobotitanat.
Polyodontidae, zool. Se Skedstörar.
Polypteridae, zool. Se Ganoidei.
*Polytekniska institutet i Finland skall under närmaste framtiden reorganiseras och utvidgas, men planen är ännu (1898) ej fastställd.
Polär. Se Polar.
Pomali. Se Tabu.
Pombeiros. Se Afrika. Suppl., sp. 88.
*Pommern, preussisk provins, hade 1,574,147 innev. 1895. Jernvägarna hade 1897 en längd af 1,880 km. — Om Svenska Pommern se vidare O. Malmström: »Några bidrag till S. P:s hist. 1630–1653» (1892), om dess styrelse och statsrättsliga ställning efter dess återlemnande af Frankrike 1810 se Ehd: »S. P. och 1809 års regeringsform» (i »Hist. tidskr.», 18, 1898).
Pommersches Haff. Se Stettiner haff.
Pommersk kalkon. Se Trappslägtet.
*Ponce har omkr. 40,000 innev.
Ponchielli. Hans Gioconda (1876) uppfördes 1892 i Stockholm.
*Poncy, L. Ch., dog i Toulon 1891.
Poniec [-iets], polsk namnform. Se Punitz.
Pons asini, Lat. Se Åsnebrygga.
Ponsonby, Caroline. Se Melbourne, W. L.
*Pontanus, J. Se Rättelser, bd 18, sp. 850.
*Ponte Corvo, konungahus. Prinsessan Eugenia afled d. 23 April 1889. Åt kronprins Gustaf har hans gemål skänkt en tredje son, Erik (född d. 20 April 1889, hertig af Vestmanland). Prins Karl förmälde sig d. 27 Aug. 1897 med prinsessan Ingeborg af Danmark (född d. 2 Aug. 1878).
Pontianak, hufvudstad i nederländska residentskapet Vest-Borneo, 25 km. från hafvet, består af den på pålar byggda infödingsstaden med sultanens af en dubbel mur omgifna palats och den nederländska staden med ett fort. 16,240 innev. (1892).
*Pontmartin, A. A. J. M. F. de, dog i Avignon 1890.
*Pontonier. Pontonierbataljonen kallas sedan 1893 Svea ingeniörbataljon.
*Pontoppidan. — 3. H. P. Af P:s senare arbeten har största uppmärksamheten fästs vid trilogien Muld (1891), Det forjættede land (1892) och Dommens dag (1895), ett skarpt angrepp mot de ifrigaste grundtvigianerna. Han har dessutom skrifvit Skyer, skildringer fra provisoriets dage (1890), Den gamle Adam och Nattevagt (1894). Med Lykke-Per (1898) började han en ny romanserie. — 4. Knud P., läkare, den föregåendes broder, f. i Ribe d. 10 Juli 1853, blef 1870 student, 1876 med. kandidat, 1883 med. doktor, 1888 öfverläkare vid Köpenhamns kommunehospital och s. å. docent vid universitetet. Hans åtgöranden på kommunehospitalet framkallade 1895–96 en rad häftiga angrepp, som han väl tillbakavisade i 6:te afdelings jammersminde (1897), men som dock hade till följd att han s. å. tog afsked. 1898 blef han öfverläkare vid Aarhus' hospital. Han har hufvudsakligen egnat sig åt studiet af sinnessjukdomarna och skrifvit Fire psykiatriske foredrag (1891) och Psykiatriske forelæsninger og studier (1–3, 1892–95). E. Ebg.
Pool [poul]. Se Thames.
Källa: Project Runeberg ·
