Sida 929
Projektör ...
rädda P. som Cuba, och i den d. 12 Aug. 1898 slutna preliminärfreden i Washington måste det afträda P. R. till Förenta staterna, hvilkas trupper i slutet af Juli månad intagit öns största stad, Ponce, och inrättat en provisorisk regering.
Puerto Sucre. Se Cariaco. Suppl.
*Puhakka, A., dog i Kontiolaks d. 30 Mars 1893.
Pukaris, bot. Se Solanum.
*Pulci. — 3. Luigi P. föddes 1432.
Pullman, George Mortimer, amerikansk fabrikant, f. af fattiga föräldrar i Chautauqua, New York, 1831, började redan 1859 att inreda sofvagnar å bantåg och grundade 1881 22 km. s. om Chicago vid Calumetsjön och Illinois central railroad en stad, Pullman City, i hvilken sådana och andra Jernvägsvagnar m. m. tillverkas, och hvilken på samma gång ordnades till en mönsterstad för arbetare (se vidare Arbetarebostäder. Suppl., sp. 314). Den hade 11,000 innev. 1890. P. dog 1897.
Pulo Mata, ö. Se Anamba. Suppl.
Pulpa, Lat. (kött). Se Tänder. Jfr Koloqvint och Tamarind.
*Pulszky, F. A., dog 1897 i Budapest.
Pultava. Se Poltava.
Pulteney town [pö'ltni taun]. Se Wick.
Puna. 2. Staden hade 1891 161,390 innev., af hvilka 35,094 i militärstationen 2 km. v. om staden.
*Punditer kallas de, som aflagt högsta lärdomsgrad vid de af de infödde underhållna högskolorna uti Indien.
Punga, bot. Se Samolus.
Pungkräfta, zool. Se Birgus. Suppl.
Pungsten, anat. Se Testikel.
Punkalaitio. Se Pungalaitio.
Punktstil. Se Relieftryck.
*Punta Arenas. 1. Staden hade endast 2,538 innev. 1892.
Punta Delgado. Se Delgado. 2.
Punta de Santa Agueda. Se Froward. Suppl.
Punta Gallinas. Se Guajira. Suppl.
Puracé, verksam vulkan i den mellersta Andeskedjan i den syd-amerik. republiken Columbia, 27 km. ö. s. ö. om staden Popayan, med en höjd af 4,700 m. Senaste utbrottet egde rum 1878. Varma svafvelkällor.
Purchase-billen [pö'rtjes-]. Se Irland. Suppl., sp. 1207.
*Purée. 2. Kem. Se Indiskt gult. Suppl.
Puri, folkstam. Se Brasilien. Suppl., sp. 1090.
Pu-san. Se Fu-san. Suppl.
*Pusula tillhör sedan 1897 Borgå stift.
*Putlitz, G. H. G. zu, dog 1890.
*Putrescens. Rad 3 läs Septikemi.
Puts (T. putz), murbruksbeläggning på murar, väggar, innantak etc. till prydnad eller till skydd emot väderlekens inflytelser. Som material användes hufvudsakligen kalk, men äfven cement eller gips.
*Puttkamer, R. V. von, blef 1891 oberpresident i Pommern, i sammanhang hvarmed han nedlade sitt riksdagsmandat. — M. von P. blef 1889 statssekreterare i Elsass-Lothringen.
Putumayo, flod i Amerika. Se Iça.
*Puumala tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*Puvis de Chavannes, P., dog 1898.
*Puy-de-Dôme, departement, 8,016 qvkm., med 555,078 innev. (1896).
*Pyat, F., dog 1889.
*Pyemi. Jfr Bakteriologi. Suppl och Varbildning.
Pygopagus (af Grek. pyge, bakdel, och pageis, förenad). Se Missbildning, sp. 93.
Pyhtää [-ä]. Se Pyttis.
*Pyhäjärvi. 1. Tillhör sedan 1897 Borgå stift. — 3. Tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
Pyhäkoski, fors i Ule elf (se d. o.).
Pyhän Olavin linna. Se Nyslott.
Pyogena bakterier. Se Bakteriologi. Suppl, sp. 533.
Pyramidtak. Se Tak.
*Pyrenéerna. Bergsystemets bredd är större än man ända till sista tiden föreställt sig. Mellan S:t Jean de Luz och Pamplona är bredden endast 63 km., ökas längre mot ö. till 95 km. mellan Lourdes-bergen och Rodellarbergen och ända till 130 km. på Foix' meridian. Något ö. derom har den södra sidan ensam en bredd af 90 km. mellan Puigmal och Caldas de Mombuy, medan Corbières i n. utbreda sig 50 km. från gränskammen. Arealen kan följaktligen anslås till omkr. 50,000 qvkm. Under byggnad äro sedan ett par år tillbaka tvänne internationella jernvägslinier öfver P. mellan Spanien och Frankrike, den ena utgående från S:t Girons i Ariége längs Salat-dalen till Lerida i Spanien, den andra från Oloron i Basses-Pyrénées uppför Aspe-dalen genom Col de Canfranc för att förena sig med Barcelona och Zaragoza-jernvägen vid Zuera. Tunlarna blifva 6–8 km. långa. (Sp. 468, r. 6 nedifr., står Lychon läs Luchon.)
Pyrenoider. Se Klorofyll. Suppl.
Pyrenolichenes, bot. Se Ascolichenes. Suppl.
*Pyrgos, utgångspunkt för jernvägar till Karytaena, Katakolon och Peiraievs, hade 12,647 innev. 1889.
Pyroleum. Se Bernstensolja. Suppl.
*Pyrotypi. Jfr Glödritning. Suppl.
*Pyrus. Sista raden står Qvitten bör vara Cydonia.
Pythagoreisk halfton. Se Tonhöjd.
*Pyttis tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
Påblåsning. Se Jern, sp. 1130.
Påhåll. Se Grufkompas
Pålask. Se Lask.
Pålrot. Se Rot.
Pålsboda, jernvägsstation i Sköllersta socken, Örebro län, vid Vestra stambanan, 13 km. från Hallsberg, och den 85 km. långa P.–Finspång Norsholm-banan.
Pålsboda–Finspångs jernväg, smalspårig (0,891 m.), 58 km. lång, öppnad i Sept. 1874, eges af Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag, hvilket bolag jämväl eger den med nämnda jernväg förenade Finspång–Norsholms jernväg. J. L.
Påläggsbroderi. Se Sömnad.
*Påskallavik, köping, hade 288 innev. 1897.
*Påskön togs 1888 i besittning af Chile.
*Påssjuka orsakas antagligen, enligt von Leydens undersökningar 1897, af en bakterie (diplococcus) innerst i öronmandeln.
Pavel byggemästare. Se Schutz, P.
*Pälkäne tillhör sedan 1897 Borgå stift.
Källa: Project Runeberg ·
