Sida 931
Projektör ...
tidskr.» och »Kyrklig tidskrift», af hvilken han varit medredaktör sedan 1895, predikningar och uppbyggelseskrifter samt Bidrag till svenska liturgiens historia (1890–93) och Homiletik (1894–96) m. m. 1889 utgaf han Wikners »Samlade predikningar».
*Quenstedt, F. A. v., f. 1809, afled 1889. Af hans »Petrefactenkunde Deutschlands» utkom 7: de bandet 1884.
*Quental, A. de, dog för egen hand 1891. En samling »Dikter» af honom utgafs 1892 i svensk öfvers. af G. Björkman. Jfr G. Björkman: »Anthero de Q. Ett skaldeporträtt» (akad. afh., 1894).
Quesnay de Beaurepaire [känä dö båröpär], Jules, fransk ämbetsman och författare, f. 1838, blef 1883 generaladvokat i Paris och 1889 generalprokurator derstädes, i hvilken egenskap han uppträdde med kraft mot bl. a. den boulangistiska rörelsen och anarkismen. Vid Panama-sakens uppdykande i Dec. 1892 lemnade Q. sin syssla och utnämndes till president i högsta domstolen. Han har vidare (mestadels under psevdonymen Jules de Glouvet) gjort sig bemärkt såsom vitter prosaförfattare med moralisk haltfullhet. I hans arbeten Le forestier (1880), Le marinier (1881) och Le berger (1882) öfverväger naturbetraktelsen, i romanerna La famille Bourgeois (1883), L'ideal (s. å.) och Marie Fougère (1889) framstår han såsom motståndare till naturalismen, och Le père (1886) samt La fille adoptive (1887) äro samhällsstudier, i hvilka den erfarne juristen gör sig gällande.
*Quetta, distrikt i Belutsjistan (se d. o. Suppl.) med 27,270 innev. (1891), af hvilka 16,967 i staden Q. England håller en politisk agent i Q. och betalar till kanen af Belutsjistan 2,500 pd årligen.
*Quicherat, J. E. J., föddes 1815. Hans broder Louis Marie Q. afled 1884.
Quicunque (Symbolum Q.). Se Athanasianska symbolum.
Quillabamba, flod. Se Ucayali.
Quinque ecclesiae, Lat. Se Fünfkirchen.
Quintus Icilius. Se Guichard, K. G.
Quitta. Se Keta. Suppl.
Quoc-ngü, annamitisk skrift. Se Annam. Suppl.
*Qvadrant. 3. Enheten för induktionskoefficienten. Se Henry. Suppl.
Qvadrantelektrometer, fys. Se Elektrometer. Suppl.
Qvadratförbund, qvadratplantering. Se Förbund, skogsv.
Qvadrillion, talord, utmärkande en billion billioner, eller fjerde potensen af en million = (1,000,000)4.
Qvadron (Eng. quadroon), detsamma som qvarteron. Se Menniskoraser, sp. 1363.
Qvam, Ole Anton, norsk politiker, f. i Molde d. 5 Aug. 1834, blef student 1853, utöfvade sedermera lärareverksamhet, aflade 1862 jur. ämbetsexamen, bosatte sig 1864 på sin gård Gjævran i Egge, autoriserades 1867 som höjesteretsadvokat och utnämndes 1885 till sorenskriver i Guldalen och 1889 till lagman i Frostathings lagdöme. Han var d. 6 Mars 1891–d. 2 Maj 1893 statsråd och chef för justitiedepartementet i Steens ministèr, blef 1894 amtman i Nordre Trondhjems amt och 1898 å nyo justitieminister, i Steens nya ministèr. Sedan 1874 har han, som till sina politiska åsigter är radikal vensterman, varit ledamot af stortinget (1874–85 för Nordre och sedan 1886 för Söndre Trondhjems amt), derunder haft plats i viktiga utskott samt varit president i lagtinget (1882–85) och odelstinget (1886–88). Han var 1882–85 ordförande i den parlamentariska jurykommissionen, 1885–90 led. af Norges banks direktion och är led. af den 1885 tillsatta strafflagskomitén. Han deltog i stiftandet af »Norges venstreforening» (1883), hvars ordförande han var 1884–89 och är sedan 1894. Som ordförande i jurykommissionen har han haft den väsentligaste andelen i förberedelserna till och antagandet af 1887 års lag ang. rättegångssättet i brottmål (han författade större delen af kommissionens digra utlåtande, 1885). Han har dessutom utgifvit Den norske straffeprocesslov af 1:ste Juli 1887 med kommentar (1889) och har varit en flitig medarbetare i vensterpressen.
*Qvanten, E. von, är sedan flere år bosatt uti Italien. — Hans hustru, A. M. von Q., föddes i Piteå d. 12 Sept. 1816 (ej 1818).
*Qvarsebo. 7,066 har. 792 innev. (1897).
Qvast, bot. Se Blomställning. Suppl.
*Qvenneberga. 3,566 har. 602 innev. (1897).
*Qverrestad. 2,092 har. 1,063 innev. (1897).
*Qvesved. Se äfven Solanum.
Qviberg. Se Första Göta artilleriregemente. Suppl.
*Qvibille. 3,951 har. 1,054 innev. (1897).
*Qvickjocks kapell. 493 innev. (1897).
*Qvidinge. 5,581 har. 2,347 innev. (1897).
*Qviinge. 3,195 har. 954 innev. (1897).
*Qville. 1. 20,715 har. 8,142 innev. (1897). — 2. Med Fjellbacka kapell 15,995 har, 6,069 innev. (1897).
*Qvillinge. 12,846 har. 3,938 innev. (1897).
*Qvinnestad. 2,206 har. 416 innev. (1897).
Qvintenz' våg. Se Bryggvåg.
Qvismaren, Vestra och Östra, tvänne sjöar i Nerike, s. ö. om Örebro, genomflutna af Teljeån, som vid Segersjö faller ut i Hjelmaren. Genom Hjelmarens (se d. o. Suppl.) sänkning äro de nu torrlagda.
*Qvistbro. 19,486 har. 3,774 innev. (1897).
*Qvistofta är deladt å Rönnebergs härad med 985 har, 775 innev., och å Luggude härad 1,001 har, 720 innev. (1897). Q. bildar numera ett eget regalt pastorat.
Qväljning. Se Kräkning.
*Qvänum. 2,928 har. 940 innev. (1897).
Källa: Project Runeberg ·
