Sida 948
Rochefort ...
Champ-de-Mars. R. anses vara Frankrikes måhända yppersta nu lefvande skulptör.
*Rodney, G. B., föddes 1719.
*Roebuck, J., föddes 1801 i Madras.
*Roelofs, W., dog 1897 nära Antwerpen.
Roest, Rust, psevdonym. Se Rust Roest. Suppl.
*Rofdjuren. Sp. 1282, rad 30 uppifr., står Cryptoproetidtae bör vara Cryptoproctidae.
Rofsteklar, zool. Se Gräfsteklar.
Rogatec, det slovenska namnet på Rohitsch.
*2.Rogberg, K. G. — Karl Erik Johan R., som 1874 erhöll professors titel, tog 1897 afsked från lektoratet. 1894 utgaf han skaldestycket Gustaf II Adolfs minne.
*Rogberga. 7,645 har. 1,745 innev. (1897).
Rogers [rå'dsjörj, James Edwin Thorold, engelsk historiker, f. 1823, var 1862–67 och 1888–90 professor i Oxford och 1880-86 ledamot af underhuset, gjorde sig känd genom sina historiska studier på den engelska nationalekonomiens område, i synnerhet genom sitt på ett ofantligt rikt material grundade hufvudarbete, History of agriculture and prices in England from 1250 to 1793 (6 bd, 1866–88), omfattande tiden till 1703. R. afled 1890.
Roger-wiek. Se Rågö. Suppl.
*Rogslösa. 2,628 har. 1,167 innev. (1897).
*Rogsta. 22,877 har. 2,050 innev. (1897). Pastoratet tillhör Helsinglands Norra öfre kontrakt.
Rohaltagräs, bot., folknamn på Linnaea (se d. o.).
*Rohlfs, G., afled 1896 i Godesberg nära Bonn.
Rokitno-träsken, lågland, sumpig trakt i ryska guvern. Minsk, mellan Pripet och dess bifloder Goryn och Ubort.
*Rolandsbreschen. Se äfven Bréche de Roland. Suppl.
Rolfsen, Johan Nordal Brun, norsk skriftställare, dotterson till J. N. Brun (se denne), f. i Bergen 1848, student 1866, studerade någon tid filologi, men egnade sig derefter åt skriftställareverksamhet. Några af sina arbeten utgaf han samlade med titeln Under sneen (1874). Sedan han en tid varit instruktör för teaterns elevskola i Bergen och derefter lärare, flyttade han i slutet af 1880-talet till Kristiania, der han lefver som literatör. 1876 uppsatte han »Illustreret tidende for börn», hvilken vann stor spridning, samt skref flere barnböcker. Ett par skådespel, En Valkyrje och Nordlandstrompeten, uppfördes i Bergen och Köpenhamn; än större framgång hade emellertid sagospelet Svein Uræd, ett utstyrselstycke af hög rang. R. har utgifvit en mycket spridd Læsebog för folkskolan och, tillsammans med V. C. Brögger, en biografi öfver F. Nansen (1896). Han har inlagt stor förtjenst om folkskolornas lärjungebibliotek, O. A. Ö.
*Rolfstorp. 5,645 har. 1,333 innev. (1897).
*Rolin-Jacquemyns, G., gick 1892 i egyptisk tjenst, såsom advokat i den internationella domstolen, och kort derefter i siamesisk.
Roller, Heinrich, tysk stenograf, f. 1839, uppfann 1875 ett från det arendsska afvikande stenografiskt system, som öfversatts till en mängd språk. Jfr Stenografi.
*Rom. II. Det nya R. Staden hade 273,268 innev. 1881, kommunen 300,467; 1895 beräknades kommunens folkmängd till 471,800, och R. hade då växt om Milano. Stadens areal var Mars 1888 1,571,2 har, deraf 471,8 har bebyggda med boningshus, 59 med kyrkor och monument, 635,7 har voro trädgårdar och annan odlad jord, 337,4 gator och offentliga platser, 59,5 vatten o. s. v. Staden är nu indelad i 15 rioni; det 15:de, Esquilino e Castro Pretoria, omfattar det nybyggda sydöstra området med Esquilinus. — Klimatet, mycket sundt om vintern och i slutet af hösten (Oktober anses vara den bästa månaden) och tämligen sundt om våren, anses farligt om sommaren och början af hösten på grund af febrar (malaria, som är intensivast under Aug. och Sept.). 1886–89 antecknade man 1,446 dödsfall genom malaria, hvilket motsvarar 0,91 pro mille af befolkningen pr år. De årliga vexlingarna mellan värme "(+ 37°) och köld (— 6°) utgöra 43°. Medeltemperaturen enligt 80 års observationer (1782–1861) är 15,6°. Af alla storstäder är R. bäst försedt med vatten, ehuru den å sp. 1311 meddelade uppgiften 1,360,000 kbm. i dygnet är alltför öfverdrifven. Vanligen anslås vattentillgången till 280–300 tusen kbm., hvilket gör 700–1,000 liter pr innev. och dygn, då London t. ex. har endast 135 liter. — Öfver Tiber leder nu ett dussin broar, i ordning uppifrån: Ponte Margherita (1892), den provisoriska jernbron P. di Ripetta, som skall ersättas af Cavourbron af sten, den 1895 fullbordade Ponte Umberto till det nya justitiepalatset i Prati di Castelio, P. San Angelo, delvis antik, med flere statyer (bl. a. Berninis barockänglar), P. Vittorio Emmanuele (1893), hängbron ai Fiorentini, P. Sisto (1474), Ponte Garibaldi (1889), de båda Tiberön med fastlandet förenande broarna, P. Nuovo Palatino (som ersatt den genom öfversvämningar förstörda P. Rotto) samt en jernvägsbro längst ned. Föreslagna äro dessutom P. all' Armata mellan ai Fiorentini och P. Sisto samt en jernvägsbro, öfver hvilken jernväg skall gå från stationen Trastevere i tunnel under Aventino till centralbangården. Sedan 1882 genomföres enligt den fastställda »piano regolatore» en utvidgning och delvis ombyggnad af staden i stor skala. De med finansielt understöd af staten företagna nybyggnaderna omfatta reglering af Tiber (kajanläggningar), byggandet af två nya broar, genombrytandet af den stora stråkvägen Corso Vittorio Emanueie såsom vestlig fortsättning af Via Nazionale, ombyggnad af Ghetto samt byggandet af saluhallar och flere stora ämbetslokaler för statens räkning. Under genomförandet af detta råkade stadens finanser 1890 i så dåligt skick, att staten måste taga på sig en del af arbetet.
Rom (Ital. Roma), provins i Italien, bildad 1870 af de dittills till »Kyrkostaten hörande områdena, har en areal af 12,081 qvkm., med 903,472 innev. (1881; 1896 beräknade till 1,027,465). Genom östra delen gå Apenninernas förberg (de romerska Sub-Apenninerna), fördelade i flere grupper: Sabinska bergen l. Monti Lucani och Monti Simbruini, mellan Teveres venstra och Liris högra strand (Monte Gennaro, 1,233 m., och Monte Autore, 1,852 m.), Monti Tiburtini och Monti Prenestini, mellan Aniene och Sacco (Guadagnolo, 1,218 m., och Scalambra, 1,462 m.), Monti
Källa: Project Runeberg ·
