Sida 981
Sangiröarna ...
gruppen, Iberiska halföns forna bebyggare. Befolkningen i det inre af ön har måhända bäst bland alla européer bevarat sina rasegendomligheter från medeltidens början och räknar utan tvifvel bland sina förfäder uppbyggarna af de s. k. nuragherna (se d. o.). Vid kusten har befolkningen i historisk tid blandats med främmande inkräktare.
Sardju. Se Gogra. Suppl.
*Sardou, V. Af hans teaterstycken må vidare nämnas Rabagas (1872, »Rabagas», å Dram. teat. 1896), en dramatisk pamflett öfver politiska partiledare (Gambetta), Cléopâtre (1890) och Thérmidor (1891), hvilket senare efter tredje föreställningen på Comédie Française förbjöds, emedan dess angrepp på Robespierre framkallade den häftigaste opposition från vissa radikala politiker, M:me Sans-Géne (1893; »Madame Sans Géne», å Dram. teat. 1895), behandlande marskalkinnan Lefebvre, för sitt ogenerade sätt kallad »Sans Géne», Marcelle (1895; uppf. å Vasateatern 1898).
*Sarektjokko (Sarjektjakko) utgör högsta toppen (2,125 m.) af ett omkr. 20 km. långt i n. v.–s. ö. och nära 10 km. bredt högfjällsmassiv, som sedan 1870-talet, då de norrbottniske kartograferna der funno en Sulitelmas öfverman, varit mycket uppmärksammadt af turister. En annan topp, Stuor-Niak är 1,924 m. Den af storartade jökelfält täckta ytan kan anslås till 70 qvkm.; i synnerhet mot östra sidan nedskjuta praktfulla jöklar, af hvilka den mot Niak visar ett vackert isfall. G. V. Bucht besteg S. först (d. 8 Juli 1879); äfven fransmannen Ch. Rabot har bestigit berget (1881).
*Sargassum bacciferum. Rad 8 fr. slutet läs de vestindiska och Bermudasöarna.
Saria (Soso), hufvudstad i en till Sokoto tributpliktig stat med samma namn i centrala Sudan, omgifven af en jordvall, som omfattar ett mycket stort område och innesluter 40–50 tusen innev. (fulbe, hausa o. a.).
Sarik, turkisk stam. Se Turkmenerna, sp. 1022–23.
*Sarikul, sjö, af sin upptäckare, Wood, äfven kallad Viktoria-sjön, belägen å Pamir på 4,267 m. höjd, har aflopp genom Pamir-Darja till Pandj (öfre Amu Darja).
Sarine [-ri'n], flod. Se Saane.
Sarjektjåkko. Se Sarektjokko (äfven i Suppl.).
Sark (Fr. Sercq), en af de britiska Kanalöarna, 10 km. ö. om Guernsey, 5 qvkm., 572 innev. (1891), består af tvänne delar förenade genom en 180 m. lång, 2 m. bred och 90 m. hög klippkamm (la coupée). Kusterna äro mycket branta och svårtillgängliga, och ön är rik på grottor, håligheter och tunlar. Ehuru till namnet lydande till Guernsey, är ön fullständigt oberoende, en feodalstat, tillhörande arfvingarna efter Hélier de Carteret, som 1565 fick ön i förläning. Till S. hör den närbelägna obebodda holmen Brechou (Brecqhou l. Isle des marchants).
Sarkasota, F., vadmalskriget. Se Kajana län.
Sáros-Patak [sjāråsj], köping i ungerska komitatet Zemplen, vid Bodrog och foten af det vinrika Hegyaljaberget. 6,350 innev. (1890). Vinodling. Reformert akademi med tre fakulteter (teologi, juridik och filosofi), lärareseminarium samt katolskt och reformert gymnasium.
*Sarpsborg hade 3,972 innev. 1896.
Sarre [sār], Fr. Se Saar.
Sarrebourg [sar'bour], Fr. Se Saarburg.
Sarrien [-riä'ng], Jean Marie Ferdinand, fransk politiker, f. i Bourbon-Lancy 1840, mär i sin födelsestad, tillhör sedan 1876 deputeradekammaren, der han slutit sig till republikanska venstern, var ordförande i budgetutskottet 1884, minister för post- och telegrafväsendet i Brissons kabinett April–Dec. 1885, inrikesminister i Freycinets Jan.–Dec. 1886, justitieminister i Goblets Dec. 1886–Dec. 1887 och inrikesminister i Tirards Dec. 1887–Mars 1888. Efter Mélines fall, Juni 1898, uppdrogs åt honom att bilda en ministèr. Han lyckades ej deri, men inträdde såsom justitieminister i det af Brisson bildade kabinettet, med hvilket han afgick i Okt. s. å.
*2. Sars, J. E. W., tog afsked 1891. S. å. utgaf han 4:de delen af »Udsigt över den norske historie». 1892–95 var han medredaktör af »Nyt tidsskrift, ny raekke». (Sp. 545, sista r., och 546, första r., står indtræden bör vara indtrædelsen, sp. 545, r. 20, står norske bör vara nordiske).
*3. Sars, G. O., har vidare utgifvit bl. a. An account of the Crustacea of Norway (I, 1895; II, 1896) och Fauna Norvegiae (I, 1896), ett slags forts. af M. Sars' »Fauna litoralis Norvegiae».
*Sarthe. 2. Departementet hade 425,077 innev. 1896. De förnämsta vattendragen äro Sarthe och Loir (ej Loire).
*Sartorius. 3. August S., friherre, tysk nationalekonom, son till S. 2, f. 1852 i Göttingen, 1885 professor i Zürich och sedan 1888 i Strassburg, har i sina skrifter (hufvudsakligen offentliggjorda i »Jahrbücher für nationalökonomie») mest sysselsatt sig med de ekonomiska förhållandena i Nord-Amerika. Han har utgifvit bl. a. Der moderne sozialismus in den Vereinigten staaten von Amerika (1890) och Die arbeitsverfassung der englischen kolonien in Nordamerika (1894).
*Sarviz uttalas sjārvis.
*Sarvlaks. Jfr »Beskrifning och historia öfver S.» af V. M. von Born (1888).
Sasbach, by i badenska kretsen Baden. 1,543 innev. (1895). Den 27 Juli 1675 stod vid S. en strid, i hvilken Turenne stupade. Obelisk rest 1829 af franska regeringen.
*Saskatchewan. 1. Flod. North S. har en längd af nära 1,400 km., South S. (räknadt från Bow rivers källor) något mera, den förenade floden omkr. 550 km.; flodområdet (Winnipegsjöns och Nelsons oberäknade) är omkr. 1,1 mill. qvkm. — 2. Distriktet beräknas nu hafva en areal af 274,000 (261,817) qvkm., med 11,150 innev. (1891), af hvilka omkr. 6,300 indianer, 2,800 engelsmän och 1,650 fransmän.
Sassaker. Se Lombok.
Sassnitz, by och badort, på Rügen, på östra sidan af halfön Jasmund, vid Östersjön och preussiska statsbanan, ändpunkt för ångbåtslinier till Stettin och Köpenhamn samt Trelleborg (se Kontinentalrouten. Suppl.). 439 innev. (1895). Nyanlagd hamn.
Sassoferrato, stad i ital. prov. Ancona, vid Sentino. 1,589 innev. (1889; i hela kommunen 7,776). I närheten ruiner af staden Sentinum,
Källa: Project Runeberg ·
