Sida 191
Planscher och Kartor
DEN LOKALA SAMFÄRDSELN.
167
förete betyg om kunnighet i sitt fack, men behöfver ej vara examinerad skeppare, så vida han icke för båt, som tager mer än 120 passagerare eller gör turer längre än 1 geografisk mil från staden.
De till persontrafik i Stockholm och dess omgifningar använda ång-sluparnas antal och storlek utgjorde:
År. Antal. Hästkrafter. Tillåtet pasßagerareantal. 1865 ..................... . 59 315 3,762 1870 ..................... . 59 368 4,398 1875 ..................... . . 54 316 3,871 1880 ..................... . . 62 387 4,830 1885 ..................... . 61 418 5,116 1890 ..................... . 58 430 4,939 1895 ..................... . 52 420 4,727 1896 ..................... . . 57 514 5,643
Att ångslupsflottan icke företer en ännu starkare utveckling under en tidrymd, som varit tillräcklig att mer än fördubbla hufvudstadens befolkning, liar såsom redan antydt sin förklaring i uppkomsten af andra samfärdsmedel, framför allt spårvägarna, men dess transportarbete är i alla fall aktningsvärclt, då man finner, att ångsluparna under år 1896 hunnit befordra öfver 7 mill. passagerare eller, hvilket är detsamma, låtit hela Stockholm göra två resor i månaden.
Af vida nyare datum äro de ångfärjor, som underhålla förbindelsen mellan Karl XII:s torg ocli Saltsjöbanans station i Stadsgården. Denna linie inrättades 1893 och räknade år 1896 ett antal af 708,649 passagerare (jfr ofvan sid. 139).
8. Hissar.
Behofvet af en lättare samfärdsel mellan det högt liggande Södermalm ocli öfriga stadsdelar hade länge gjort sig kännbart och blef oafvisligt i den mån befolkningen ökades. Bland de förslag till dess afhjälpande, som tid efter annan sågo dagen, förekom äfven byggandet af en tunnel, hvilken från Stadsgården skulle bilda uppfartsväg till malmens centrala delar. Frågan om en dylik anläggning liar emellertid ännu ej ledt till något resultat, men i stället för vägar under jorden har Södermalm fått sådana öfver jorden.
Är 1881 erhöll kapten Knut Lindmark tillstånd att i Stadsgården för personbefordran uppföra en hiss ocli därmed förena en gångbro fram till Mosebacketorg. I villkoren för koncessionen bestämdes, att gångbron skulle tåla en belastning af 900 skålpund för hvarje längdfot, att staden skulle kostnadsfritt upplåta nödig mark för anläggningen ocli äga rättighet att efter tjugo år inlösa bron med tillbehör efter värdering, hvilken dock icke finge öfverstiga den ursprungliga anläggningskostnaden. Sedan detta aftal
Källa: Project Runeberg ·
