Sida 273
Planscher och Kartor
XLIII.
FÖRLUSTELSER
OFFENTLIGA NÖJEN, RESTAURANTER, KAFÉER, HOTELL, TEATRAR
AF
CLAES LUNDIN.
I stadens barndom liade man otvifvelaktigt också barnsligare förlustelser än i en mera framskriden tid, men nog roade man sig, clet lider intet tvifvel. Då stockholmaren gick ut för att slå sig lös på S:t Klara gärde, roade lian sig visst lika bra som hans efterkommande på Djurgården.
På nämnda gärde ocli i den fagra skogslunden norr 0111 nunneklostret, där Klara Norra Kyrkogata nu stryker fram, svängde stadens borgerliga svenner och väl äfven förnämligare junkrar lustigt om med de unga stockholmskorna. Där var lek och dans. Där uppträdde »pipare och trumbare» ocli sådana som »med gigu gånger eller med ficllu far».
Ej må man inbilla sig, att gamla tidens folk var allvarligare än det nu lefvande släktet, om också tillfällena till förströelser icke vore så många. I synnerhet måste en trångbodd stads invånare hålla sig skadeslösa för det trägna arbetet i de kvafva nästena, ocli då skynda de under den vackra årstiden ut i det fria, vare sig att de ej komma längre än, som fordom, till stadens närmaste grannskap eller sträcka färden, tack vare nya tiders underbart snabba samfärdsmedel, till aflägsna nejder. Och öfverallt, äfven inom stadens område, har man nu tillfälle till förlustelser.
Gratisnöjen ha naturligtvis alltid varit eftersökta. Kungliga kröningar ocli begrafningar lia i clet afseendet intagit främsta rummet, men de förekomma just icke så ofta. Enskilda begrafningar voro däremot under långa tider för folket oftare förekommande lustbarheter, och jordfästningarna, som stundom förrättades med mycken pomp ocli ståt, föregingos af likvisningar, hvilka också räknades bland folkförlustelserna, något som äfven var fallet med att »gå ocli se brudar».
Källa: Project Runeberg ·
