Sida 274
Planscher och Kartor
244
FÖRLUSTELSER. M. M. 244
Bland offentliga förlustelsedagar räknas sedan gamla tider första maj, då stockliolmarne firade vårens ankomst eller åtminstone förhoppningarna om vinterns snara slut. Från långt tillbaka går minnet af huru högt Stockholms invånare ärade majfesten och huru de utvalde en majgrefve inom hvar ocli en af stadens korporationer. Benämningen står visserligen icke i ovillkorlig förbindelse med majmånaden, utan kanske egentligen med det tyska »Mai», som betyder grönt, i synnerhet vårgrönt, men det har dock otvifvelaktigt användts äfven på dem, som vid första-majfesten utsågos att vara ett slags korager. I handtverkeriernas gamla skråordningar finnes åtskilligt 0111 dessa majgrefvar, hvilka alltid voro skyldiga att bjuda på gästabud. Men huru länge det bruket fortfor torde ingen nu kunna uppgifva.
Liksom majfesten, fastän under förändrade former, bibehållit sig ända till vår tid, så kan trefaldighetsafton också berömma sig af lång tillvaro, nämligen den fest som under aftonen och natten före trefaldighetssöndagen firats i synnerhet vid Uggelvikskällan ocli ännu till en del där äger rum. Med föreställningen om denna fest förbinder det nya Stockholm vanligtvis tanken på råa upptåg, dryckenskap) och blodiga slagsmål, kanske äfven ett och annat dråp. Det fanns dock en tid, då trefalclighetsfesten betydde något allvarligt religiöst samt äfven något poetiskt svärmiskt, hvilket den katolska kyrkan hade tagit i sitt hägn.
Med eller utan kyrkan var trefaldighetsaftonen en stor ocli glad högtid, som utbildade sig till folkfest, i hvilken äfven stadens högre klasser deltogo, till dess den slutligen urartade till ett blott profant folknöje. Den ursprungliga, utan tvifvel från hednatiden härstammande seden att i ljusa vår- ocli sommarnätter vallfärda till heliga källor hade nog också tillämpats vid Uggelvikskällan under katolska tiden ocli kanske långt senare, men då de mera bildade stockholmarne drogo sig tillbaka, förvandlades offret vid källan till omåttligt förtärande af starka drycker. Råheten tog öfverhand, och bela vallfärden kom i dåligt rykte. Helt och hållet liar den likväl icke ännu upphört.
Midsommarfesten med föregående Vöfmarlmad tillhör också Stockholms gamla högtider i det fria, ocli att denna fest skulle, såsom uppgifvits, lia till ursprung endast erinran 0111 Gustaf Vasas intåg i Stockholm midsommarafton 1523, är väl icke troligt, enär det, af bland annat Olaus Magni skildringar, är bekant, att festen har långt äldre anor. Möjligt är dock, att befrielseverkets stadfästande genom Stockholms intagande af Gustaf Vasa bidragit att gifva midsommarfesten ytterligare glans.
Egentligen firar Stockholm numera sin midsommar utom staden, men löfmarknaden på midsommarafton samt också dagen förut liar i långliga tider ägt rum inne i staden, först på Munkbrotorget och numera på kajen nedanför sammanbindningsbanan ocli det nuvarande riksdagshuset. Denna marknad», där löf ocli blommor jämte leksaker ocli åtskilligt kram hållas
Källa: Project Runeberg ·
