Sida 308
Planscher och Kartor
278
FÖRLUSTELSER M. M. 278
clar upptogs ej blott för sångspel, utan äfven för större dramatiska stycken, ocli 1811 förflyttades operettspektaklerna från Mindre teatern till operahuset.
Ar 1812 föreslog kungl, teaterdirektören, generalmajoren och t. f. öfverståthållaren A. F. Skjöldebrand, att kungl, teatern skulle bestå af två afdelningar, Operan och Dramatiska teatern, bägge stående under en öfverstyrelse, men med hvar sin understyrelse, och detta förslag bifölls af kungl. maj:t; men redan året därpå väckte Skjöldebrands efterträdare, generalmajoren grefve G. Löwenhielm, förslag om bägge teatrarnas sammansmältning, hvilket också gillades af konungen, och den nya inrättningen tog, under namn af »Kongl. Theatern», sin början den 1 juli 1813.
Den större scenen, operahusets, användes för operor ocli större skådespel. Mindre teaterns scen i Arsenalen begagnades för operetter, borgerliga skådespel ocli lustspel. Denna anordning tycktes i konstens intresse vara fördelaktig, ocli äfven i ekonomiskt afseende visade den sig nyttig. Men anslaget af allmänna medel var alldeles otillräckligt.
I stället för det rikliga understöd som Gustaf III lämnat teatern, liade statsanslaget efter operans återöppnande 1809 inskränkts till den obetydliga summan af 6,750 rdr rgs jämte penningar för 200 famnar ved. Kronprinsen Karl Johan liade under åren 1811—1815 skänkt teatern tillsammans 54,750 rdr rgs, men utgifterna öfverstego likväl tillgångarna. Yid 1815 års riksdag väcktes därför förslag om förhöjdt anslag, ocli ständerna beviljade 66,000 rdr rgs till betäckande af teaterns skuld samt ett årligt anslag af 45,750 rdr rgs, som skulle tagas af inkomsterna från S:t Barthélemy, men som dessa inkomster efter tre år icke räckte till, så beviljade ständerna endast för år 1818 de äfven då begärda 45,750 rdr och med förbehåll att staten därefter skulle vara befriad från hvarje annan utgift till kungl, teatern än de nyss nämnda 6,750 rdr samt lösen för 200 famnar ved.
Då ständerna icke voro benägna att öka på det anslaget ocli kungl, teatern omöjligt kunde underhållas med så otillräckliga medel, förordnade Karl Johan, som då uppstigit på tronen, att teatern skulle upphöra som kunglig ocli i stället öfverlämnas åt enskild företagsamhet. Den togs då på entreprenad af operans andre direktör, öfverste J. P. Törner, ocli började under namn af »Stockholms teater» åter sin verksamhet i september 1818. Men redan i november samma år återställde konungen teatern som kunglig och anslog af egna medel 30,000 rdr rgs årligen. Därtill lades 6,000 rdr af kronprinsen Oscar samt 1,500 af prinsessan Sofia Albertina såsom hyra för deras loger.
Inkomsterna visade sig likväl otillräckliga, hvarför konungen 1820 anvisade 25,500 rdr rgs af allmänna medel i årligt understöd förutom de nämnda enskilda bidragen. Yid 1823 års riksdag vägrade ständerna att göra detta anslag till ett stående, ocli konungen iklädde sig då teaterns skuld samt ökade sitt enskilda bidrag till 54,000 rdr rgs årligen.
Källa: Project Runeberg ·
