Sida 269
OM KONSTSLÖJI).
69
varit i vätskeform och på grund af de inre krafterna antager en fritt sväfvande vätskemängd en sfärisk form, det är enkelt att matematiskt bevisa detta. Krafternas verkningssätt känner vi och kunna därför räkna oss till den form af dem uppstår. Men samma lag måste gälla för all form i naturen, att den är resultatet af kraft och ett uttryck för kraftens verkningssätt. Klippornas grundform kristallen är oftast en reguliär månghörning, hade den fritt fått utvecka sig, skulle den hafva blifvit en sfär om icke molekylärspänningarne hindrat det och tvingat molekylerna i bestämda lägen till hvarandra sa att reguliära månghörningar uppkomma. Samma lagbundenhet som vi kunna sluta oss till ty vi känna krafternas natur. Men samma lag gäller gifvetvis inom den organiska naturen, fäst vi icke längre kunna af krafterna sluta oss till formen, då vi icke kunna förnimma de organiska krafterna. Genom detta resonnemang blir hvarje form äfven organisk sådan ett uttryck för de krafter som åstadkommit den. Men dessa individualiteters krafter kunna vi icke mäta eller ransaka men vi förnimma individen genom dess form och än mer: inom oss uppstår då vi betrakta formen' en reflex af den individualitet vi hafva framför oss. Detta enkla faktum är ytterst viktigt för oss att besinna. Det är orsaken till om vi känna behag eller obehag af formen och utgör därför kort sagdt en väsentlig del af vår psykiska näring. Det är icke färgspel och formspel som hufvudsakligen gör vår trefnad, utan det är den individualitet som genom formen eller färgspelet framkallar en reflexrörelse hos oss och d. v. s. andligen närer oss i vårt dagliga lif, och kommer oss att våndas i formdöd omgifning. Lika väl som hvarje ljud i naturen som ej är buller d. v. s. djurens läten, människors tal, sång, musik äro uttryck för individualitet eller personlighet, lika väl är hvarje form, som icke är matematiskt reguliär eller formlös, uttryck för och s. a. s. manteln kring en individualitet, som den på grund af omutliga lagar danat efter sin karaktär sig till ett kännemärke. Vid högre individer förnimmer man genom formen t. o. m. dess individualitets tillfälliga stämningar och hela karaktärsläggning.
Med ett par exempel skulle jag vilja belysa denna jemförelse mellan de former som fattas af våra ögon och öron.
Låt oss framdraga en bild ur naturen. Antag en ros. Det är därvid icke färgen som sådan som tjusar oss mest, ty ljuset då det brytes genom luftlager, ädelstenar eller glas kan visa oss mycket vackrare färger, icke är det heller formens harmoni ej heller doften ensamt. Det är, jag vågar påstå det, den skapade individen ros, som genom sina materiella möjligheter öfverför en reflex af sin individualitet till oss, så att vi erfara en känsla som afviker från den vi känna inför andra blommor.
Antag vidare att en skapelse af Beethoven spelas på en gammal violin. Det som därvid mest tjusar oss är icke violinens fina klang, den är lika vacker i hvilka meningslösa drillar som helst, icke är det heller direkt tonernas vackra lägen i förhållande till hvarandra, utan det är tankeskapelsen, tondikten, d. v. s. den psykiska kraft som utströmmat från mästaren Beethoven och tagit en själfständig afslutad form i tondikten, det är denna helhet, denne s. a. s. individ som får vår individualitet att vibrera, och som endast genom goda material och fulländad teknik oförfalskad nå våra sinnen och intränga till vår personlighet.
Som ett tredje fall, en direkt jämförelse med det förra fallet, vill jag antaga en skapelse af Carl Larsson t. ex. det är icke färgharmonierna eller formkompositonen som mest tilltalar oss icke heller är det nog att det är en yttring af personen Carl Larsson, det måste först och främst vara en afslutad skapelse af egen kraft med egen individualitet s. a. s. som får uttryck genom form och färg om det skall få våra sinnen att helt vibrera och verkligt emottaga någonting. Det är just detta som är denna konstnärs starkaste sida att de verk, han verkligen menar något med äro afslutade egna individer, hvarje verk har sin karaktärsläggning. Det är detta jag vill sätta som hufvudvilkoret
Källa: Internet Archive ·
