Sida 683
Skyttegravar
673 kan, sa underligt det än ma lata, finnas telefonhytter även ovan jord, som äro ytterligt svåra att upptäcka. Den som på hösten rest genom nordvästra Frankrike skall icke hava kunnat undgå att lägga märke till de väldiga halmstackar, som här och var resa sig pa fälten, och som väl kunna vara sina sex eller åtta meter höga. Till formen likna de en cylinder, täckt med en flack kon. 1 det inre av sådana stackar ha tyskarna många gånger upptäckt telefonister. Då jag första gången åkte förbi en stack, som blivit öppnad och kring vilken halmen låg spridd i största oordning, frågade jag mitt sällskap efter anledningen till denna »excentriska» behandling och fick till svar: »Jo man hai misstänkt, att en man med en telefonapparat kunnat döljas därinne, och man har velat övertyga sig om förhållandet.» Sedan såg jag ofta dylika tingestar på fälten och undrade, hur det kunde vara att sitta innesluten månad efter månad i dem. Så mycket trodde jag mig kunna räkna ut, att mannen i stacken fick alla de underrättelser han telefonerade från civilbefolkningen i trakten. Kunskapare i kringstrykande bönders eller boskapsherdars skepnad måste nattetid smyga sig fram till stacken och genom en välkänd gång krypa in till telefonisten och berätta honom allt de sett. Följande episod berättades mig av en tysk officer. Man hade tagit inkvartering i en fransk by och rekvirerade mot »bons» vad som billigtvis kunde åstadkommas. Därvid uppenbarade sig i den tyska kommendanturen en åldrig curé, som i bevekande ordalag bad att få behålla det lilla vinförråd han ägde i 43. — Sven Hedin.
Källa: Project Runeberg ·
